Nyheter om Azerbajdzjan, EU, Ryssland
EU:s sanktioner slår ut rysk-azerbajdzjansk oljehandel till Europa
Star-raffinaderiet i Turkiet har blivit en av de största inkörsportarna för rysk olja till EU. Nu sätter unionen stopp: produkter från rysk råolja via tredjeländer förbjuds. Beslutet kan slå hårt mot både Azerbajdzjan och Ryssland – och förändra energikartan.
Av Rasmus Canbäck 5 september, 2025
För åtta år sedan klippte Azerbajdzjans och Turkiets ledare det röda bandet till ett nytt raffinaderi på Turkiets västkust.
Star-raffinaderiet, som ägs av den azerbajdzjanska staten genom dess oljebolag Socar, hade kostat omkring 80 miljarder kronor att bygga – medfinansierat med lån från bland annat från USA.
2022 tog produktionen av oljebaserade bränslen ordentlig fart. Enligt klimatorganisationen Global Witness mer än fördubblades importen av rysk råolja mellan första kvartalet 2024 och samma period två år senare. I pengar motsvarade det en uppgång från cirka fem till elva miljarder kronor, och den ryska råoljan stod därmed för drygt 90 procent av importen till raffinaderiet.
För helåret 2024 uppskattades importen av rysk råolja till Star-raffinaderiet uppgå till runt 45 miljarder kronor. Nästan hela exporten gick vidare till EU – motsvarande ungefär en fjärdedel av unionens totala import av rysk olja.
I EU:s senaste sanktionspaket beslutades om ett generellt förbud mot import av rysk olja via tredje land. Men i sanktionslistorna adderades endast logistikföretag, inte raffinaderier.
Det var först sedan den georgiska nättidningen OC Media, genom undertecknad, begärt ett förtydligande som EU:s utrikestjänst bekräftade att Star-raffinaderiet omfattas av sanktionspaketet.
”Vad EU gjorde med det 18:e paketet som antogs i juli 2025 är att införa ett förbud mot import från tredjeländer av raffinerade produkter tillverkade av rysk råolja. I den mån STAR-raffinaderiet – eller något annat raffinaderi i tredjeländer – använder rysk råolja för att framställa produkter avsedda för export till EU, kommer detta inte längre att vara tillåtet”, skriver EU:s talesperson utrikesfrågor och säkerhet Anitta Hipper.
Hon betonar att målet är att strypa Rysslands oljeintäkter:
”Detta är avsett att förhindra att rysk råolja når EU-marknaden i någon form och det är en del av EU:s strategi att successivt försvaga Rysslands förmåga att föra krig.”
Frågan om Azerbajdzjan, som har ett nära energisamarbete med EU, hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna har länge varit känslig.
Baku har konsekvent förnekat anklagelserna, som återkommande lyfts i debatten.
Handeln med Star-raffinaderiet tycks dock ha varit noggrant planerad.
2023 bytte Azerbajdzjan ett amerikanskt lån mot ryskt kapital – ett kontroversiellt drag som sammanföll med landets slutoffensiv mot det armeniskbefolkade Nagorno-Karabach. USA indikerade vid tidpunkten att sanktioner mot Azerbajdzjan kunde bli aktuella, men så skedde aldrig.
Dessutom byggdes minst tre azerbajdzjanska fraktfartyg om till aframax-modell, mellanstora oljetankers, som nästan uteslutande trafikerade rutten mellan den ryska oljehamnen Primorsk och Nemrut, där Star-raffinaderiet ligger. I maj och juli listades fartygen av både EU och Storbritannien som en del av den ryska skuggflottan.
Under samma period har Star-raffinaderiet vuxit till Turkiets största och uppgavs 2023 vara landets näst största företag. Om EU väljer att rikta sanktionerna även mot Star-raffinaderiet skulle det slå hårt – både mot Rysslands oljeekonomi och mot Azerbajdzjan.
Toppbild: Star-raffinaderiet i västra Turkiet. Foto: Pressbild från Socar
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
