Nyheter om ,

Efter Azerbajdzjans ultimatum: Armenien överväger att överlämna byar

Efter att Azerbajdzjan hotat med ett ultimatum så meddelar Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att kraven kan tillmötesgå för att undvika krig.

Av 20 mars, 2024

Under ett besök i nordöstra Armenien deklarerade premiärminister Nikol Pasjinjan att Armenien kan tänka sig att överlämna fyra byar till Azerbajdzjan, för att undvika krig. Han har sagt att Armenien ”hotas av ett angrepp” från Azerbajdzjan ”vid slutet på veckan” annars.

Beskedet kom cirka en vecka efter att Azerbajdzjan krävt att Armenien omedelbart ska överlämna gränsbyarna. De har inte bebotts sedan innan Sovjetunionens fall 1991 och tillhör formellt (de jure) Azerbajdzjan, men har i praktiken (de facto) varit en del av Armenien. Liknande armeniska byar finns på den azerbajdzjanska sidan av gränsen.

Byarna har inte varit föremål för förhandlingar förrän efter kriget i Nagorno-Karabach 2020 då de förekommit allt oftare i den azerbajdzjanska retoriken. Särskilt efter Azerbajdzjans av omvärlden kraftigt kritiserade militäroperation mot Nagorno-Karabach i september 2023, som resulterade i att över 100 000 armenier i panik flydde från regionen, har frågan om gränsbyarna aktualiserats.

**

ALLA HAR INTE RÅD ATT BETALA FÖR JOURNALISTIK. DÄRFÖR ÄR VÅRA REPORTAGE OCH ARTIKLAR ÖPPNA ATT LÄSA FÖR ALLA.

**

Gränsdragningen mellan Armenien och Azerbajdzjan har sedan 1991 inte bestämts, vilket innebär att det är en av de viktigaste frågorna i fredsförhandlingarna. Det är inte ovanligt i de forna Sovjetstaterna. Till exempel har Azerbajdzjan en gränsfejd med grannlandet Georgien som 2020 resulterade i att Georgien förlorade kontroll över stora delar av det georgisk-ortodoxa klosterkomplexet Davit Gareja.

I Kirgizistan och Tadzjikistan har väpnad konflikt uppstått vid flera tillfällen över gränstvisten. I februari meddelade de att de kommit överens om 90 % av gränsområden.

Grafik över armeniska och azerbajdzjanska byar i respektive länder. Grafiken visar inte de områden som Azerbajdzjan anses ockupera i Armenien sedan 2021 och 2022.

Gränskonflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har dock varit blodigare. Efter kriget i Nagorno-Karabach 2020 tog azerbajdzjansk militär kontroll över halva byar och stora delar av huvudvägen mellan staden Goris och Kapan, som leder till Iran, i södra Armenien. Några meter av vägen sades ligga på fel sida av gränsen.

Under två större angrepp mot Armenien under 2021 och 2022 har Azerbajdzjan också tagit kontroll över minst 215 kvadratkilometer armenisk yta, uppger Armenien. Merparten ockuperades efter ett tvådagarskrig i september 2022 då Azerbajdzjan angrep Armenien. Azerbajdzjan tillbakavisar uppgifterna om att det rör sig om ockupation, och hänvisar till att gränserna inte bestämts.

Enligt Politico ska Armenien ha försökt att få Azerbajdzjan att dra tillbaka trupper från de ockuperade områden, men inte fått igenom sina krav.

**

SKRIV UPP DIG PÅ BLANKSPOTS NYHETSBREV HÄR.

**

Beskedet från Nikol Pasjinjan kom i samband med att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varit på statsbesök i de tre sydkaukasiska länderna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Under statsbesöket i Azerbajdzjan kom beskedet att Nato och Azerbajdzjan kommer vidareutveckla partnerskapet. Det underströks också att Azerbajdzjan anses vara en viktig allierad till Natomedlemmen Turkiet.

I Armenien uppmanades landet att ta ställning till om det fortsatt ska vara en del av Rysslandsledda Den kollektiva säkerhetspakten (CSTO).

De senaste åren har Armeniens och Rysslands relation försämrats. Huvudorsaken är att Armenien inte upplevt att Ryssland ignorerat CSTO:s förpliktelser i samband med Azerbajdzjans angrepp mot Armenien, men också att Armenien närmat sig EU. Bland annat undertecknade EU och Armenien ett utökat partnerskap i år och Armenien har öppet sagt att landet verkar för att få kandidatstatus i EU.

 Azerbajdzjans relation till Ryssland har å sin sida förbättrats. Bland annat slöts ett nytt alliansavtal länderna emellan bara dagarna innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Dessutom har ländernas underrättelsetjänster ingått i fördjupat samarbete, och Azerbajdzjans president har understrukit att Vladimir Putin är en allierad i formell mening. Azerbajdzjan anklagas också för att sälja rysk gas till EU.

De röda markeringarna på kartan visar de områden av Armenien som Azerbajdzjan uppges ockupera sedan 2021-2022. Grafiken är gjord av den armeniska journalisten David Galtsyan och är inte bekräftad av armeniska myndigheter.

Frågan om gränsbyarna som Nikol Pasjinjan aviserat kommer gå över i azerbajdzjansk kontroll kommer innebära infrastrukturella besvär för Armenien. Sedan Sovjetunionen så har huvudvägen mellan huvudstaden Jerevan och Georgien gått förbi byarna. Om de övergår i azerbajdzjansk kontroll så kommer en bit av vägsträckan få läggas om, liksom den gjorde i Syunikprovinsen efter kriget i Nagorno-Karabach 2020.

EU:s ståndpunkt i konflikten är sedan november 2023 att om Azerbajdzjan angriper Armenien så kommer sanktioner mot Azerbajdzjan att utredas.

Toppbild: Nikol Pasjinjan visar upp en armenisk karta vid ett möte i gränsbyarna i nordöstra Armenien. Officiell pressbild.

Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se

Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.

Av