Reportage om ,

Nyans efter de lokala framgångarna: ”All kritik av socialtjänsten är inte islamism”

Av Landskronas drygt 36 000 röstberättigade invånare röstade 677 på Nyans. Det räckte till en stol i kommunfullmäktige. Thord Eriksson åkte dit och frågade VVS-ingenjören Sead Busuladzic hur han tänker använda sin plats.

Sista biten till Landskrona går mellan böjande fält med Glumslövs backar i ryggen och Öresund i fonden. Hastigt, efter en vägkrök, övergår naturskön landsbygd till Norrestads slitna miljonprogram. Kvarteren finns på polisens lista över områden på gränsen till att kategoriseras som särskilt utsatta.

Här blev Nyans näst störst i kommunvalet med drygt 20 procent av rösterna, endast slaget av Liberalerna som i Landskrona har sitt starkaste fäste i Sverige.

Högst upp i ett slitet trevåningshus i gult tegel i den del av Norrstad som kallas Silverängen har Islamiska församlingen sina lokaler. Styrelseledamöterna Tahar el Ghazi och Mahmoud Mohammad verkar uppriktigt förtjusta över en nyfiken spontanbesökare som vill prata om det nya partiets framgångar. De bjuder på kaffe i ett litet kontorsrum intill församlingens bönelokal. På ett bord står en trälåda med Palestinas flagga målad på locket. Ingen av dem vill vara med på bild.

– Partiet skapades för att det behövs ett parti som försvarar människor här. För vi är mycket rädda, vi är rädda att man kommer och tar barnen, säger Mahmoud Mohammad som jobbar i hemtjänsten i grannkommunen Kävlinge.

Taher el Ghazi, som för närvarande saknar arbete, säger att det finns människor som tänker fly från Sverige på grund av socialtjänstens tvångsomhändertaganden. Han har sett klipp på Youtube där familjer vittnar om dessa planer. 

– De kom hit för sina barns skull, för att de skulle komma bort från krig och massakrer. Men nu räcker det med att en granne ringer till socialen och säger sig ha sett något, så riskerar de att få sina barn tagna.

Att Rasmus Paludan, ledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, var på turné i Sverige tidigare i år och tilläts bränna Koranen, har varit lika avgörande för uppslutningen bakom Nyans, menar de. 

– Om de lyfter de viktiga frågorna som de har lovat, då kommer partiet att växa, tror Taher el Ghazi.

Det är 40-åriga Sead Busuladzic som ska förvalta väljarnas förtroende i kommunfullmäktige. Han bor en liten bit från Islamiska föreningens lägenhetsmoské med sin hustru, som är undersköterska på ett äldreboende, och deras tre barn, 15, 13 och 8 år gamla. 

Han har blå manchesterkavaj och vältrimmat skägg och sättet han talar på avslöjar att hans svenska rötter inte finns här i nordvästra Skåne. Hans familj flydde från kriget i Bosnien i början av 90-talet när han var tio år. Efter en period i Stockholmsförorten Rinkeby ville föräldrarna ge sina barn mer trygghet och valde att i stället slå sig ned i Nyköping. 

40-åriga Sead Busuladzic ska förvalta väljarnas förtroende i kommunfullmäktige. Foto: Thord Eriksson.

Sead Busuladzic beskriver några år med många svenska vänner innan han begav sig till Lund för att plugga. Först läste han statsvetenskap och teologi – han beskriver uppväxten som sekulär och hittade själv fram till religionen via ett nyfiket sökande – innan han utbildade sig till VVS-ingenjör vid yrkeshögskolan i Helsingborg.

På dagarna jobbar han på ett stort konsultföretag i Lund, på kvällar, nätter och helger har han drivit den valkampanj som fört honom hela vägen in i kommunfullmäktige. 

I bagageutrymmet och baksätet på hans slitna vita Suzuki ligger travar med valaffischer fortfarande kvar. De bär hans porträtt och texten ”för ett Skåne som håller ihop”.

Samtidigt tar Nyans partiledare Mikail Yüksel plats i fullmäktige i Botkyrka. Yüksel var tidigare engagerad i Centerpartiet och kandiderade till riksdagen 2018 men uteslöts när det framkom att han haft samröre med den turkiska nationalistiska organisationen Grå Vargarna. 

Sead Busuladzic tycker inte att det är rimligt att bli utesluten ur ett politiskt parti på grund av vem man har pratat med, förklarar han när vi långsamt promenerar genom Norrestad. 

– Själv har jag pratat med Sverigedemokrater och säkert också med islamister.

En månad före valet avslöjade Sydsvenskan att flera av partiets skånska kandidater spridit konspirationsteorier och hat riktat mot judar och shiamuslimer. 

Det är bra att sådant lyfts fram, tycker Sead Busuladzic. Tiden har inte räckt för att kontrollera de människor som har sökt sig till partiet, är hans förklaring.

– Allt har gått så snabbt och vi har inte hunnit med. Vi har haft 200 kandidater och på vår fritid har vi intervjuat, kollat igenom profiler och försökt ta reda på vad det är för slags människor som har kommit in.

I en debattartikel i Expressen har debattören Omar Makram beskrivit Nyans som ett större hot mot demokratin än Sverigedemokraterna och att partiet därför bör isoleras och stigmatiseras. ”För någon som mig, som har flytt Egypten på grund av blasfemilagen, och var tvungen att söka asyl i Europa för att ha lämnat och kritiserat islam, är partiet Nyans särskilt alarmerande. I praktiken vill de införa blasfemilagar och undergräva sekularism samt yttrandefrihet.”

Dagen då vi träffas är Sead Busuladzics debattreplik publicerad. Han hävdar att Nyans är ”Sveriges mest missförstådda parti” och målar upp ett samhällsklimat där ”oansvariga politiker och medier” framställer muslimer som fiender. I stället vill partiet förbättra demokratin genom att ge röst åt människor som nedvärderas och betraktas som ett hot på grund av att de har annorlunda åsikter, skriver han. ”Den representativa demokratin ska kunna tåla att ta upp även dessa tankar och debattera sakligt, utan att misstänkliggöra.”

Han skriver också att en del av den negativa bilden av Nyans kan förklaras med ”egna nybörjarmissar”. 

Vad är det för misstag han menar?

– Till exempel debattartikeln om Nimis.

Den artikeln publicerades i Göteborgs-Posten för ett år sedan och handlade om Lars Vilks träskulptur på Kullabergs strand i Höganäs knappt fem mil från Landskrona. Konstverket var Vilks livsprojekt som han byggde och underhöll från början av 80-talet ända fram till sin död.

Artikeln hade rubriken ”Nimis är en symbol för islamofobi och bör brännas ner”. Sead Busuladzic och hans medförfattare, Mikail Yüksel och Nyans andra vice ordförande Adisa Hadzihalilovicskrev att konstnären genom sin ”konst” – notera deras citattecken runt ordet – var drivande ”i arbetet för att polarisera det svenska samhället” och att Nimis ”kommit att symbolisera normalisering och acceptans av islamofobi och rasism”.

En sak var säker: de skulle inte få några motargument från Lars Vilks. Bilkraschen där han och två poliser omkommit hade inträffat bara tio dagar innan uppmaningen om att bränna Nimis publicerades.

Sead Busuladzic beskriver debattartikeln som ett försök att få uppmärksamhet.

– Och då måste man vara lite vassare.

Poängen var att ifrågasätta att Nimis tillåts stå kvar trots att det är ett svartbygge, hävdar Sead Busuladzic som också påpekar att det inte var han som satte artikelns skarpa rubrik.

Han säger att han tycker att partiets uttalanden gärna förvrängs och medvetet tolkas överdrivet negativt.

 – Jag kände från början när vi dök upp i media att det var Sverigedemokraterna och högern som lyfte upp oss jättemycket, för de vill verkligen ha en motpol. Vi ska vara något slags shariaparti som vill införa sharialagar och sånt. Det vill vi inte. Men det spelar dem i händerna att framställa oss på det sättet. 

Som exempel på att tillskrivas åsikter nämner han Rasmus Paludan. Att tycka att det ska vara förbjudet att elda upp Koranen är inte samma sak som att vilja begränsa yttrandefriheten, menar han. Han tycker att det finns en parallell mellan Nyans ståndpunkt och Finlands förbud mot högerextrema demonstrationer och de argument som brukar höras mot att Nordiska motståndsrörelsen tillåts marschera genom Visby under Almedalsveckan. 

– Jag tycker inte att det ska vara förbjudet att elda upp en bok. Det vi har varit kritiska mot är själva motivet, på vilket sätt Paludan ville göra det, att han ville stå här framför moskén under Ramadan. Det kändes som någon slags attack mot människors känslor.

Vid sidan om Paludans koranbränningar var Tahar el Ghazi och Mahmoud Mohammad i lägenhetsmoskén, övertygade om att Nyans framgång främst hänger ihop med människors rädsla för att förlora sina barn.

Ryktet om att socialtjänsten tvångsomhändertaganden har spridits i sociala medier i sådan omfattning att regeringen till och med har beskrivit det som en påverkanskampanj i syfte att skapa splittring i Sverige.

Mikail Yüksel har deltagit vid demonstrationer mot socialtjänsten och talat om missbruk av LVU (lag om vård av unga) vilket enligt bedömare knyter ihop Nyans med påverkanskampanjen.

Sead Busuladzic ser omvärldens beskrivningar av oron som utslag av ovilja att lyssna och att i stället välja att stigmatisera och framställa människor som skrämmande.

– Det har blivit ganska infekterat och vi har fått jättemycket skit. Men vår avsikt har absolut inte varit att försöka försvåra för socialtjänsten, de har ett jätteviktigt jobb. Men jag tycker att myndigheter och politiker beter sig ansvarslöst när all kritik stämplas som någon slags islamism från någon slags desinformationskampanj.

Han är övertygad om att reaktionerna hade sett annorlunda ut om det i stället varit etniska svenskar som upplevt sig felbehandlade.

– Man hade lyssnat på vad de tycker är problematiskt. Men på grund av vilka det kommer ifrån nu, tar man det inte riktigt på allvar. Folk med annan bakgrund har också rätt att kritisera och ta upp saker som inte funkar. Vi har sagt att man borde utreda dem som tycker att de har blivit felbehandlade, att man borde ta upp deras ärenden och försöka lösa dem och lugna föräldrarna. 

Vi har kommit fram till Landskronas stadshus, ett brutalistiskt 70-talspalats i glas och betong en halvtimmes promenad från Norrestad, mittemot kajen där terminalen för båtarna till Ven tidigare gick. Snart ska Sead Busuladzic vara där på sitt första fullmäktigesammanträde.

– Man är ju lite nervös att man ska göra bort sig på något sätt. Och jag vet att vissa har en negativ bild av oss, jag har fått en del onda blickar. Det kommer från de flesta andra partier, så det blir man lite orolig över.

Vad vill han åstadkomma under mandatperioden som ligger framför honom?

– Jag vill lyssna på människor för att höra vad som behöver förbättras, så att det finns någon som kan vara en röst för de kritiska frågorna.

Thord Eriksson är journalist och författare till flera böcker, bland annat ”Dom som stod kvar” om ensamkommande unga och den betydelse som civilsamhällets volontärer haft. Senast skrev han för Blankspot om SD:s starkaste fäste.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.