Nyheter om , , ,

Nytt beslut av MUCF stryper bidragen till svensk-azerbajdzjanska föreningar

I veckan fattade MUCF beslut om att dra in alla föreningsbidrag till två azerbajdzjanska organisationer i Sverige. Det är efter bland annat Blankspots granskningar och en utredning om samröre med etnofascistiska Grå vargarna.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har inför årets bidragsansökningar för etniska organisationer nekat två azerbajdzjanska föreningar fortsatt finansiering.

Föreningarna det rör sig om är Azerbajdzjaniers kongress i Sverige och Azerbajdzjanska riksförbundet som båda under många år tagit emot bidrag från myndigheten (i denna text benämns de som ”Kongressen” respektive ”Riksförbundet”).

I beslutsunderlagen framgår det att Kongressen nu nekas bidrag som en direkt följd av Blankspots rapportering under hösten. Föreningen anordnade bjudresor för journalister till Azerbajdzjan tillsammans med den azerbajdzjanska regeringen, och planerar att anordna fler.

I MUCF:s beslut står det att de inte kan utesluta att Kongressen har direkta relationer med den azerbajdzjanska diktaturen, och att det strider mot demokrativillkoren.

Kongressens ordförande Emil Mirzoev har i två yttranden till MUCF nekat till att det finns några kopplingar mellan honom och regimen, vilket handläggaren på myndigheten inte hörsammat.

Blankspot har förutom granskningen av bjudresorna också publicerat bilder på honom från möten med den azerbajdzjanska ambassadören från ambassaden.

På bilden syns bland annat Emil Mirzoev (tredje från vänster), ambassadör Zaur Ahmadov (fjärde från vänster), Nadir Hollenbrand (femte från vänster) och Rahim Sadiqbeyli (andra från höger). Emil från kongressen, och Nadir och Rahim har varit aktiva i riksförbundet. Foto Från statliga tidningen Azertac.az

Beslutet kring Riksförbundet baseras på en omfattande utredning som gjorts under hösten. Beslutet om utredning kom januari 2021 efter att sajten Nyhetsbyrån anklagat representanter i Riksförbundet för att ha kopplingar till Grå vargarna.

MUCF bedömde inför 2021 att bevisen inte var tillräckliga och tillsatte utredningen.

Utredningens uppgift var att besvara frågorna om Riksförbundet har kopplingar till antidemokratiska rörelser i allmänhet, och Grå vargarna eller den azerbajdzjanska regimen i synnerhet. Tidsperioden som studerades var verksamhetsåren 2020 och 2021.

I bedömningen från MUCF står det: ”Av utredningen framgår att det kan finnas vissa organisatoriska kopplingar mellan Azerbajdzjanska riksförbundet och Grå vargarna och/eller den azerbajdzjanska diktaturen.”

Beslutsunderlaget fortsätter med att redogöra för underlagen, vilka baseras på en analys av styrelseledamöters sociala medier och en demonstration från oktober 2020 i stöd för Azerbajdzjan i konflikten i Nagorno-Karabach.

Dessa visar på att flera ledamöter har ideologiska sympatier som har många gemensamma beröringspunkter med Grå vargarnas ideologi.

Blankspot skrev i samband med en granskning av en av bjudresorna om att Grå vargarna deltagit vid demonstrationen, och att en dåvarande styrelseledamot, Rahim Sadiqbeyli, är en av dem som anordnat en bjudresa till Azerbajdzjan.

I ett yttrande till MUCF nekar Riksförbundets ordförande Azar Farrouki Adl och kassör Teymur Eminbayli till all sorts kontakt med regimen och hävdar att de inte vet vilka Grå vargarna är.

– Azerbajdzjanska riksförbundet känner inte någon organisation som heter Grå Vargar, riksförbundet har aldrig ingått i något samarbete med så kallade Grå vargar.

Vidare menar de att 60 % av styrelseledamöterna anses persona non grata, icke välkomna, i Azerbajdzjan, på grund av att de är oppositionella och emot landets regering.

Grå vargarnas ledare och Turkiets president visar upp en karta över den ”panturkiska världen”. Foto från Greek City Times.

Men vilka är Grå vargarna i Sverige? Vad menas med att representanter från Azerbajdzjanska riksförbundet ”delar deras ideologi” och vilka konsekvenser kan beslutet få för Riksförbundet?

I utredningen beskrivs Grå vargarna som nationalistisk, antisemitisk, rasistisk och baserad på extrem högervindsideologi, vilken har rötterna i den så kallade panturkismen (även kallad ”turanism”). Syftet med rörelsen är att försvara och stärka allt ”turkiskt”, och man strävar efter att bilda en etniskt homogen turkisk stat.

Kortfattat är det en turkisk etnofascistisk rörelse.

Rörelsens moderparti MHP, Nationella aktionspartiet, innehar plats i Turkiets parlament. De fungerar som stödparti till det statsbärande partiet, AKP, som president Recep Teyyip Erdogan styr. Grå vargarna har historiskt dels varit MHP:s militanta förgrening, dels utgjort delar av dess ungdomsförbund.

I flera Europeiska länder, så som Frankrike, anses Grå vargarna vara en terroristorganisation med ett våldskapital. Det mest kända dådet i Europa är skjutningen mot påven Johannes Paulus II 1981.

I Sverige misstänks Grå vargarna för att ha varit inblandade i flera våldsdåd. Ett av de mer uppmärksammade är skjutningar mot en kurdisk manifestation 2017 där Grå vargarna misstänks för dådet.

Den miljöpartistiska före detta bostadsministern Mehmet Kaplan tvingades avgå efter att ha ätit middag med Grå vargarna.

I en medveten strategi har Grå vargarna det senaste decenniet arbetat för att sprida sin ideologi genom icke-våldsbejakande metoder. En del i detta arbete är att arbeta genom demokratiska funktioner, så som via föreningsliv.

Den svensk-kurdiska debattören och journalisten Kurdo Baksi menar att det bara är yta.

– Grå vargarna är misstänkta för ett mordförsök i Fittja för sex år sedan. Jag känner offret. Det senaste årtiondet har flera kurdiska föreningar i Sverige utsatts för attacker. Grå vargarna misstänks av polisen men ingen har ställts inför rätta för dessa brott.

Han fortsätter med att förklara att Grå vargarna har sympatisörer i Sverige.

– Man kan se att 841 personer i Sverige röstade på MHP sommaren 2018. Att det finns anhängare till både det politiska partiet och dess militanta gren råder det inga tvivel om.

I ett utdrag från skrivelsen till MUCF framgår det att Azerbajdzjanska riksförbundet nekar till samröre med Grå vargarna.

I Riksförbundets fall rör det sig inte om direkta kopplingar eller medlemskap i Grå vargarna, utan om den panturkiska ideologin.

Utredningen visar att flera ledamöter, bland annat kassören Teymur Eminbeyli, är initiativtagare till organisationen MHB, Milli Herekatçılar Birliyi (Nationella rörelseförbundet), som förespråkar ett territoriellt enande av den turkiska världen.

Till det menar Eminbeyli att han tillhör den azerbajdzjanska oppositionen som successivt tvingats bort från Azerbajdzjan efter att den förlorade makten till den sittande regimen 1993. Ledargestalten för oppositionen var Abulfaz Elchibey som dog år 2000.

Elchibey gjorde sig känd för att vara lika mycket politiker som ideolog, och under Sovjettiden förespråkade han ett närmande mellan Azerbajdzjan och Turkiet, istället för ryskt tillhörande. 1998 skrev han därtill boken ”På väg till hela Azerbajdzjan” där han klarlägger landets territoriella anspråk på ett område som långt överstiger dagens gränser. Han kallade idén för ”Det fullständiga Azerbajdzjan”.

Grå vargarnas ledare Sinan Ogan besöker Elchibeys grav. I en tillhörande Tweet så skriver han ”Minns Ebülfez Elchibey, den eviga ledaren för den turkiska världen, i medkänsla och tacksamhet.” Bild från hans Twitter.

Den gemensamma nämnare som finns mellan Grå vargarnas ideologi och Elchibeyrörelsen grundar sig i panturkismen; att genom territoriella anspråk ena den turkiskspråkiga världen som sträcker sig från Istanbul i väst till Kinas gräns i öst.

I panturkisk retorik är det endast Armenien som står emellan, och därtill regionen Nagorno-Karabach som varit under armenisk kontroll sedan 1994. Därför är konflikten intressant även för turkiska panturkister, och inte endast azerbajdzjanska.

Det är inte ovanligt att deltagare ur Grå vargarna vallfärdar till Elchibeys grav i Baku.

På föreningens kassörs, Teymur Eminbeyli, Facebook har han en ”omslagsbild” på två barn som är iklädda t-shirts med Elchibeys ansikte på. På andra bilder bär han samma t-shirt själv.

Den azerbajdzjanska statsvetaren Bahruz Samadov som forskar på den azerbajdzjanska oppositionen och Alijevregimens retorik vid Karlsuniversitet i Prag förklarar att Elchibeyrörelsen inte är samma sak som Grå vargarna.

– Enkelt sagt, Elchibey var aldrig en Grå varg, men han anses vara en viktig person inom den panturkiska ideologin. Grå vargarna kan ses som den mest radikala förgreningen inom panturkismen, och Elchibey är djupt respekterad av dem.

Han fortsätter med att resonera att Elchibey och panturkismen har varit dominerande inom den azerbajdzjanska oppositionen.

– Oppositionens övergripande diskurs är starkt påverkad av panturkismen som ideologi. Faktum är att Heydar Alijevs (nuvarande presidenten Ilham Alijevs far) övertagande av makten inte var ett radikalt brott med Elchibeys ideologi. Heydar realpolitiserade Elchibeys panturkism genom att förklara Turkiet som en säregen allierad, en speciell bror, genom att säga ”En nation – två länder”. Man kan säga att Heydar var pragmatisk i det avseendet, medan Elchibey var en övertygad nationalist.

Bahruz Samadov avslutar med att förklara att begreppet ”Grå varg” ibland används som ett övergripande begrepp för radikala panturkister, och att det därför inte är märkligt att vissa inte hört talas om organisationen.

– Man kan säga att Grå varg är ett paraplybegrepp för att beskriva de mest radikala. I Azerbajdzjan var Grå vargarna dock associerade med en militant förgrening som kämpade i det första Karabachkriget på 90-talet. De sponsrades av extremnationalister i Turkiet. Många dödades eller fängslades dock av Heydar Alijev 1995, och samtidigt hamnade många av landets oppositionella panturkister i landsflykt – inklusive dem som sympatiserade med Elchibey.

Grå vargarnas ordförande i Sverige, Sinan Atak, deltar framme vid scen vid demonstrationen vid Sergels torg 17 oktober 2020. Foto från Grå vargarnas Facebook i Sverige.

Det är dock inte första gången som Azerbajdzjanska riksförbundet är i blåsväder.

Redan april 2016, när konflikten i Nagorno-Karabach blossade upp för första gången på 22 år, anordnade riksförbundet en demonstration vid Sergels torg.

Den gången var Turkiska riksförbundets vice ordförande Barbaros Leylani talare. I det uppmärksammade talet utropade han då ”Turken vaknar! De armeniska hundarna bör akta sig. Död åt de armeniska hundarna. Död! Död!”, vilket gjorde att Leylani polisanmäldes och fick avgå från sin förtroendeposition.

Det var bara ett par dagar innan bilderna på Mehmet Kaplans middag med Grå vargarna läckt.

Senare fälldes Leylani för hets mot folkgrupp för sitt uttalande.

Azerbajdzjanska riksförbundet som bjudit in honom som talare ansvarsutkrävdes aldrig.

**

På Teymur Eminbeylis Facebooksida förekommer det ”vargbilder”. Till denna har någon ”taggat” honom. Vargen är en turkisk symbol som ofta används för att uttrycka sympati med panturkismen. Texten betyder ”Hemstaden för de turkiska folken, Borcali”, vilket är en azeriskdominerad stad i Georgien som ingår i Elchibeys territoriella anspråk.

När Blankspot kontaktar MUCF meddelar de att beslut om 2022 års bidrag har tagits, och att föreningarna har tre veckor på sig att överklaga beslutet.

Fortfarande har man från myndighetens sida inte utrett huruvida föreningarna ska betala tillbaka pengar för tidigare år.

Utredningen av Riksförbundet avser verksamhetsåren 2020 och 2021, och för den perioden tog föreningen emot 709 580 kronor. Vid ett återbetalningskrav kan hela eller delar av beloppet begäras tillbaka.

Kongressen beviljades inget bidrag för 2021 och omfattas inte av återbetalningskrav för åtminstone det året.

Det är ovanligt att föreningar blir återbetalningsskyldiga baserat på brott mot demokrativillkoren. Villkoren beskrivs i beslutet:

Enligt 4 § i Förordning (2008:63) om statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund får bidrag lämnas till organisationer som bedriver en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. I prop. 2009/10:55 s. 155-157 anges bl.a. följande om villkoret att organisationer i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer: Villkoret omfattar samma frågor som villkoret att syftet ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle, bl.a. respekt för de mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering, jämställdhet samt att rasism ska motverkas. MUCF tolkar detta som att både syftet med organisationen och den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde. Det innebär att bidrag inte får lämnas till en organisation om den eller dess företrädare inom ramen för verksamheten agerar på ett sätt som strider mot kraven på demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Som företrädare för en organisation är det allvarligt att stötta icke-demokratiska verksamheter, även om det inte är i organisationens namn.

För Riksförbundets del skriver MUCF:s handläggare: ”MUCF bedömer det således som problematiskt ur demokratihänseende att det finns representanter från organisationen som stöttar icke-demokratisk verksamhet.”

Det mest kända exempel på en organisation som tvingats återbetala statsbidrag är Sveriges unga muslimer, som i kammarrätten 2019 dömdes att återbetala 1,3 miljoner kronor i brott mot demokrativillkoren. Stiftelsen Doku skrev om att föreningen upplöstes till följd av återbetalningskravet, och aldrig lyckades betala tillbaka pengarna.

Blankspot har dagen innan publicering sökt Azerbajdzjanska riksförbundet och delat artikeln med dem för att ge organisationen möjlighet att lämna synpunkter. De har inte återkommit.

Toppbild: En man gör ”vargtecknet” vid demonstrationen den 17 oktober 2020. Vargtecknet är Grå vargarnas symbol, men används även i azeriska sammanhang för att uttrycka enandet av Azerbajdzjan med de azeriska delarna av Iran.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.