Krönika om Azerbajdzjan, Etiopen, Klimat
Krönika: Kritiken kvävs när klimatmöten blir en sköld för diktaturer
Klimattoppmötena har blivit ett nytt skyddsvapen för auktoritära stater. Genom att stå värd för megaeventen kan regimer som stryper pressfrihet, fängslar oppositionella och hotar sina grannar undgå kritik.
Av Rasmus Canbäck 20 november, 2025
Strax efter att Etiopien tilldelades klimattoppmötet Cop32 talade premiärminister Abiy Ahmed om ett enat Afrika.
Att just hans land slog ut kontinentens folkrikaste nation Nigeria beskrevs som ett bevis på att kontinenten litade på landets förmåga att arrangera ett globalt megamöte. Etiopien skulle nu inte bara vara en afrikansk ledarnation, utan en internationell kraft.
Men bakom jublet ligger också andra ambitioner. Att samla uppemot 100 000 delegater i Addis Abeba handlar sannolikt mindre om klimatet och mer om geopolitik. Under det senaste decenniet har landets utrikespolitiska ambitioner vuxit i rasande takt. Varje internationellt forum har blivit en scen för att visa upp sig och ta plats.
Samtidigt har krigsretoriken mot Eritrea skruvats upp.
I oktober deklarerade Abiy Ahmed att landet snart kommer att ha 200 miljoner invånare och att ett grannland med två miljoner (Eritrea) inte borde stå i vägen för Etiopiens visioner. Dessa kretsar kring den eritreanska hamnstaden Assab.
För att få tillgång till den har fredspristagaren öppnat för att använda våld.
Just här passar Cop32 in.
Redan före öppnandet av Cop30 i Braslien, som ni lider mot sitt slut, hade Etiopien säkrat ett brett afrikanskt stöd. Av en händelse sökte Etiopien bara dagar innan Cop30 drog i gång internationell medling för att ”lösa” frågan om Assab. Det var möjligen ett sätt att visa sig samarbetsvillig inför ett avgörande beslut om Cop32.
Det går i linje med hur det har fungerat vid tidigare klimattoppmöten: megaeventen kan fylla en diplomatisk funktion långt utanför deras egentliga syften.
Azerbajdzjan gjorde samma sak under 2024. Bara månader innan landet tilldelades Cop29 (december 2023) hade hela den armeniska befolkningen fördrivits från Nagorno-Karabach. Trots att krigsretoriken fortsatte, och trots att landets president kallade grannlandet Armenien en ”fasciststat”, mildrades den internationella kritiken markant.
Megaeventet blev en diplomatisk sköld.
Men Azerbajdzjan riktade repressionen inåt. En vecka innan landet säkrade Cop29 greps hela redaktionen på oberoende AbzasMedia. Under det kommande året spärrades omkring 100 politiska fångar in, inklusive fredsaktivister och journalister.
Antalet politiska fångar i landet har fördubblats sedan 2023, till omkring 400. De flesta regeringar teg. Relationerna inför klimattoppmötet vägde tyngre än att kritisera ett auktoritärt land. Särskilt tydligt blev det när Cop29 öppnade och landets president Ilham Alijev höll ett öppningstal där han anklagade västvärlden för hyckleri.
De skulle inte komma till oljenationen Azerbajdzjan och kritisera att landet byggt sin ekonomi på intäkter från olja, eller ”Guds gåva” som han kallade det. De skulle definitivt inte komma till landet för att klaga på mänskliga rättigheter heller. Nu var de på hans mark. All kritik mot Azerbajdzjans krigföring i Nagorno-Karabach uteblev med det. Tvärtom kunde Azerbajdzjan, genom att vara värdland, få legitimitet.
Situationen i Etiopien är inte helt olik den i Azerbajdzjan.
I maj stormade polis kontor tillhörande oberoende medier. Sju journalister greps enligt CPJ. Några av dem släpptes visserligen, men antalet politiska fångar är högt trots en amnesti 2023. Samtidigt eskalerar striderna i Oromo- och Amhararegionerna, områden dit humanitära aktörer till vissa platser knappt släpps in, enligt Human Rights Watch.
Trots detta lyckades landet ena den afrikanska kontinenten bakom sin kandidatur. Nigeria menar att det beror på att Etiopien lagt enorma resurser på att visa att ingen annan nation kan konkurrera. Men det handlar också om landets långsiktiga ambition att ta klivet från regional stormakt till global aktör.
Till klimattoppmötet i Baku åkte ingen armenisk delegation. Ett år senare har det dock slutits en överenskommelse om att det i framtiden ska bli fred mellan de kaukasiska ärkerivalerna. Det har öppnat för att fler utbyten ska ske. Sammantaget innebar Cop29 visserligen att repressionen ökade i Azerbajdzjan, men stabiliteten i regionen har också tagit kliv framåt.
Frågan som återstår är om Cop32 kommer fungera som en bromskloss för en möjlig konflikt mellan Etiopien och Eritrea, eller om kriget bara skjuts upp. Det som är säkert är att Etiopien kommer kunna använda klimattoppmötet som instrument för att stilla kritiken från omvärlden.
Toppbild: Ett kollage med Etiopiens flagga och karta. Grafik av Open AI
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se. Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
