Det amerikanska sanktionspaketet Megobari Act mot Georgien stoppades oväntat i somras. Nu visar dokument som Reuters tagit del av att en republikansk donator med oljeintressen i landet lobbat för att skydda Georgiens regeringsparti.
Av Rasmus Canbäck 26 oktober, 2025
Trots att det var republikanska politiker som drivit fram Megobari Act, ett omfattande sanktionspaket riktat mot den styrande rörelsen Georgisk dröm, sattes processen plötsligt på paus i juli.
Snart började rykten cirkulera. De kom att handla om Steve Nicandros, en Texas-baserad oljeentreprenör och mångårig donator till det republikanska partiet. Enligt uppgifter ska Nicandros, bakom kulisserna, ha varnat för att en isolering av Georgien skulle hota amerikanska affärsintressen – däribland hans eget bolag, Frontera.
Nu bekräftar Reuters uppgifterna. Genom sitt energibolag TXN Energy, moderbolag till Frontera, uppmanade Nicandros kongressledamöter att rösta ned Megobari Act.
Nicandros, som donerat över 200 000 dollar till republikanska politiker och kampanjkommittéer enligt OpenSecrets, försvarar sitt agerande med att Georgisk dröm valts demokratiskt. I ett brev till kongressen menar han att lagförslaget riskerar att driva landet närmare Ryssland – något som skulle skada både affärsrelationer och amerikanska strategiska intressen.
Strategin tycks ha fungerat. Megobari Act, som utarbetats av den republikanske kongressledamoten Joe Wilson, hade starkt stöd från båda partierna. I förslaget framhölls att Georgien under de senaste åren blivit alltmer auktoritärt och att sanktionspaketet var en reaktion på landets närmande till Ryssland, Iran och Kina.
Wilson, som är medordförande för den amerikanska OSSE-gruppen Helsingforskommissionen, har länge varit en av de skarpaste kritikerna av Georgisk dröm. Hans porträtt har synts sida vid sida med Donald Trumps på plakat vid de regeringskritiska demonstrationerna i Tbilisi.
Protesterna har nu pågått i över 330 dagar, med anklagelser om valfusk efter parlamentsvalet hösten 2024 och kritik mot att regeringen pausat EU-integreringsprocessen.
Efter Reuters avslöjande har Wilson meddelat att han kommer att granska Nicandros agerande i kongressen.
Samtidigt har Georgien under det senaste året ökat sin handel med Ryssland och blivit en central transitpunkt för rysk export – ett argument som flera amerikanska lagstiftare använt för att stärka trycket mot Tbilisi.
När de USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina kollapsade tidigare i veckan införde Washington nya sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft. Kort dessförinnan hade Rosneft levererat sin första omgång råolja till ett nybyggt georgiskt raffinaderi.
Det är ännu oklart om Rosneft kommer fortsätta sina leveranser efter sanktionerna, men Lukoils georgiska dotterbolag, som lyder under Lukoil Österrike, har tillfälligt pausat sin verksamhet.
Om Megobari Act går igenom skulle det bli det mest omfattande sanktionspaketet mot Georgien hittills. Hittills har endast enskilda EU-länder infört riktade resesanktioner mot personer inom Georgisk dröm.
Partiet har å sin sida anklagat USA för att finansiera demonstrationerna och hävdat att Megobari Act hotar relationerna mellan länderna. Historiskt har banden mellan Tbilisi och Washington varit nära – särskilt efter det amerikanska stödet till Georgien i samband med Rysslands invasion 2008.
Toppbild: Demonstranter samlades den 4 oktober i Georgien för att visa missnöje mot lokalvalen. Foto Rasmus Canbäck
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se. Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
