Om en dryg månad hålls EU-valet och 21 svenska parlamentsledamöter ska väljas. Denna gång sker valet mot en fond av desinformation och ett oroligt omvärldsläge.
Av Brit Stakston 5 maj, 2024
Demokratin i Europa har enligt en lång rad undersökningar försämrats de senaste tio åren. Stabila demokratier som Österrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Storbritannien backade i 2022 års demokratiindex framtaget av International Institute for Democracy and Electoral Assistance, IDEA. Institutet har mätt demokratins tillstånd sedan 1975 utifrån fyra huvudkategorier: representation, rättigheter, rättsstatlighet och deltagande. Sverige backade i synnerhet inom kategorin deltagande.
Sedan förra EU-valet har utvecklingen framför allt i Polen och Ungern varit sämst. Båda länderna har under denna period fått finansiering från EU strypt på grund av kränkningar av grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper.
2022 röstade EU-parlamentet igenom en rapport som slog fast att Ungern numera är att betrakta mere som en hybridregim med parlamentariskt envälde än som en demokrati. Rapporten pekade på 12 problemområden som till exempel de demokratiska försämringarna i den ungerska vallagen, domstolsväsendets minskade oberoende, begränsningar av parlamentets rättigheter under pandemin, spioneri mot journalister och en ökad korruption av premiärminister Viktor Orbán som tillsammans med sin närmaste krets tillskansat sig EU-medel.
Rapporten stöddes vid omröstningen av 433 ledamöter mot 123. Totalt 28 ledamöter avstod från att rösta. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för rapporten förutom Sverigedemokraternas Charlie Weimers och den politiske vilden Peter Lundgren.
Andra länder som fortsätter att minska utrymmet för oberoende medier på liknande oroande sätt som i Ungern är Slovakien, Malta och Grekland enligt Reportrar utan gränser. Även i flera av de länder som kandiderar för ett EU-medlemskap så rapporteras det om hur politiska intressen kväver journalistiken. Turkiet har backat 16 platser i årets upplaga av RUG:s Pressfrihetsindex. På en 158:e plats fortsätter landet att fängsla journalister och underminera medier genom censur på nätet och kontroll av rättsväsendet.
Mot den bakgrunden kan en röst i EU-valet ses som en röst för den liberala demokratin och ett försvar för demokratiska fri- och rättigheter.
EU har antagit sin första lag om mediefrihet, EMFA som ska skydda mediernas mångfald och oberoende på EU:s inre marknad, så att medierna lättare kan verka över gränserna utan otillbörlig inblandning. Den europeiska gemenskapen kan i bästa fall genom Europaparlamentet ytterligare gemensamt försvara och trycka på de medlemsländers regeringar som vill förändra och kränka människors grundläggande fri- och rättigheter.
Inom det digitala området har EU-samarbetet på ett förtjänstfullt sätt kunnat spjärna emot de stora amerikanska nätföretagen genom ett antal stora regelverk. Det har gynnat utvecklingen att EU i möjligaste mån krävt större skydd av användarnas data, från GDPR till de ökade kraven på ungas säkerhet online genom delar av Digital Services Act. Ytterligare två viktiga delar som skett inom digitaliseringsområdet i EU under mandatperioden är Digital Marketing Act och AI-förordningen.
AI-akten som arbetar för att användningen av AI ska säkerställa att den är säker, respekterar mänskliga rättigheter samtidigt som den ska ska bidra till innovation och investeringar inom området. EU får ofta kritik för att förhindra innovation genom just hur långsamma de EU-gemensamma lagstiftningsprocesserna är. I relation till hur AI kommer att påverka hela samhället tror jag att viljan inom EU att bidra till att säkerställa en utveckling som tar hänsyn till såväl rättsprinciper och integritetsfrågor oerhört viktiga. AI-lagen fick grönt ljus i mars 2024 och kommer implementeras till fullo om två år. I den ingår till exempel förbud för vissa tillämpningar ”som exempelvis oriktad “skrapning” från övervakningskameror som samlar in bilder för att skapa databaser för ansiktsigenkänning” skriver Computer Sweden.
Samtidigt finns det en allt större och oroande övertro även inom Europaparlamentet på allt för ingående övervakningsåtgärder som medborgare i EU behöver bevaka som till exempel övergreppslagen Chat Control 2.0. Det som sker inom ramen för digitaliseringen inom EU är exempel på hur det behövs journalistik som uthålligt följer och prioriterar en löpande bevakning fram till skarpa lagförslag inom EU.
Dessutom behövs det kunniga svenska politiker som även i parlamentet kan fortsätta att försvara grundläggande fri- och rättigheter samtidigt som de uppenbara problemen gällande desinformation, utländska påverkansoperationer, psykisk ohälsa eller pedofili kopplat till digitaliseringens verktyg måste åtgärdas.
Världsläget har också under de senaste fem åren förändrats. För utrikespolitiken är EU en uppenbart viktig arena. Migrationspolitiken är i grunden EU-frågor och under Rysslands anfallskrig mot Ukraina är det ekonomiska, humanitära och militära stöd som EU sedan kriget gett Ukraina konkreta exempel på vad samarbete konkret kan åstadkomma.
Enligt Europaparlamentets senaste Eurobarometer i april anser fler än åtta av tio EU-medborgare, 81 procent, att det denna gång är viktigare att rösta mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska situationen. EU:s försvar och säkerhet blir en allt viktigare fråga att prioritera.
73 procent av de tillfrågade säger att EU:s åtgärder har en inverkan på deras dagliga liv.
Sex av tio medborgare, 60 procent, intresserar sig enligt Eurobarometer för det kommande EU-valet. Det är en ökning med 11 procent jämfört med samma tidpunkt före det förra EU-valet i maj 2019.
Valdeltagandet bland svenskar i EU-valet 2014 var 51 procent och 2019 var det 55 procent. Det svenska valdeltagandet har därmed ökat de tre senaste EU-valen och är högre än EU:s genomsnitt enligt SCB.
De tittade också närmare på valdeltagandet bland förstagångsväljare. Det är högre bland de som går eller har gått ett studieförberedande gymnasieprogram än bland dem som gått eller går ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Oavsett gymnasieinriktning var valdeltagandet högre bland förstagångsväljare med en pågående utbildning jämfört med de som avslutat sin gymnasieutbildning. En fördjupad analys av SCB visar att det starkaste sambandet med förstagångsväljares benägenhet att rösta är om minst en av föräldrarna har röstat.
Att väljarrörligheten är stor i EU-valet är spännande och även om valmanifesten har släppts kommer allt handla om timing för ett större mediegenomslag och för möjligheten att mobilisera väljarna.
Det unika med EU-valet är hur nya partier lyckats ta sig in trots att de inte suttit i riksdagen men som fått såpass många röster att de fått mandat i Europarlamentet. I parlamentet finns det större utrymme för en parlamentariker att profilera sig och driva frågor mer individuellt i de utskott man sitter i. 2004 fick Junilistan nära 15 procent av rösterna, 2009 fick Piratpartiet 7 procent och 2014 fick Feministiskt initiativ över 5 procent.
Det är här Folklistan hoppas kunna åstadkomma något i Sverige, partiet som rent valtekniskt är ett parti även om de säger sig vara en lista. Vid sidan av deras populistiska missnöjesutspel som fått medieuppmärksamhet är det nu de allra sista veckorna som försöken att öka engagemanget för EU-valet kommer att ske runt om i landet.
Det alla partier och kandidater måste lyckas med är att hitta sätt att föra EU-politiken närmare väljarna. Här behöver alla kandiderande partier konkret bryta ner hur saker hänger ihop från EU till väljarens vardag, och framtid, i varje kommun runt om i landet.
Generellt är intresset för EU-bevakningen lågt. Medias bevakning kommer att spela stor roll och skapar en möjlighet för alla partier när väljarna är så här rörliga. Det är också det som skapar utrymme för desinformationskampanjer.
En röst i EU- valet är också en möjlighet att agera motvikt till de allt starkare nationalistiska strömningarna som märks inom EU och som redan gett utslag på hur demokratin utvecklas inom regionen. Svenska perspektiv av vår grundlagsskyddade press- och yttrandefrihet, en stark rättsstat samt offentlighetsprincipen behövs fortsatt lyftas inom EU.
Ett lägre valdeltagande än tidigare EU-val vore dock inte enbart ett underbetyg åt de kandiderande parlamentarikerna och deras partier. Valresultatet kanske ger oss ytterligare indikationer för hur unga ser på den liberala demokratins plats i deras framtid.
Jag hoppas framför allt på ett högre valdeltagande bland unga. EU-valet handlar ytterst om deras framtid i ett fritt Europa.
Foto: Europaparlamentet, Europeiska Unionen 2015 Creative commons: NC-ND 4.0 E
