Mer pengar och färre krav. Det är nyheterna för de partianknutna organisationerna med den nyligen presenterade strategin för dem. Samtidigt fråntas övriga civilsamhället finansiering och kraven ökar.
Av Rasmus Canbäck 14 februari, 2024
Under 2023 omförhandlades Sveriges strategi för partianknutna organisationer (PAO), det vill säga de biståndsorganisationer som partierna själva styr. Fram till 2024 har alla riksdagspartiet förutom Sverigedemokraterna fått finansiering från en gemensam kassa för sina egna biståndsorganisationer.
Efter förhandlingar mellan Tidöpartierna beslutade slutligen regeringen i sitt regleringsbrev i december 2023 om en ny budget för de partianknutna organisationerna. I regleringsbrevet framgår det att budgeten ökar från totalt 100 miljoner kronor för 2023 till 159 miljoner kronor för 2024. Den första februari presenterades den nya strategin för PAO med en del nyheter om förändringar. Det är Sida som ansvarar för att dela ut pengarna, liksom de gör för nästan hela civilsamhället.
Bland förändringarna märks att de partianknutna organisationerna får använda delar av sin budget för informations- och kommunikationsarbete (infokom) – ett bidrag som till stor del fråntogs övriga civilsamhället inför 2023. Dessutom återgår delar av stödet från att vara konkurrensbaserat (kvalitet) till att bli mandatfördelat (partistorlek), vilket går emot rekommendationer från Sidas tidigare utvärderingar.
Patrik Schröder, arbetsgivarorganisationen Fremias samordnare för civilsamhällesfrågor, anser att det är viktigt att lika villkor ges till samtliga partners.
– Det är särskilt viktigt att beslut som tas av folkvalda politiker ligger i linje med övrig politik på området. Det gäller även verksamhet i partianknutna organisationer. Det gäller så väl finansiella medel som villkoren för att verka. Här kan det sticka i ögonen om kraven minskar för partianknutna organisationer, men ökar för andra civilsamhällesaktörer, säger Patrik Schröder.
Många förändringar genom åren
Inför förhandlingarna har det varit känt att Sverigedemokraterna uppfattat sig som snedfördelade av tidigare riktlinjer. Björn Söder, ordföranden för Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica, har återkommande kritiserat den tidigare strategin som rådde mellan 2016 och 2020, och som förlängdes till 2022, för att vara utformad för att hålla SD borta från pengarna.
Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om en ny strategi för PAO 2023 till 2027 redan november 2021, alltså cirka ett år innan den skulle träda i kraft. I den nya regeringens regleringsbrev från 2022 framgår det att strategin skulle omförhandlas och en ny strategi för 2024 till 2027 ämnade att tilläggas den förra – vilket också skett från den 1 februari 2024. De delar av stödet som organisationerna ingått i från strategin 2023 till 2027, och som är konkurrensbaserat stöd, är fortsatt gällande.
Mandatfördelat stöd togs dock bort redan 2018. Innan 2018 fanns, och fortfarande finns, en klausul om att partier måste ha suttit minst två mandatperioder i Riksdagen för att få rätt till PAO-anslagen. För att beviljas bistånd behövde man, till viss del, ansöka om gemensamt bistånd med så kallade ”systerpartier” – vilket kan vara ett parti eller organisation i Sverige eller utomlands. SD tog plats i riksdagen 2010.
Efter 2018 fick samtliga partier, utöver ett grundanslag om en miljon kronor, konkurrera om pengarna från samma pott baserat på måluppfyllnadskriterier i ansökningarna. Med andra ord ansökningarnas kvalitet. Systerpartisystemet togs bort och ersattes med ett flertpartikrav. Skiftet innebar att ett krav på att partianknutna organisationer var tvungna att antingen samarbeta med andra PAO eller med motparter i länder där de verkar som aktivt förespråkar ett flerpartisystem.
Förändringarna, att införa ett konkurrensbaserat flerpartisystem snarare än ett mandatbaserat systerpartisystem, byggde på en rekommendation från en utredning som Sida gjorde redan 2015.
Skiftet innebar att stödet till PAO kom att likna annat Sida-bistånd som i regel är konkurrensbaserat. SD:s organisation Hepatica beviljades inte stöd av Sida för sina ansökningar, vilket företrädare för SD kallat för politiskt motiverat.
Att nekandet av SD skulle vara politiskt motiverat är något som Sida tillbakavisat, som i stället hänvisat till att Hepaticas ansökningar inte varit av tillräcklig kvalitet utifrån konkurrenskravet. De menar även att de fört dialog med Hepatica om bristerna i ansökningarna.
Den strukturella omläggningen från 2018 möttes av kritik från de partianknutna organisationerna för att ha skett sent på året, och att organisationerna inte hunnit planera för att anpassa sina verksamheter utefter de nya förhållanden. I en utvärdering från 2020 från Sida lyfts att den ändrade strategin varken var tillräckligt förankrad eller genomtänkt.
**
**
Tillbaka till ett mandatfördelat system
Med beslutet i det senaste regleringsbrevet från december 2023 och den antagna strategin för PAO för åren 2024 till 2027 gjordes villkoren om igen. En nyhet, som tidigare är omskrivet av Göteborgs-Posten, är att ett mandatfördelat system återinförs och att konkurrenssystemet därmed tas bort. Flerpartisystemet tas också bort och systerpartisystemet återinförs inte (strategin betonar vikten av flerpartisystem).
Att ta bort kraven på både syster- och flerpartisystem är något som utvärderingen från 2020 rekommenderade. Däremot lyfter utvärderingen att förflyttningen från ett mandat- till konkurrensbaserat system 2019 ansågs positivt bland både företrädare hos de partianknutna organisationerna och Sida. Offentligt är det endast Moderaterna och Sverigedemokraterna som ansett att ett mandatfördelat system är att föredra framför ett konkurrensbaserat.
Trots det så har förhandlingarna under 2023 mellan Tidöpartierna utmynnat i att ändra till ett mandatfördelat system.
En bit som inte är omskriven är att budgeten utökas med 59 procent från 100 miljoner kronor till högst 159 miljoner kronor (om alla ansöker om maxibeloppen).
Den nya budgetnyckeln består av tre grenar. Den första, grundanslaget, ökar från en miljon till två miljoner kronor per PAO (total ökning med nio miljoner kronor). Den andra är en ny mandatfördelad pott på femtio miljoner kronor. Den tredje består av hundra miljoner kronor i redan beviljade villkorsstyrda stöd baserade på tidigare strategier.
I pressmeddelandet från den 1 februari 2024 framgår det att budgeten på 159 miljoner kronor är tänkt att gälla för hela strategiperioden 2024–2027. Det innebär att samtliga partianknutna organisationer ökar sitt garanterade anslag.
Ett exempel är Kristdemokraternas PAO, Kristdemokratiskt internationellt center, vars grundstöd i dag ligger på en miljon ökar till två miljoner och tillförs cirka 2,7 miljoner kronor från mandatfördelningsanslaget (cirka 143 000 kronor per mandat i riksdagen). Det innebär alltså en ökning på 3,7 miljoner kronor utan förbehåll. Tidigare villkorade bidrag kvarstår.
”Fler matpaket, färre konferenser”
Sedan den nya regeringen tillträdde hösten 2022 har det skett flera förändringar för biståndet. Dels har regeringen övergivit det tidigare enprocentsmålet för biståndet, vilket även drabbar det svenska civilsamhället med neddragningar nationellt. Dels har flera nationella stöd för civilsamhället som tidigare gått att ansöka om försvunnit helt eller minskat i omfattning.
Det gäller bland annat biståndet till fredsorganisationer som Folke Bernadotte Akademin delat ut i 95 år, som helt tagits bort. För 2023 var det 20 miljoner kronor. I regleringsbrevet 2022, inför budgetåret 2023, beslutade regeringen utan förvarning också att dra ner på det så kallade informations- och kommunikationsstödet (infokom) med 90 procent, från cirka 150 till 20 miljoner kronor och för 2024 togs det bort helt. Det innebar omedelbara neddragningar hos ungefär trettio svenska civilsamhällesorganisationer.
Det skedde trots att Sidas opinionsmätningar återkommande visar att en majoritet efterfrågar information om biståndets effekter.
Biståndsministern Johan Forssell sade i samband med neddragningarna 2022 att regeringen ville se ”fler matpaket, och färre konferenser”. Citatet möttes av bred kritik från civilsamhället som menade att det byggde på en medveten snedvridning av vad pengarna användes för.
Förutom minskade anslag för Infokom och fredsorganisationer så har även budgeten på 19 miljoner kronor avskaffats för etniska organisationer, studieförbunden ska bli av med 500 miljoner kronor under tre år och konsumentorganisationernas anslag på 14 miljoner kronor ska tas bort helt.
Den ökade budgeten för de partianknutna organisationerna är inte den enda förändringen. De delar av stödet som utgör grundanslaget (två miljoner per parti) och mandatfördelade (en pott på femtio miljoner) är inte villkorat enligt kvalitetsregler, utan måste endast följa vissa kriterier.
I den nya strategin tillåter att de partianknutna organisationerna använder det fördubblade grundstödet till informations- och kommunikationsstöd, vilket inte var tillåtet i strategin för 2016 till 2022.
”Medlen får inte användas till svenska partiers reguljära verksamhet i Sverige eller internationellt, endast grundbidraget får användas för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige.”
I strategin för 2023, som nu bytts ut, uppger Sida att det var tillåtet att en ”begränsad” andel av budgeten fick användas. 2023 års strategi beslutades dock om av den förra regeringen.
Med andra ord: när det allmänna infokom-anslaget fråntogs övriga civilsamhällesaktörer, så tillfördes resurser till de partianknutna organisationerna för att bedriva infokom – om de önskar. Med det sagt så motsvarar den extra miljonen inte till exempel Olof Palme International Centers (Socialdemokraterna) tidigare infokom-anslag från civilsamhällespotten på 5,4 miljoner kronor för 2022.
**
SKRIV UPP DIG PÅ BLANKSPOTS NYHETSBREV HÄR.
**
Skärpta villkor för övriga civilsamhället
Samtidigt har reglerna skärpts i strategin för utvecklingssamarbetet med civilsamhället, den så kallade CSO-strategin. Bland annat avser regeringen att öka självfinansieringskraven på civilsamhällesorganisationer från fem eller tio procent till 15 procent, om organisationer har hemvist i andra länder än utvecklingsländer.
Det går att resonera att de partianknutna organisationernas verksamhet både premieras finansiellt (genom extra mandatfördelade resurser) och fråntas kvalitetskrav (konkurrenskrav) för delar av verksamheten, medan tyglarna dras åt för civilsamhällets andra aktörer.
Anledningen till att det nya mandatfördelade PAO-anslaget på femtio miljoner kronor instiftas är, enligt Björn Söder, att biståndet inte ska vara politiskt styrt. Till Göteborgs-Posten sade han i december 2023 att ett nytt PAO-system gör att partier behandlas rättvist gentemot varandra.
– De [regeringen] tycker givetvis att alla ska behandlas med samma måttstock. Så det har väl varit en resa under året. Vi har haft de här diskussionerna och det mynnar nu ut i ett nytt PAO-system. Nu har vi haft möjlighet att genom förhandlingar på regeringskansliet kunna se till att Sida inte längre kan göra politiska bedömningar, sade Björn Söder till GP.
I samma artikel delade Johan Forssell uppfattningen att ett mandatfördelat stöd är mer rättvist. Vad som inte framgick i artikeln är att det mandatfördelade stödet skulle adderas ovanpå de redan beslutade 100 miljoner kronorna. Det innebär en rekordökning i budget för de partianknutna organisationerna. Den senaste ökningen var under strategiperioden 2016 till 2020 (2022) då budgeten ökade från 75 miljoner kronor till 100 miljoner kronor.
I 2023 års förhandlingar om en ny strategi har det varit tydligt från början att systemet ska utformas så att SD ska kunna ta del av pengapotten. Med en mandatbaserad fördelning av pengarna skulle det innebära, om budgeten på 100 miljoner bibehållits, att de andra partiernas biståndsorganisationer skulle få krympa i kostym. Ökningen på 59 procent innebär dock, även när SD tar del av pengarna, att samtliga partianknutna organisationer gynnas.
Enligt bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssells pressekreterare Victoria Holmqvist handlar beslutet om budgetökningen till partianknutna organisationer om en demokratisering.
Är anledningen till att potten höjs från 100 miljoner ökar till 159 miljoner kronor för att SD också ska ta del av PAO-anslaget framöver? Alltså en sorts kompensation för att fler ska ta del av kakan och att övriga partiers organisationer inte ska minska i kostym.
– Att utöka stödet för de partianknutna organisationerna handlar om att stödja demokratiska partier och aktörer i våra samarbetsländer och om att främja frihet och bekämpa förtryck. Vi vill demokratisera det partianknutna biståndet, så att det i större utsträckning speglar det valresultat som väljarna har gett. Samtidigt respekterar vi de redan ingångna avtalen med Sida så att dessa kan förlängas till 31 december 2027 enligt de villkor som gällde när de tecknades. Med bakgrund av detta anser regeringen att höjningen av PAO-anslaget är motiverad, skriver Victoria Holmqvist.
Hur kommer det sig att PAO beviljas infokom-stöd, men att stödet som var avsett för infokom nästan helt dragits in för övriga civilsamhället?
– Det finns inget specifikt infokom-stöd i PAO-strategin. Regeringen är tydliga med att det endast är det mindre grundbidraget som får användas om en partianknuten organisation vill bedriva informationsverksamhet med hjälp av stödet. Grundbidraget är i första hand avsett att vara ett grundläggande stöd till organisationen, och bekosta exempelvis personalkostnader eller lokaler, svarar Victoria Holmqvist.
Hur ser ni på rättviseaspekten med att PAO har ett mandatfördelat system medan övriga civilsamhället i regel har ett konkurrensbaserat system?
– För den mandatfördelade delen av stödet gäller en justerad hantering jämfört med den tidigare strategin, då medlen ska betalas ut i enlighet med mandatförhållandena i riksdagen. Samtidigt är strategin tydlig med att stöd endast utgår till de partianknutna organisationer som inkommer till Sida med en verksamhetsplan och budget vars innehåll är i linje med strategins ändamål, det vill säga främja ett representativt demokratiskt styrelseskick. Sida ska sedan följa upp och kontrollera verksamheten som bedrivs. Skrivningarna om kontroll och resultatuppföljning i PAO-strategin har också skärpts. Det innebär att en partianknuten organisation kan bli återbetalningsskyldig om man inte följer de krav som gäller, skriver Victoria Holmqvist.
PAO har heller inte några krav på en egeninsats, vilket den nya CSO-strategin är på väg att tillskriva övriga civilsamhället på 15 %. Hur har resonemanget gått kring det?
– Den höjda egeninsatsen i CSO-stödet är ett viktigt steg för att värna ett pluralistiskt och oberoende civilsamhälle. Ett självfinansieringskrav på 10 % innebär att civilsamhällesorganisationer kan vara statligt finansierade till 90 %. Ett alltför stort finansiellt beroende av statliga medel undergräver ett genuint oberoende och därmed själva idén med civilsamhället som just en oberoende och självständig aktör.
– Det partiknutna biståndet har delvis andra mål och utgår i stället från mandatfördelningen i riksdagen och frivilligt arbete av partiaktiva. Inom ramen för PAO-strategin har det tidigare inte funnits något krav på egeninsats och frågan var därför inte aktuell under framtagandet av nya strategin, avslutar Victoria Holmqvist.
Under februari och mars ska de partianknutna organisationerna inkomma med sina ansökningar för beslut senast den 31 mars. Det saknar därför i dag siffror på hur mycket pengar som organisationerna får.
”Rimligt med lika möjligheter”
Från civilsamhället ser man skeptiskt på de olika villkoren.
Plattformen för svenska organisationer som arbetar med bistånd och globala frågor Concord Sveriges verksamhetchef Cecilia Nilsson Kleffner säger till Blankspot att de helst vill se lika villkor för alla delar av civilsamhället.
– Det vore rimligt och effektivt att alla svenska civilsamhällesorganisationer som är partners till Sida har samma möjligheter. Det gäller till exempel att informera om sitt arbete. Vi hoppas, utifrån PAO-strategin, att det kommer finnas Infokom-resurser för partners i andra strategier också, menar Cecilia Nilsson Kleffner.
De har drygt 80 medlemmar från hela civilsamhället, inklusive flera partianknutna organisationer.
Cecilia Nilsson Kleffner betonar att just Infokom-stödet var viktigt utifrån ett transparensperspektiv.
– Vi anser att slopandet av det så kallade InfoKom-stödet till andra svenska civilsamhällesorganisationer än de partianslutna går stick i stäv med regeringens intresse i transparens. Det drabbar svenska skattebetalare genom att de får sämre möjlighet att skapa sig en bild av vad svenskt bistånd bidrar till. Det gav också en möjlighet för de olika människorättskämpar som verkar mot auktoritära krafter, exempelvis i Ryssland, att få stöd och kanaler att nå ut genom, säger Cecilia Nilsson Kleffner.
40 av Concords medlemmar har framfört kritik mot de höjda egeninsatserna, som de menar riskerar att slå ut mindre organisationers verksamhet och minska insatserna för de större. Förändringen sker trots att förtroendet är högt för frivilligorganisationer.
– Man ska veta att det bistånd som genomförs av svenska frivilligorganisationer bedöms som effektivt och att de är den biståndsaktör som svenska folket har högst förtroende för, avslutar Cecilia Nilsson Kleffner.
2024-02-20: Förtydligande om att redan ingångna avtal från strategiperioden 2023 till 2027 är gällande har tillförskansats ett stycke i artikeln för att undvika förvirring (informationen fanns på annan plats i artikeln). Denna del, motsvarande 100 miljoner kronor per år, är konkurrensbaserat stöd.
Toppbild: Biståndsmyndigheten Sidas kontor. Sida handlägger biståndet.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
Av Rasmus Canbäck
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
