Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Fredsavtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan offentliggjort
Fredagen den 8 augusti möttes Armeniens och Azerbajdzjans ledare i Vita huset för att godkänna texten i ett fredsavtal. Avtalet, som nu har offentliggjorts, är fortfarande inte undertecknat, men parterna har enats om innehållet. Flera centrala frågor återstår att lösas, bland annat gränsdragningar och en folkomröstning om Armeniens konstitution.
Av Rasmus Canbäck 11 augusti, 2025
Fredagen den 8 augusti träffades Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Alijev i Vita huset i Washington.
Efter mötet förkunnade den amerikanska presidenten Donald Trump att han förmått parterna att enas i ett fredsavtal.
I realiteten rörde det sig bland annat om ett godkännande av innehållet i ett fredsavtal, vars utkast varit färdigt sedan i mars i år. Undertecknandet av fredsavtalet har inte skett än.
[LÄS MER: FAQ: Avtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan – är Trump en fredsmäklare?]
Nu har de azerbajdzjanska och armeniska utrikesministerierna offentliggjort avtalet, som består av 16 huvudpunkter.
Sammanfattningsvis handlar punkterna om att skapa långvarig fred och goda relationer mellan de två länderna. Det viktigaste är att båda länderna ska respektera varandras gränser, suveränitet och politiska oberoende.
De lovar att inte göra territoriella anspråk på varandra eller använda våld för att lösa konflikter, och de ska inte heller låta andra länder använda deras territorier för militära handlingar.
De åtar sig också att bekämpa intolerans, rasism och extremism, samt att lösa frågor om försvunna personer från tidigare konflikter. Avtalet öppnar för samarbete inom områden som ekonomi, transport och kultur.
Ett par punkter i avtalet har dock diskuterats under längst tid. En av dem är att inga tredjepartsländer ska stationeras vid gränserna. Inför förhandlingarna har Azerbajdzjan ställt krav på att EU:s civila observationsinsats på den armeniska sidan inte ska få vara kvar. I avtalet refereras det till ”styrkor”. Ännu har EU:s observationsinsats mandat fram till och med februari 2027.
En annan punkt handlar om att länderna inte ska ha några juridiska rättsprocesser mot varandra. I avtalet står det att länderna ska dra tillbaka dessa inom en månad efter att avtalet undertecknats.
Frågan har varit känd sedan tidigare och innebär i praktiken att de pågående rättsprocesserna i Internationella domstolen i Haag kommer dras tillbaka.
Rättsprocessen mot Azerbajdzjan är betydligt skarpare än den mot Armenien. Ett tillbakadragande kan innebära att Armenien juridiskt slutar driva frågan om över 100 000 armeniers rätt att återvända till Nagorno-Karabach – en utbrytarregion som Azerbajdzjan återtog med våld i september 2023. Det skedde efter en nio månader lång humanitär blockad där ingen och inget kunde ta sig in eller ut ur regionen.
Sidorna åtar sig att lösa framtida tvister genom förhandlingar dem emellan. De kommer också upprätta en kommission som ska se till att avtalet följs.
Vid sidan av fredsprocessen pågår även en process för att avtala gränserna. Det har inte skett sedan Sovjetunionens fall, vilket är en följd av den långt dragna konflikten i Nagorno-Karabach. Redan nu finns en gemensam kommission för att göra detta.
Sedan våren 2021 och september 2022 ockuperar dock Azerbajdzjan strategiska positioner på armeniskt territorium, vilket bäddar för en framtida konfliktyta.
Vid presskonferensen i Vita huset den 8 augusti påpekade Ilham Alijev att det fortfarande finns en knäckfråga att lösa innan fredsavtalet kan lösas: den om Armeniens konstitution.
Azerbajdzjan anser att förordet till Armeniens konstitution insinuerar territoriella anspråk på dem.
Frågan om en uppdaterad konstitution har varit aktuell i Armenien under flera år. Men att Nikol Pasjinjan kallat till en folkomröstning om en ny konstitution i samband med 2026 års parlamentsval har väckt uppmärksamhet i Armenien. Kritiker menar att det finns ett samband med Azerbajdzjans krav.
Med sviktande popularitetssiffror för den sittande premiärministern bäddar fredsavtalet och folkomröstningen för ett turbulent parlamentsval nästa år.
Den Georgienbaserade analytikern Olesya Vardanyan, som under många år arbetade för Crisis Group i Sydkaukasien, kommenterar på X att avtalet är nedtonat.
– Som en person en gång sa till mig – när folk läser texten i detta avtal kommer de förmodligen att undra: varför tog det så lång tid att utveckla och enas om något så grundläggande? Efter så många krig, dödsfall och fördrivningar.
Hon fortsätter:
– Det som framgår mellan raderna är en djup misstro, som visas genom de upprepade klausulerna – ibland till och med samma ord. Varför inte inkludera något mer optimistiskt och aspirerande för att markera en nystart i relationerna? Troligen för att det var svårt nog att ens enas om denna grundläggande text.
Det är en pågående publicering och artikeln kan komma att uppdateras med ny info.
Toppbild: Nikol Pasjinjan viskar något till Ilham Alijev under förhandlingar i Abu Dhabi tidigare i år. Pressbild från armeniska regeringen.
Gå med i Rasmus Canbäcks WhatsApp-grupp för att följa hans löpande bevakning av Sydkaukasien. Vill du tipsa reportern eller dela med dig av dina egna erfarenheter? Mejla till rasmus@blankspot.se
