Nyheter om Azerbajdzjan
Azerbajdzjan griper oppositionsledare
Arresteringen av oppositionsledaren Ali Karimli markerar en ny höjdpunkt i Azerbajdzjans tilltagande repression. Medan gripanden av aktivister, journalister och politiska flyktingar fortsätter har omvärlden intagit en låg profil, av rädsla för att störa fredsprocessen med Armenien och relationerna med Baku.
Av Rasmus Canbäck 4 december, 2025
Den 29 november greps den azerbajdzjanska oppositionsledaren Ali Karimli. Gripandet markerar en ny kulmen i den systematiska nedmonteringen av civilsamhället och oppositionen i Azerbajdzjan.
Karimli leder Popular Front Party, som tillsammans med det numera marginaliserade Musavat-partiet utgör den sista organiserade oppositionen i landet. Enligt Denis Krivosjejev, biträdande chef för Östeuropa och Centralasien på Amnesty International, visar gripandet hur gränslöst regeringen agerar.
– Gripandet av Ali Karimli är det senaste övergreppet i den pågående konsolideringen av auktoritära metoder i Azerbajdzjan. Det tycks inte finnas några gränser för regeringens kampanj att krossa all politisk opposition och tysta varje form av oliktänkande i landet, säger han.
Sedan 2023 har ett flertal medlemmar ur Popular Front gripits, däribland ett tiotal politiska flyktingar som nekats uppehållstillstånd i europeiska länder. Ett fall med direkt koppling till Sverige är Famil Khalilov. Efter åtta års försök att få skydd deporterades han med sin familj sommaren 2023 och greps kort därefter i Azerbajdzjan. Sedan dess har familjen levt isolerad från samhället.
Omvärldens reaktioner har varit få. En central förklaring är fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan, som givits högsta prioritet i internationella kontakter.
Kritiken mot den interna repressionen riskerar att slå tillbaka mot relationerna med Baku. Flera diplomater vittnar om att azerbajdzjanska företrädare abrupt avbryter samtal eller markerar tydligt att kritik inte tolereras. Resultatet blir att goda relationer för fredsprocessens skull går före mänskliga rättigheter.
Mönstret blev särskilt tydligt inför klimattoppmötet COP29, som Azerbajdzjan stod värd för 2024. Inför mötet varnade landets företrädare västländerna för att lägga sig i vad de kallade ”interna angelägenheter”.
I dag beräknas Azerbajdzjan ha uppemot 400 politiska fångar. Sedan 2023 har 25 journalister gripits, vilket enligt Committee for Protection of Journalists placerar landet i topp i Europa – tillsammans med Belarus.
Till franska Le Monde konstaterade statsvetaren och historikern Altay Göyusov att västvärldens försiktighet varit kontraproduktiv.
– Europeiska institutioner begår ett stort misstag genom att försöka blidka Alijev-regimen. Denna politik bär inte frukt, utan stärker auktoritära regimer och skadar i slutändan europeiska intressen, sade han.
Samtidigt är det knappt två år sedan Azerbajdzjan genomförde sin slutoffensiv mot den då armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach, vilket ledde till att över 100 000 människor tvingades fly på bara en vecka.
Relationerna till Europa har också fördjupats genom den ökade importen av azerbajdzjansk gas och olja sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. I sitt öppningstal vid COP29 anklagade president Ilham Alijev väst för hyckleri: å ena sidan vill Europa köpa fossila bränslen, å andra sidan kritiserar de landets politik.
Azerbajdzjan har återkommande anklagats för att bistå Ryssland med att kringgå sanktioner.
Ali Karimli anklagas nu formellt för att ha planerat en statskupp – en anklagelse som hans parti avfärdar som politiskt motiverad. Andra kritiker menar att det efter gripandet av Karimli inte finns någon opposition kvar i landet.
Toppbild: Nationalistiska Popular Front står nära kemalistiska CHP i Turkiet. Foto från Ali Karimlis sociala medier
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
