Nyheter om Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Azerbajdzjanska röda halvmånen fortsätter hylla kriget i Nagorno-Karabach
På tvåårsdagen av den azerbajdzjanska offensiven mot Nagorno-Karabach firade landets röda halvmåne-samfund krigssegern. Nu väcks frågor om den azerbajdzjanska röda halvmånens neutralitet.
Av Rasmus Canbäck 21 september, 2025
Den azerbajdzjanska röda halvmånens ordförande Novruz Aslanov har i en omfattande intervju hyllat så väl landets president som krigföring mot Nagorno-Karabach. Rödakorsrörelsen har ett särskilt mandat att agera i konflikter, vilket gör att dess principer som ställer höga krav på så väl opartiskhet och neutralitet är viktiga.
Intervjun gjordes den 18 september, vilket är dagen innan tvåårsdagen av den azerbajdzjanska slutoffensiven mot Nagorno-Karabach. Intervjun skedde i samband med att azerbajdzjanska röda halvmånen deltog i firanden i Nagorno-Karabach.
Bland annat anordnades en flashmob av deras volontärer där de ömsom dansar, ömsom instruerar hjärt-och-lung-räddning.
Slutoffensiven mot Nagorno-Karabach den 19–20 september 2023 möttes av bred internationell kritik. EU-parlamentet kallade det för en ”etnisk rensning” av regionens armenier. På knappt tio dagar tvingades över 100 000 armenier att lämna sina hem och det armeniska självstyret upplösas.
Vid tidpunkten hade armenier haft historisk närvaro i regionen i nästan 2000 år.
Det blev också slutet för den mångåriga infekterade konflikten i Nagorno-Karabach. Den hade då sammantaget lett till fördrivningar av både armenier och azerbajdzjaner, så väl som folkutbyten länderna emellan. I dag finns det så gott som ingen stadig befolkning i hela den krigsdrabbade regionen.
Med fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan har dessutom länderna åtagit sig att lägga ner alla rättsliga anspråk mot varandra i Haag. Om fredsavtalet undertecknas betyder det i praktiken att Armenien upphör att driva frågan om armeniernas rätt till återvändande.
Azerbajdzjanska röda halvmånen möttes av kritik efter dess inblandning i slutoffensiven mot Nagorno-Karabach. Under de nio månader av blockad av regionen som föregick offensiven spelade röda halvmånen en väsentlig roll i det retoriska spelet, vilket OCCRP (genom min rapportering) avslöjat.
Det skedde delvis genom att Azerbajdzjan försökte att ersätta Internationella rödakorskommittén (ICRC) mot det egna nationella samfundet. ICRC hade vid tidpunkten ett internationellt erkänt mandat att bedriva humanitär verksamhet i Nagorno-Karabach, men förhindrades av Azerbajdzjan att göra det.
Även vid den tidpunkten stod Aslanov kategoriskt på den azerbajdzjanska presidentens sida i konflikten. Detta trots att rödakorssamfund, inklusive de nationella, omfattas av en rad principer som ska garantera deras oberoende.
En karikatyrbild från Radio Free Europe 2023. Den föreställer hur Azerbajdzjan försökte använda azerbajdzjanska röda halvmånen för att komma in i Nagorno-Karabach under förevändningen att det var en humanitär mission.
Paraplyorganisationen Internationella rödakorsfederationen (IFRC), där azerbajdzjanska röda halvmånen är medlem, lät meddela att samtal fördes med det azerbajdzjanska ledarskapet. Däremot skulle inga formella repressalier eller utredningar ske.
Azerbajdzjanska röda halvmånen hävdade sedermera att samtliga uppgifter om dem inte stämde.
Anklagelser riktades också mot ICRC om att stå på Armeniens sida från det azerbajdzjanska presidentkansliet. En omedelbar konsekvens blev att ICRC fråntogs sitt uppdrag att bistå med att identifiera krigsoffer.
Kort därefter flyttades ICRC:s kontor från Nagorno-Karabach till staden Barda. Deras mest uppmärksammade uppgift i landet har sedan dess varit att upprätthålla kommunikationen mellan armeniska politiska fångar (och krigsfångar) och deras familjer i Armenien.
Med ett beslut om att sparka ut ICRC och en rad FN-organisationer från landet i början på 2025 begränsades dock den möjligheten. I september 2025 lämnade slutligen ICRC landet, vilket lämnar azerbajdzjanska röda halvmånen som det enda rödakorsorganet i landet.
2022 stängdes belarusiska röda korset av från IFRC på liknande grunder. Deras ordförande hyllade den ryska arméns krigföring i Ukraina. 2023 utreddes även ryska röda korset, efter avslöjanden från Expressen om att det nationella samfundets kopplingar till Kreml.
Aslanov, som fortfarande är ordförande för azerbajdzjanska röda halvmånen, har trots samtalen från IFRC fortsatt med samma retorik som 2023. Han är formellt en oberoende ledamot i det azerbajdzjanska parlamentet, men i praktiken står han president Ilham Alijev nära.
Toppbild: Bild från Aghdam-vägen på Nagorno-Karabachs östra sida augusti 2023. Azerbajdzjanska röda halvmånen ställde upp volontärer i en ”protest” mot att de inte fick tillträde till regionen. Foto från azerbajdzjanska röda halvmånen
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
