Efter Blankspots granskning av den nya strategin för det partianknutna biståndet så reagerar Miljöpartiet. Kristdemokraterna och Liberalerna menar att det har skett en kompromiss med Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Av Rasmus Canbäck 21 februari, 2024
Efter förra veckans artikel i Blankspot om de ändrade reglerna för de partianknutna organisationernas (PAO) bistånd så reagerar nu Miljöpartiet.
– Det har inte funnits någon dialog om det här. Regeringen har gjort som de brukar. De kör på sitt eget spår, som de har gjort hittills i alla frågor, säger Janine Alm Ericsson som är Miljöpartiets biståndspolitiska talesperson.
Ändringen innebär att budgeten för de partianknutna organisationerna höjs från 100 miljoner kronor till 159 miljoner kronor. Den nya strategin som gäller för 2024 till 2027 innebär även att 50 miljoner kronor, av nya medlen, är mandatfördelade utefter partiernas storlek och inte konkurrensfördelade. Dessutom höjs grundanslaget från en till två miljoner kronor och får användas för informations- och kommunikationsstöd – ett bidrag som övriga civilsamhället har blivit av med.
Bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell sade i december 2022, i samband med att ta bort infokom-beslutet, att bistånd ska gå till ”fler matlådor, färre konferenser”.
Övriga 100 miljoner kronor, enligt ovan, ska fortlöpa enligt pågående avtal för den redan beslutade strategi, där biståndet är konkurrensbaserat, som gäller för åren 2023 till 2027 och som den nya strategin delvis ersatt. Ett konkurrensbaserat bistånd innebär att samtliga åtta riksdagspartiet ansöker om medel hos Sida som fördelar det beroende på måluppfyllnad. Det är något som alla partiet förutom Moderaterna och Sverigedemorkaterna förespråkat och som Sidas oberoende utvärderingar rekommenderat. Fram till 2018 var delar av biståndet till de partianknutna organisationerna mandatfördelat.
**
**
Med ändringen så gynnas samtliga partier, vars grundbidrag ökar och medel från den mandatfördelade biten tillförs. För Sverigedemokraterna, vars ansökningar tidigare nekats av Sida, så innebär det att partiets organisation Hepatica kan startas med en budget på 2 miljoner i grundbidrag och 10,4 miljoner kronor i mandatfördelat anslag.
[LÄS MER: Partiernas egna organisationer är de stora vinnarna när biståndet fördelas]
Hepaticas ordförande Björn Söder säger till Blankspot att de upplevde att det tidigare systemet var riggat.
– Vi upplevde att man riggade det gamla systemet för att lättare kunna neka oss pengar och man hittade nya skäl under resans gång för att göra så. Systemet gav uppenbarligen möjligheter till tolkningarna och myndighetsaktivism. Att gå tillbaka till ett mandatbaserat är därför mest demokratiskt då det speglar folkviljan, säger Björn Söder.
Ni som ville ha mandatfördelat bistånd var i minoritet, åtminstone i Riksdagen, inför förhandlingarna. Hur ser du på det?
– Att de mindre partierna är emot detta är för mig inte förvånande eftersom de klart missgynnas av ett mandatbaserat system eftersom de är just – små. Exakt hur det var i våra förhandlingar inom Tidö kan jag inte säga. Det var våra tjänstemän i samordningen som skötte förhandlingarna, säger Björn Söder.
Janine Alm Ericsson (MP) ger en annan bild än Björn Söder om att de inte kunnat ta del av biståndet.
– SD har tidigare kunnat ta del av pengarna. Det är ansökningarna som har varit undermåliga, inte formen för biståndet. Med den nya strukturen så kan de runda kraven. Nu kan de ansöka om pengar utan den transparens och effektivitet som fanns tidigare, säger Janine Alm Ericsson.
Hon kritiserar de andra partierna i förhandlingarna för att inte stå fast vid ett konkurrensbaserat bistånd.
– Arbetet som de partianknutna organisationerna gör uppnås bäst enligt de konkurrensbaserade målen, och borde vara principen som styr. Flera av regeringspartierna har tidigare verkat för att det ska vara ett konkurrensbetonat bistånd, men det syns inte på utfallet av förhandlingarna, menar Janine Alm Ericsson.
Bland Tidöpartierna som har förhandlat om den nya strategin för de partianknutna organisationerna (PAO) har Kristdemokraterna och Liberalerna tidigare förespråkat ett konkurrensbaserat bistånd.
Liberalernas utrikespolitiske talesperson, Joar Forssell, anser att beskrivningen av att man frångått ett konkurrensbaserat bistånd är felaktig även om han bekräftar att den nya strategin är en kompromiss.
– Förslaget är en kompromiss mellan Tidöpartierna. För Liberalerna var det viktigt att behålla och stärka PAO-stödet. Det stämmer inte att det befintliga stödet blir mandatfördelat. Tvärtom bibehålls det konkurrensutsatta stödet på befintlig nivå. Därutöver tillförs ytterligare pengar, en grundstödsdel och en del som fördelas proportionellt till partiernas storlek i riksdagen, säger Joar Forssell.
Även Kristdemokraternas biståndspolitiske talesperson Gudrun Brunegård delar Joar Forssells bild, och betonar att förslaget om omläggningen kom från utrikesdepartementet.
– Det stämmer att Kristdemokraterna förespråkar ett konkurrensutsatt ansökningsförfarande inom PAO-strategin. När förslaget från UD kom om en mandatfördelad modell var det viktigt för KD att detta inte skulle ske på bekostnad av vare sig den existerande konkurrensutsatta PAO-strategin eller anslaget till den globala strategin för demokrati och mänskliga rättigheter. Så blev också resultatet, säger Gudrun Brunegård.
I Blankspots förra artikel menade biståndsministern Johan Forssells (M) pressekreterare Victoria Holmqvist att omläggningen inte innebär att Sidas kontrollfunktioner försvinner.
– Samtidigt är strategin tydlig med att stöd endast utgår till de partianknutna organisationer som inkommer till Sida med en verksamhetsplan och budget vars innehåll är i linje med strategins ändamål, det vill säga främja ett representativt demokratiskt styrelseskick. Sida ska sedan följa upp och kontrollera verksamheten som bedrivs. Skrivningarna om kontroll och resultatuppföljning i PAO-strategin har också skärpts. Det innebär att en partianknuten organisation kan bli återbetalningsskyldig om man inte följer de krav som gäller, skrev Victoria Holmqvist.
Biståndet till de partianknutna organisationerna går dock emot den generella utvecklingen för bistånd i Sverige. När regeringen tillträdde 2022 så var en av de första åtgärderna att frångå enprocentsmålet och flera bidrag till det svenska civilsamhället har dragits in.
I Blankspots kartläggning så är det endast det partianknutna biståndet som dels höjs, dels får lägre krav genom den nya strategin. Tidigare i artikeln är Infokom-bidraget på cirka 150 miljoner kronor nämnt som exempel på ett bistånd som helt försvunnit – för alla förutom de partianknutna organisationerna som tillförts medel. Potten på 20 miljoner kronor som gick till Sveriges fredsrörelser har också tagits bort.
Janine Alm Ericsson (MP) är kritisk mot utvecklingen.
– Regeringspartierna agerar raktemot hur de normalt talar om biståndet. De säger sig vilja ha ett transparent bistånd, men här ändrar man de facto ifrån transparens och effektivitet genom att gå från konkurrenskravet. Ett mandatfördelat krav innebär mindre insyn och färre krav, säger Janine Alm Ericsson.
Miljöpartiet gynnas också av omläggningen, hur ser ni på det?
– Det är klart att vår organisation Green Forum kan genomföra fler projekt. Även om vi gynnas ekonomiskt så ser vi inte att det är en bra omläggning ur ett principiellt perspektiv. Bistånd ska vara så effektivt och transparent som möjligt – det här är motsatsen, avslutar Janine Alm Ericsson.
Toppbild: Miljöpartiets Janine Alm Ericsson är kritisk mot omläggningen av strategin för de partianknutna organisationerna. Pressbild
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
