När Armeniens regering beslöt att förstatliga elnätet utlöste det inte bara en ekonomisk tvist. I bakgrunden finns en upptrappad strid mellan premiärministern, kyrkan och en av landets mäktigaste affärsmän. Nu avgörs allt i Stockholm.
Av Rasmus Canbäck 22 augusti, 2025
Stockholms skiljedomsinstitut har hamnat i centrum för en av Armeniens mest infekterade politiska konflikter.
I juni beslutade den armeniska regeringen att förstatliga Electric Networks of Armenia (ENA), elnätsbolaget som majoritetsägs av Tashir-koncernen, ledd av den rysk-armeniske oligarken och filantropen Samvel Karapetyan.
Bakgrunden är ett maktspel mellan premiärminister Nikol Pasjinjan och den armeniska kyrkan. Konflikten nådde nya nivåer i början av sommaren, när Pasjinjan öppet ifrågasatte kyrkans högsta lednings celibatlöften. Det ledde till ett hätskt ordbråk med både förolämpningar och grovt språk, ofta direkt från premiärministern.
Kyrkliga företrädare hade redan då tagit allt tydligare politisk ställning mot regeringen, särskilt efter den azerbajdzjanska vinsten i kriget i Nagorno-Karabach 2020 och den slutliga fördrivningen av armenier därifrån 2023. Med det skedde en maktförflyttning i regionen där Azerbajdzjan tydligt visade sig vara den starkare parten.
År 2024 blev ärkebiskopen Bagrat Galstanjan frontfigur för ett omfattande folkligt uppror mot regeringen. Han avsade sig sitt ämbete för att gå in i politiken, men greps i juni 2025, anklagad för att förbereda en statskupp. Ett centralt bevis, en ljudfil, har senare visat sig vara manipulerad. Flera andra kyrkliga ledare frihetsberövades samtidigt, vilket utlöst skarp internationell kritik, bland annat från World Council of Churches.
Det har också sått en intern spricka i det djupt troende Armenien där förtroendesiffror för kyrkan är högre än för regeringen. Det är trots att det finns en bred medvetenhet om korruptionsmisstankar kring kyrkans högsta ledning.
I denna laddade kontext valde Samvel Karapetyan att offentligt stödja kyrkan. Genom sin bror har han nära band till oppositionen, men han har också gjort sig uppskattad som filantrop med stora satsningar för armeniska flyktingar från Nagorno-Karabach. Samtidigt ser USA honom som en Putin-lojal oligark, med omfattande tillgångar i Ryssland.
En bild på Samvel Karapetyan. Foto: Jam-News
Den 17 juni greps även Karapetyan, anklagad för att försöka ta makten i landet. Gripandet skedde bara dagar efter att chefen för den armeniska säkerhetstjänsten tvingats avgå – något Pasjinjan själv inte förnekade berodde på oenighet om huruvida Karapetyan skulle arresteras.
Dagen därpå, den 18 juni, meddelade premiärministern på Facebook att ENA skulle förstatligas. Några veckor senare gav parlamentet sitt formella godkännande. Utåt motiverades beslutet med att man ville motverka en ”ryssifiering” av landet.
Karapetyan svarade med att ta striden internationellt. Med stöd i ett investeringsskyddsavtal mellan Armenien och Cypern från 1995 lämnade han in ett klagomål till Stockholms skiljedomstol. I juli fattade en akutdomare ett provisoriskt beslut som stoppade förstatligandet.
Sedan november 2024 ingår Armenien i ett avtal med skiljedomstolen. Syftet är att stärka företags rättigheter i Armenien och öka rättssäkerheten.
Regeringen försökte trots detta gå runt domen, men fick ett bakslag i augusti när landets chefsjurist slog fast att skiljedomstolens beslut är giltigt och bindande. Den 21 augusti meddelade regeringen att man anlitat en amerikansk advokatbyrå för 3,25 miljoner dollar, betalt ur statens reservfond, för att driva ärendet vidare.
Samtidigt fortskrider de inhemska rättsprocesserna mot både kyrkan och Karapetyan. Affärsmannen har själv aviserat att han tänker bilda ett nytt politiskt parti inför parlamentsvalet och folkomröstningen om en ny grundlag 2026.
Grundlagsförslaget väntas främst handla om maktfördelningen i det politiska systemet. Men det som kommer väcka störst internationellt intresse är en paragraf som Azerbajdzjan kräver ska strykas som villkor för att underteckna det färdigförhandlade fredsavtalet. Enligt Baku innehåller grundlagen fortfarande territoriella anspråk mot Azerbajdzjan – något som armeniska jurister tonar ner.
Utöver det tvingades Nikol Pasjinjan krypa korset över sitt grova språk i början på sommaren. Det skedde efter att en anti-korruptionskommission slagit fast att språkbruket var olämpligt för en företrädare med hans ställning.
Toppbild: Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan (höger) jämte kyrkans ledare Karekin II (vänster). Foto: Arkivbild från premiärministerns kansli
Gå med i Rasmus Canbäcks WhatsApp-grupp för att följa hans löpande bevakning av Sydkaukasien. Vill du tipsa reportern eller dela med dig av dina egna erfarenheter? Mejla till rasmus@blankspot.se
