Analys om Azerbajdzjan, Sverige
Därför spreds ryktet om ett azerbajdzjanskt köp av JAS Gripen
Med ett nerlagt vapenembargo mot Azerbajdzjan kan dörren ha öppnats för landet att köpa vapen från Sverige. Det i kombination med ignorans inför landets auktoritära styre tror Rasmus Canbäck är skälen till att rykten om ett köp av JAS 39 Gripen fick stor spridning i försvarsforum på internet i veckan.
Av Rasmus Canbäck 12 februari, 2026
Den senaste veckan har rykten spridits av flera sociala mediekonton som bevakar försvarsfrågor att Azerbajdzjan planerar att köpa upp till 48 JAS 39 Gripen.
Uppgiftslämnarna har hänvisat till så kallad Open Source Intelligence (OSINT), men utan att ange någon tydlig källa. Informationen har även återgetts av azerbajdzjanska statskontrollerade medier, som uppgett att en första leverans kan ske redan 2029.
Enligt dessa uppgifter skulle affären vara värd omkring 6,5 miljarder dollar, motsvarande cirka 60 miljarder kronor.
Till Blankspot förnekar SAAB att några förhandlingar pågår. Företaget uppger också att vi får höra av oss till Azerbajdzjan för att bekräfta ryktena om att de visat intresse.
Det är möjligt att Azerbajdzjan hört av sig till Sverige om saken. Men än så länge finns inget konkret.
Det gör att frågan om varför uppgifterna sprids nu är relevant.
Azerbajdzjan har trots allt under de senaste åren genomfört omfattande moderniseringar av sitt flygvapen. År 2024 slöts ett avtal med Pakistan om köp av 17 JF-17, vad som anses vara ett stridsflygplan till lågbudgetspris. Sommaren 2025 utökades beställningen till totalt 40 flygplan.
Samtidigt har ärkerivalen Armenien tecknat avtal om att stärka sitt flygvapen genom köp av indiska stridsflyg. Båda länderna har därmed försökt diversifiera sina försvarssamarbeten bort från Ryssland där annars MiG-serien hade varit det naturliga.
Det azerbajdzjanska JF-17-programmet har dock enligt vissa bedömare präglats av förseningar. Den azerbajdzjanfödda armeniske militäranalytikern Eduard Alakenyan har exempelvis hävdat att Pakistan kan ha haft svårt att leverera det tekniska stöd som utlovats.
Prestige med svenska vapen
Det är osannolikt att Azerbajdzjan skulle köpa in JAS 39 Gripen när de nyligen slutit en stor order med Pakistan.
Samtidigt är de azerbajdzjanska statliga medierna direkt underställda landets informationsministerium. Uppgifter av digniteten som ett rykte om ett avtal med Sverige om stridsflyg publiceras normalt inte utan att den politiska ledningen beordrat det.
Det är därför möjligt att uppgifterna fyller en strategisk funktion snarare än speglar en konkret affär.
En tolkning är att signaler om intresse för västerländska stridsflyg används för att sätta press på Pakistan att leverera enligt avtal och i önskad kvalitet.
En annan är att Azerbajdzjan vill signalera ekonomisk och politisk handlingsfrihet: att landet har kapacitet att överväga mer avancerade och kostsamma system.
Att just ett svenskt stridsflyg lyfts fram kan också ses som ett sätt att visa på närmare relationer till väst och vara ett prestigeköp. Detta sker i ett läge där fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan gjort vissa framsteg.
Med andra ord utgör blotta tanken på svenskt stridsflyg tillräckligt med prestige för Azerbajdzjans ledning för att spä på rykten om ett köp.
Inget vapenembargo längre
Som en följd av utvecklingen har parterna lämnat OSSE:s Minskgrupp, som tidigare fungerade som förhandlingsformat kring Nagorno-Karabach. OSSE-länderna hade då ett embargo mot försäljning av vapen som kunde användas i kriget i utbrytarregionen. I praktiken innebar det att Armenien och Azerbajdzjan fick vända sig till länder med mildare lagstiftning av vapenförsäljning.
Som en cynisk följd av Azerbajdzjans återtagande av Nagorno-Karabach och fördrivning av hela den armeniska befolkningen från regionen finns det åtminstone teoretiskt större utrymme för västliga försvarssamarbeten. Armenien har exempelvis köpt artilleri och luftvärnssystem från Frankrike.
Det innebär dock inte att en svensk vapenexport till Azerbajdzjan skulle godkännas av svenska myndigheter. Så sent som våren 2025 bedömde amerikansk underrättelsetjänst, enligt källor, att risken för en ny militär offensiv mot Armenien var betydande.
Men även om freden står närmre än på decennier, så är risken att nyinköpta vapen kan användas i ett invasionskrig mot Armenien relevant att beakta.
Därtill kvarstår flera olösta frågor i fredsprocessen innan ett avtal kan undertecknas.
Bristen på ett fredsavtal gör att azerbajdzjanska företrädare har en ventil att fortsatt använda hård retorik, bland annat kring begreppet ”Västra Azerbajdzjan” i Armenien. Landets ledare Ilham Alijev har återupprepade gånger hotat med att angripa Armenien om inte azerbajdzjaner får återvända dit.
Den hätska retoriken verkar dock inte ha haft någon större inverkan på västerländska diplomater. Inte minst svenska. Azerbajdzjans bemästrande av att föra en anti-rysk retorik i de slutna rummen, trots en mängd konkreta närmanden mot Ryssland, har varit effektiv.
Svensk-azerbajdzjanska relationer på uppgång
I fallet med Sverige har de ekonomiska relationerna utvecklats i snabb fart. Den svenska ambassaden lyfter regelbundet framgångar för svenskt näringsliv i Azerbajdzjan – inte minst direkta affärer med Ilham Alijevs korruptstinna bolag och i Nagorno-Karabach.
För bara några år sedan hade det varit politiskt besvärligt. Till exempel möttes en svensk handelsdelegation till landet av hård kritik 2017.
Närmandet mot Azerbajdzjan sker trots att situationen i landet är värre än någonsin. Antalet politiska fångar överstiger i dag 400. Transparency International rangordnar landet jämte Ryssland som Europas mest korrupta. Den armeniska befolkningen har fördrivits från Nagorno-Karabach med militära medel. Dessutom har Azerbajdzjan byggt upp en hel logistisk kedja för att tvätta ren rysk olja från sanktioner.
Trots detta är det sällan kritiska frågor tas upp kring Azerbajdzjan. Kanske är det just ignoransen gentemot landet som gör att obekräftade rykten om att Azerbajdzjan siktar på att köpa svenska stridsflyg spridits så fort.
Toppbild: JAS 39 Gripen under en uppvisning för svenska förvarsmakten. Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
