Analys om Georgien, Ryssland, Sydossetien
Analys: Är Ryssland på väg att annektera Sydossetien?
I skuggan av kriget i Ukraina står Ryssland redo att annektera den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetien. Rasmus Canbäck skriver om hur Kreml tagit över makten i den icke erkända republiken.
Av Rasmus Canbäck 30 juni, 2026
Vill Ryssland annektera Sydossetien?
Frågan är återkommande men har de senaste månaderna återigen aktualiserats efter en rad händelser.
På segerdagen, den nionde maj, undertecknade den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetiens ledning ett särskilt samarbetsavtal med Ryssland. Det bär rubriken ”Om fördjupad allierad interaktion mellan den ryska federationen och republiken Sydossetien”.
En av paragraferna i avtalet möjliggör att ryska statstjänstemän kan få positioner i den sydossetiska administrationen.
Sagt och gjort. Kreml skickade i slutet på maj Marat Kambolov, den förre generaldirektören för Kurtjatovinstitutet för atomforskning, till Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Där utsågs han till personlig rådgivare till president Alan Gaglojev.
Och nu går det undan. Den 8 juni avgick Sydossetien premiärminister Dzambolyt Tadtajev. Snart utsågs den nyanlände Kambolov till hans efterträdare.
En vecka senare, den 16 juni, avgick dessutom president Gaglojev. Enligt sydossetiska regeringsordningen går då premiärministern in som tillförordnad president.
Med andra ord är Kambolov, vars enda relation till Sydossetien är att han själv är ossetier från den ryska delrepubliken Nordossetien, både premiärminister och president. På så vis har Kreml lyckats konsolidera makten till att bli direkt underställd dem.
Frågan om Sydossetiens integrering till Ryssland är dock känslig.
Utbrytarregionen tillhör formellt Georgien men har varit självstyrande sedan Sovjetunionens fall. Ryssland stärkte sin närvaro där betydligt efter att ha invaderat Georgien augusti 2008.
Sedan dess har integrering i den ryska statsapparaten skett stegvis. Bland annat är delar av armén, underrättelsetjänsten och vissa välfärdstjänster del av den ryska statsapparaten. Trots det har en fullständig annektering länge setts som kontroversiell av ossetier.
När det planerades en folkomröstning om att anslutas till Ryssland i maj 2022 utbröt protester i Tschinvali. Tidpunkten för den planerade anslutningen var samtida med Rysslands annektering av Donetsk och Luhansk – ockuperade områden i Ukraina.
Folkomröstningen i Sydossetien blev aldrig av. En del menar att det beror på att Rysslands anfallskrig i Ukraina stagnerat, vilket ledde till att Kreml nedprioriterade expansionen i Sydkaukasien.
En annan anledning uppges vara att Sydossetien, likt utbrytarrepublikerna Abchazien och Transnistrien, fungerar som en finansiell gråzon. Ryska affärsmän och underrättelsetjänst kan här tvätta pengar när det behövs. En annektering av Sydossetien skulle sannolikt ödelägga denna möjlighet.
Sydossetien och Abchazien tillhör formellt Georgien, men har varit självstyrande sedan Sovjetunionens fall. Medan Abchazien har en stark autonomi med en nationalidentitet fungerar Sydossetien i praktiken som en rysk lydstat. Grafik: Wikimedia Commons
Men den senaste tidens händelser vittnar om en förändrad strategi från Kreml.
Med en alltmer utmanad situation i Ukraina för Ryssland kan en expansiv politik i Sydossetien blidka de mest hårdnackade ryska nationalisterna. En annektering av Sydossetien är i grund och botten ingen besvärlig manöver: Ryssland har ett enormt militärt övertag över Georgien.
Även om relationen mellan Moskva och Tbilisi har tinat de senaste åren är frågan om Sydossetien fortfarande en mycket känslig fråga i Georgien. Landet har till stor del byggt sin moderna identitet på att vara anti-rysk. Det gäller även tjänstemän inom den sittande georgiska regeringen, som betraktar alla eftergifter gentemot Rysslands policy kring Sydossetien med stark skepticism.
Det är trots att Georgiens skuggledare Bidzina Ivanisjvili, en rysk-georgisk oligark med starka band till Ryssland, vänt EU ryggen till förmån för ryskt inflytande. Det är också trots att han under den georgiska valrörelsen 2024 föreslog att Georgien skulle be om ursäkt för kriget 2008 – något som väckte ramaskri i landet.
Med det sagt kan den försiktigt ändrade georgiska retoriken om Sydossetien ha bäddat för Rysslands ändrade strategi för Sydossetien. Mellanvägen, där Ryssland i praktiken integrerat utbrytarrepublikens ledarskap till Kreml, kan ses i ljuset av detta.
En fullskalig annektering av Sydossetien skulle förmodligen utlösa stora demonstrationer i Georgien. Men också resultera i ytterligare avhopp från en redan sårbar georgisk regering, som de senaste åren blivit ett toppstyrt projekt med utsedda lojalister från toppen till botten.
För Ryssland har det varit ett långsiktigt projekt att få en georgisk regering att öppna dörren för Kreml. Hittills verkar strategin att krypande flytta fram positionerna i Sydossetien inte försämra relationen. Frågan är hur långt Kreml kan förflytta positionerna utan att det blir politisk turbulens i Georgien.
Toppbild: Militärparad i Tschinvali den nionde maj 2018. Foto: mil.ru / Wikimedia Commons
Vill du tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se. Följ gärna hans löpande bevakning på WhatsApp.
Canbäck har skrivit om Sydkaukasien för Blankspot sedan 2020.
