Med en månad kvar till valet i Armenien är den ryska valpåverkan en het debatt i landet. Blankspot kan genom ett hemligt dokument visa hur Rysslands planer för att minska den armeniska regeringens popularitet ser ut.
Av Rasmus Canbäck 9 maj, 2026
Blankspot har genom en betrodd källa tagit del av ett dokument med rubriken ”Program för att verka för en riktning som är anti-Pasjinjan 2026” .
I dokumentet beskrivs både övergripande mål och konkreta metoder för hur arbetet ska bedrivas.
Bland annat framgår det av dokumentet att ett centralt mål är att framställa valet som en förtroendeomröstning mot premiärminister Nikol Pashinyan personligen. Det beskriver också försök att begränsa den sittande armeniska regeringens inflytande inför parlamentsvalet den 7 juni. Ett annat mål är att förhindra att Pasjinjans ”politiska image” förändras eller ”moderniseras” före valet.
Däremot framgår det inte vilket oppositionsparti Ryssland föredrar framför Pasjinjans parti Civil Contract. Dokumentet beskriver i stället vilka verktyg som ska användas för att påverka opinionen.
Bland annat föreslås att närvaron av narrativ som står Ryssland nära på sociala medier ska tredubblas jämfört med hösten 2025 – från en miljon visningar per dag till uppemot tre miljoner. Antalet opinionsbildare i det Rysslandsnära nätverket ska enligt dokumentet utökas från 15 till omkring 40 personer.
Enligt dokumentet är planen att de mest framträdande av dem ska placeras på valbara platser inom oppositionspartierna inför valet.
Dokumentet beskriver även så kallade ”falsk flagg”-kampanjer i sociala medier, riktade kommentarskampanjer mot regeringspartiets valarbetare samt uppbyggnaden av egna ”stringergrupper” för att producera exklusivt innehåll under valrörelsen.
I inledningen av dokumentet framgår det vilken målsättning Ryssland har inför det armeniska valet. Dokumentet kan läsas i sin helhet på ryska och engelska.
Blankspot har kunnat verifiera dokumentets autenticitet och ursprung, men det går inte att fastslå i vilken omfattning strategin faktiskt har genomförts eller hur central den är för rysk påverkan inför valet. Flera delar av innehållet överensstämmer dock med utvecklingen i Armenien den senaste tiden.
I arbetet med att verifiera dokumentet kunde Blankspot fastställa att det härrörde från material som erhållits efter att en person verksam inom den ryska underrättelsetjänsten hackats av en tredje part före mars 2026. Hans aktiviteter i Armenien speglar innehållet i dokumentet.
Mannen har i Armenien deltagit vid konferenser och seminarier, träffat oppositionspolitiker och inte sällan uttalat sig i medier om landets utveckling.Ofta har budskapet varit detsamma: att Armenien är på väg mot en farlig kurs genom att vända sig bort från Ryssland.
Debatten i Armenien om rysk påverkan inför parlamentsvalet ledde till att den armeniska regeringen redan i december 2025 bad EU om stöd för att motverka rysk påverkan – samma typ av stöd som gavs till Moldavien vid landets parlamentsval i fjol.
Enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas är det samma nätverk som tidigare varit aktiva i Moldavien som nu också verkar i Armenien.
Liknande misstankar har även riktats mot Armeniens grannland Georgien, dit EU:s särskilda insatser inte bjöds in vid valet 2024.
I april stängde Meta ned omkring 70 konton och sidor på Facebook i Armenien som bedömdes vara falska. Samtidigt har ryska företrädare återkommande anklagat armeniska civilsamhällesorganisationer för att sprida ”antiryska narrativ”. Cybersäkerhetsanalytiker har också pekat ut att Ryssland genomför så kallade phishingattacker mot Armenien.
Patrik Oksanen, Senior Fellow vid tankesmedjan Frivärld och expert på ryska påverkansoperationer, säger att dokumentets innehåll stämmer väl överens med en rapport från den svenska myndigheten för psykologiskt försvar.
– Det som blir tydligt med dokumentet är att rysk påverkan inte främst handlar om propaganda i klassisk mening. Det handlar om en social design – att skapa misstro, polarisering och uppgivenhet i samhället.
Han fortsätter resonera om att strategin inte är ny.
– Man försöker inte bara påverka vad människor tycker, utan hur människor reagerar, känner och agerar politiskt – det kom under sovjettiden att kallas för reflexiv kontroll. Och det sker väldigt systematiskt, datadrivet och organiserat, nästan som moderna reklamkampanjer eller psykologiska operationer. Fallet Armenien är ännu en bekräftelse på det.
Oksanen varnar också för att traditionella metoder för att motarbeta rysk påverkan, genom att stärka västvärldens egen motståndskraft i form av kunskap, faktagranskning och ökad cybersäkerhet, inte fungerat fullt ut.
– Det är i sig bra, men inte tillräckligt. Vi har därefter försökt minska räckvidd och förmåga med sanktioner mot individer och entiteter, samt att ställa krav på sociala mediebolag för att minska räckvidd och spridning. Inte heller det är avskräckande eller förändrat Moskvas vilja att angripa oss, vi har nu kommit fram till den punkt där vi i väst behöver överväga ytterligare sätt.
En månad innan valet är det tydligt att det står mellan den sittande regeringen, ledd av premiärminister Nikol Pasjinjans parti Civil Contract, och den rysk-armeniske Samvel Karapetyans nybildade parti Strong Armenia. Opinionsundersökningar visar en klar ledning för regeringen.
Parlamentsvalet i juni blir det första sedan extravalet sommaren 2021, som hölls bara månader efter kriget i Nagorno-Karabach hösten 2020.
Även om Civil Contract vann valet 2021 har Pasjinjans popularitet därefter försvagats. En viktig orsak är att över 100 000 armenier tvingades fly Nagorno-Karabach hösten 2023 efter Azerbajdzjans offensiv. Samtidigt har kritiker menat att delar av den demokratiska reformagenda som utlovades efter maktskiftet 2018, då Pasjinjan kom till makten, uteblivit.
De flesta internationellt erkända index som bevakar världens demokratiska utveckling visar på stagnation sedan 2018. I Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex föll Armenien med 16 placeringar till plats 50 av 180 – en nivå som kan jämföras med Rumänien men som fortfarande sticker ut i en region med flera auktoritära grannar.
Den sjunde maj meddelade Nikol Pasjinjan att han inte kommer delta vid den ryska segerdagens firande i Moskva, till minne av andra världskriget, den nionde maj.
Toppbild: Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan vid segerparaden i Moskva 2025. Foto: priminister.am
Vill du tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se. Följ gärna hans löpande bevakning inför det armeniska valet den 7 juni på WhatsApp. Han åker dit för att bevaka det.
