Idé & Analys om Demokrati, Digitalisering
Ny studie: Européer allt mer skeptiska till sociala medier
Är sociala medier bra eller dåliga för demokratin? En ny studie från Pew Research Center visar stora skillnader mellan 37 länder. I Nigeria anser 80 procent att sociala medier varit bra för demokratin, jämfört med bara 27 procent i Nederländerna.
Av Brit Stakston 4 oktober, 2026
Den nya studien visar inte bara hur olika människor ser på samma plattformar utan också hur snabbt synen kan förändras. Tyskland ger ett av de tydligaste exemplen på det: 2022 ansåg 57 procent av tyskarna att sociala medier varit bra för demokratin och 41 procent att de varit dåliga. I dag är förhållandet nästan det omvända: 37 procent svarar att de varit bra för demokratin och 61 procent att de varit dåliga.
Parallellt har andelen tyskar som tycker att internet och sociala medier gör människor mer splittrade i sina politiska åsikter ökat från 65 till 82 procent.
Denna rörelse syns även i flera andra europeiska länder. I Frankrike har andelen som ser sociala medier som dåliga för demokratin gått från 51 till 65 procent sedan 2022 och i Storbritannien från 48 till 56 procent. I Nederländerna, som redan 2022 hörde till de mest negativa länderna har andelen ökat från 54 till 70 procent.
USA särskiljer sig genom att här låg andelen som ansåg att sociala medier varit dåliga för demokratin redan på 64 procent 2022. Och nu fyra år senare är siffran på exakt samma nivå.
När Pew gjorde undersökningen för fyra år var alltså amerikanerna redan betydligt mer skeptiska till sociala medier än invånarna i de andra länderna som undersöktes. 2026 har flera andra länder rört sig i deras riktning. Nederländerna har till och med passerat USA.
Samma mönster syns i frågan om internet och sociala medier har gjort människor mer splittrade i sina politiska åsikter. 79 procent av amerikanerna ansåg redan 2022 att internet och sociala medier gjort människor mer splittrade i sina politiska åsikter, i dag är siffran 81 procent.
USA har med andra ord knappt förändrats alls. Att jämföras med Tyskland som under samma fyra år gått från 65 till 82 procent, Spanien från 66 till 80 och Storbritannien från 66 till 79 procent.
Sverige ligger mer i mitten, men även här har andelen som tycker att människor blivit mer splittrade i sina politiska åsikter ökat, från 65 till 72 procent.
Samma plattformar används över stora delar av världen, men studien visar att erfarenheterna av deras betydelse för demokratin skiljer sig kraftigt åt.
Pew visar samtidigt ett samband mellan ländernas ekonomiska välstånd och synen på sociala medier. I rikare länder är människor generellt mer benägna att anse att sociala medier skadar demokratin. Men sambandet gäller inte överallt. I studien är Singapore ett tydligt undantag. Trots landets höga ekonomiska välstånd anser 77 procent att sociala medier varit bra för demokratin.
I flera länder med lägre ekonomiskt välstånd är den positiva synen betydligt vanligare. I Thailand svarar 77 procent att sociala medier varit bra för demokratin, i Kenya 75 procent och i Filippinerna 74 procent.
En möjlig förklaring är att plattformarna fyller olika demokratiska funktioner i olika samhällen. I länder där tillgången till fria medier, politiskt deltagande eller möjligheten att göra sin röst hörd är mer begränsad kan sociala medier fortfarande upplevas som en utvidgning av yttrandefriheten och det offentliga samtalet.
Och studien visar också att människor verkar kunna se både möjligheterna och problemen samtidigt. Medianen för de 37 länderna är 77 procent för att människor blivit mer informerade om aktuella händelser och 60 procent för att de fått större möjlighet att göra sin politiska röst hörd. Samtidigt är medianen 79 procent för att det blivit lättare att manipulera människor med falsk information och rykten och 68 procent för att människor blivit mer splittrade i sina politiska åsikter.
Samtidigt säger 79 procent att samma utveckling gjort det lättare att manipulera människor med falsk information och rykten. 68 procent anser att internet och sociala medier gjort människor mer splittrade i sina politiska åsikter.
Pew-studien visar hur de 37 undersökta länderna har väldigt olika erfarenheter och syn på sociala medier som politisk och demokratisk infrastruktur.
Det är intressant att amerikaner inte har blivit än mer negativa sedan 2022. Men redan då ansåg 64 procent att sociala medier varit dåliga för demokratin, och andelen är som sagt den exakt densamma i dag. Det är värt att notera att det i stället är de andra länderna som rört sig mot liknande nivåer som den amerikanska skepsisen.
En möjlig förklaring är att USA tidigare än många andra etablerade demokratier fick en konkret erfarenhet av plattformarnas demokratiska baksidor. Presidentvalet 2016 blev en brytpunkt i diskussionen om desinformation, rysk påverkan och makten hos de amerikanska techbolag som samtidigt dominerade stora delar av den globala digitala offentligheten. Det skedde dessutom i ett medielandskap som redan var starkt fragmenterat och politiskt polariserat.
Tysklands utveckling följer en annan tidslinje. Där har förändringen skett snabbt under just de fyra senaste år som Pew mäter. Det är också en period som starkt präglats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, diskussionen om ryska påverkansoperationer, AfD:s växande digitala närvaro och Elon Musks mycket offentliga stöd till partiet inför förbundsdagsvalet 2025.
Jag skrev själv inför det tyska valet om hur Musks stöd till AfD stresstestade Europas nya digitala lagstiftning. Då gick det inte att belägga att X:s algoritm hade manipulerats för att gynna AfD eller att Musks enorma räckvidd faktiskt förändrade valresultatet. Pews nya siffror säger inte heller vad som orsakat den kraftigt förändrade tyska synen på sociala medier. Men de visar att förändringen har skett under en period då plattformarnas roll i demokratin varit en mycket levande del av den offentliga debatten.
I Sverige kommer Pews globala studie samma vecka som Svenskarna och internet återigen ger en detaljerad bild av hur stor plats nätet och de digitala plattformarna har i våra liv. Tillsammans säger båda undersökningarna mycket som ger underlag för att en påminnelse om att teknikutvecklingen inte kan frikopplas från det samhälle och de människor som använder den.
Samma plattform kan innebära en ny möjlighet att göra sin röst hörd i ett land och upplevas som ännu en kraft som sliter isär ett redan fragmenterat offentligt samtal i ett annat.
Därför räcker det inte att fråga om sociala medier är bra eller dåliga för demokratin. Plattformarnas design, affärsmodeller och makt spelar roll. Men det gör också människorna som använder dem och de samhällen och demokratiska villkor de verkar inom.
Toppbild: AI-genererad montage av ”samma plattformar olika världar.”
