En rysk strategirapport visar hur Kreml vill stärka den ryska identiteten hos diasporan genom kultur, utbildning och kyrkliga nätverk. Blankspot har läst den.
Av Rasmus Canbäck 29 januari, 2026
Efter beslut i den ryska presidentadministrationen har en ny enhet inrättats för att arbeta med så kallad mjuk makt – strategier för hur Ryssland kan stärka sitt inflytande utomlands. Som en del av uppbyggnaden har flera strategidokument beställts från akademiska institutioner.
Ett av dessa, framtaget av Moskvas statliga universitet, är en uppdaterad analys av hur Ryssland bör arbeta med sin diaspora.
Det läckta dokumentet publicerades först av Michael Weiss, amerikansk redaktör vid den ryska exiltidningen The Insider, på hans Substack-sida. Enligt Weiss är strategin tänkt att ersätta ett KGB-dokument från 1968 med riktlinjer för arbete gentemot ”utlandsryssar”.
Rapporten är författad av historikern Evgenij Kozjokin. Han har tidigare varit officer vid den ryska säkerhetstjänstens militära enhet 61360 och har i över två decennier ingått i ett statligt råd med uppdrag att kartlägga diasporaaktivitet.
Tre kategorier i diasporan
Kozjokin delar in den ryska diasporan i tre huvudkategorier.
Den första gruppen består av personer som värnar om att bevara rysk kultur. Enligt rapporten är dessa redan engagerade i att ”försvara” Ryssland utomlands.
Den andra gruppen beskrivs som personer som ”distanserar sig från landet”. De uppges vara ointresserade av rysk identitet och ta avstånd från rysk politik. Gruppen sägs ha vuxit kraftigt efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, som i dokumentet benämns ”den särskilda militära operationen”.
Enligt Kozjokin kan så många som 650 000 medborgare ha lämnat Ryssland sedan dess. Dessa personer påstås ofta förkasta rysk kultur eller enbart ta del av innehåll från så kallade ”utländska agenter”, vilket i rysk terminologi innebär regimkritiska aktörer.
Den tredje gruppen beskrivs som politiskt passiv. De behåller ett visst intresse för rysk kultur och upprätthåller band till Ryssland, men utan tydligt politiskt engagemang.
Ser olika ut i världen
Rapporten innehåller även en genomgång av olika världsregioner, som dock verkar bygga på begränsat referensmaterial.
Den mest fientligt inställda diasporan uppges finnas i Baltikum. I USA – som enligt rapporten rymmer den största ryska diasporan i världen med omkring fem miljoner människor – bedömer Kozjokin att ungefär hälften har tagit avstånd från Ryssland.
Azerbajdzjan och flera centralasiatiska stater lyfts också fram. Dessa länder beskrivs som så pass auktoritärt styrda – med undantag för Kirgizistan – att utrymmet för att bygga en tydlig rysk identitet är begränsat.
Armenien framställs som ett särfall där det anses relativt lätt att verka, bland annat på grund av inslag av demokratiska strukturer. Samtidigt uppges en stor del av den ryska diasporan där bestå av personer som lämnat Ryssland efter 2022.
Sverige nämns inte uttryckligen. Däremot hävdar Kozjokin att många ryskspråkiga ukrainare som lämnat Ukraina för Europa inte nödvändigtvis är negativt inställda till Ryssland. Deras identitet beskrivs som ”flexibel”.
Kyrkans roll för att ena – men inte politisera
Rapporten pekar även ut den rysk-ortodoxa kyrkan som en möjlig kanal för att nå ut till diasporan. Samtidigt varnar författaren för att använda ett alltför tydligt politiserat språk.
Kozjokin menar att en uttalat opolitisk hållning i nuläget är mer effektiv. Resonemanget antyder att ett alltför politiserat tilltal riskerar att stöta bort delar av diasporan, särskilt i länder där rysk påverkan är föremål för misstänksamhet.
Söndagsskolor lyfts särskilt fram som ett av de mest verkningsfulla verktygen för att nå diasporamiljöer. Samtidigt betonas att dessa verksamheter inte bör användas för öppen propaganda.
”För närvarande bör varje försök att införa propaganda i dessa skolor undvikas”, står det i rapporten. ”Det är viktigt att de förblir opolitiska.”
I Sverige har den ryska kyrkans aktiviteter länge varit under granskning. Redan 2019 pekade Säpo på att kyrkan kan användas som ett verktyg om och när Kreml behagar.
Rekommendationer till Kreml
Rapporten avslutas med en rad rekommendationer till presidentadministrationen om hur arbetet med diasporan bör utvecklas.
Ryska vetenskaps- och kulturcentra utomlands – så kallade Russian Houses – uppmanas att prioritera familjeinriktad verksamhet snarare än att främst rikta sig till en äldre publik.
Yngre landsmän bör, enligt Kozjokin, introduceras till ”ett Sovjetunionen de inte känner till – ett Sovjetunionen präglat av livfullt kreativt tänkande”.
Samtida rysk film avfärdas i rapporten som att den ”har misskrediterat sig själv”. I stället föreslås en satsning på filmer med teman kopplade till ”den särskilda militära operationen” i Ukraina. Författaren betonar också vikten av kulturell kvalitetskontroll och avråder från att uppmuntra turnéer med ”mediokra ryska teatrar” i postsovjetiska länder.
Den sista rekommendationen rör ekonomiskt välbärgade medlemmar av diasporan. Miljonärer och miljardärer utomlands bör återknytas närmare till ryska universitet och institutioner – särskilt efter att kriget i Ukraina har avslutats.
Toppbild: Studenter framför Moskvas statliga universitet. Foto: Sergei Fadeichev / TASS
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
