Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Azerbajdzjan sparkar ut Röda Korset och FN
Azerbajdzjan har beslutat att avsluta flera internationella organisationers mandat att verka i landet. Beskedet har medfört oro i Armenien för att armeniska fångars rättigheter kommer att inskränkas.
Av Rasmus Canbäck 6 mars, 2025
Under helgen rapporterade det regeringsnära mediet Caliber att Azerbajdzjan meddelat Internationella rödakorskommittén (ICRC) och flera FN-organ att de ska lämna landet.
Beskedet bekräftades senare av organisationerna själva. Till Blankspot skriver ICRC:s pressavdelning att de mottagit ett sådant beslut.
”Vi har blivit varse om den azerbajdzjanska regeringens intentioner gällande ICRC om att avsluta vår delegation i Azerbajdzjan. Vi är för närvarande i kontakt med myndigheterna och dessa konversationer är en del av vår konfidentiella och bilaterala dialog”.
Beslutet från den azerbajdzjanska regeringen drabbar ICRC och FN-organen UNDP, UNFPA, UNHCR, UNICEF och migrationsnätverket ICMDP. Även studentutbytesprogrammet Erasmus+ får inte längre verka i landet.
Vid skrivande stund har inget offentligt uttalande gjorts från den azerbajdzjanska regeringen.

Beslutet om att avsluta ICRC:s uppdrag kommer i en känslig tid. Rättegångarna mot Nagorno-Karabachs förra ledarskap pågår i landet. 16 personer anklagas för att ha bedrivit ett separatistiskt krig mot Azerbajdzjan. Deras enda kommunikation till omvärlden har skett genom ICRC.
Relationen mellan ICRC och Azerbajdzjan har länge varit ansträngd. ICRC var den enda internationella organisation som genom ett humanitärt uppdrag verkade i Nagorno-Karabach under den över tre decennier långa konflikten. Konflikten slutade i september 2023 med att Azerbajdzjan genomförde en blixtoffensiv som medförde att över 100 000 armenier tvingades på flykt.
Under denna period försökte Azerbajdzjan återkommande avsluta ICRC:s uppdrag för att ersätta dem med azerbajdzjanska röda halvmånen. I en granskning av det internationella grävnätverket OCCRP (skriven av undertecknad) anklagades azerbajdzjanska röda halvmånen för att i praktiken vara regeringens förlänga arm.
Den armeniska analytikern Tigran Grigorian säger till CivilNet att beslutet, utöver den spända relationen, möjligen kommer som en följd av geopolitiska förändringar.
– Vi har sett uttalanden från Donald Trump om att USA möjligen kommer att lämna flera internationella organisationer. (Azerbajdzjans president) Alijev är mycket duktig på att uppfatta sådana trender och använda dem för inrikes- och regionalpolitiska syften. Stängningen av ICRC i Azerbajdzjan vore katastrofalt för de armeniska krigsfångarna.
CivilNet uppger att det utöver de 16 åtalade även finns sju armenier till som står inför åtal, samt uppemot 32 krigsfångar.

Till Blankspot säger Artak Beglarjan, juristen och före detta ombudsmannen för mänskliga rättigheter i Nagorno-Karabach, att han oroar sig för vad som kommer ske med de armeniska fångarna.
– Vi är oroade (över nyheterna). Det visar att ännu en röd linje har överträtts. Det borde oroa det internationella samfundet.
Det saknas ännu detaljer om vad det avslutade uppdraget för ICRC innebär för de armeniska politiska fångarna i praktiken. Med beslutet riskeras de att skäras av från omvärlden.
Det azerbajdzjanska beslutet kommer efter en rad liknande besked till utländska organisationer och medier. Det senaste året har massgripanden skett mot landets oberoende medier och de senaste veckorna har flera utländska medier fråntagits ackreditering. Det gäller bland andra brittiska BBC, Voice of America, men även ryska Sputnik.
Toppbild: Plakat vid en manifestation utanför ICRC:s kontor i Jerevan. Foto Rasmus Canbäck
Gå med i Rasmus Canbäcks WhatsApp-grupp för att följa hans löpande bevakning av Sydkaukasien. Vill du tipsa reportern eller dela med dig av dina egna erfarenheter? Mejla till rasmus@blankspot.se