Analys om

Fri press eller självcensur? Så kan Nato påverka journalistiken

Den svenska Nato-ansökan är snart inlämnad och en 200 år lång epok av alliansfrihet går i graven. Men hur kommer ett medlemskap påverka utrikesjournalistiken? Det frågar sig Martin Schibbye i en krönika.

Av 16 maj, 2022

I slutet på 1990-talet var det fortfarande Olof Palmes namn som kom upp när man presenterade sig som svensk i Sydostasien. Ett tiotal år senare den lite exotiska midnattssolen, ”The Nordic Light” och på senare år förorter, kravaller och skjutningar. 

Den berömda Sverigebilden har ändrats utomlands i takt med politikens ebb och flod – men att ha haft ett svenskt pass har signalerat oberoende som gett tillträde och visum även till länder indragna i krig- och konflikter. 

Journalistkollegor från USA har alltid fått stå till svars för Irakkriget och fått leva upp till den amerikanska drömmen. 

Journalister från Ryssland har blivit misstänkliggjorda som spioner och kollegor i exil har anklagats för att vara språkrör för staten eller oppositionen. 

Men de svenska passen har länge varit en dörröppnare. 

Frågan om hur Nato-inträdet kommer att påverka bilden av Sverige och journalistiken vet ingen och norska kollegor har mig veterligen inte haft problem med oberoendet på fältet. Men situationen är ny och under vårens resor vill alla man möter utomlands prata om militäralliansen.

Historiskt finns ett trauma för medierna i Sverige när tidningar under andra världskriget kunde konfiskeras utan rättegång ”om missförstånd med främmande makt sig yppat”. 

Framför allt var det tyskarna som anmälde missförstånd, och det blev också vanligt att konfiskation skedde redan innan missförstånd hade hunnit yppas.

Under åren 1940–43 utfärdades också förordningar om transportförbud för vissa periodiska skrifter som ansågs kunna skada rikets förhållande till främmande makt och som hade fällts av en tryckfrihetsjury. 

Mediehistorisk kuriosa måhända. Men det finns en del nya risker, även i vår tid, att ta höjd för framöver.

Mot bakgrund av att Sverige på senare år deltagit i allt fler internationella freds- och säkerhetsbevarande insatser, till exempel i Afghanistan och Mali har Regeringen tagit fram en ny lag om utlandsspioneri. 

Den nya lagen ska motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids. Något som blir hyperaktuellt i och med Natointrädet. 

Utan lagen skulle det gå att undgå straff för att röja hemliga uppgifter om internationella militära insatser genom att publicera uppgifterna i exempelvis en tryckt skrift, menade Regeringen när frågan först debatterades. Därför var man tvungen att ändra i grundlagarna.

Kritiker menade tvärtom att lagförslaget hotade krigsbevakningen utomlands då både uppgifter som ”medför att insatsen försvagas, exempelvis genom att en deltagare … endast kan delta i mindre grad” skulle bli åtalbara men också att ”uppgifter av mer övergripande och politisk art, som till exempel avser ländernas inbördes relationer eller ett framtida samarbete” skulle förbjudas.

I debatten som fördes sa krigskorrespondenten Johanne Hildebrandt till Dagens Nyheter (7/12 2017) att:

– Lagändringen kommer att omöjliggöra krigsrapportering från fältet. Om jag följer svensk trupp och ser hur USA bombar en by så att civila dör, så kan min rapportering kriminaliseras därför att den stör Sveriges relationer till USA.

Kritiken om att journalister som rapporterar om missförhållande eller övergrepp under dessa insatser skulle riskera att dömas för utlandsspioneri ledde till att ett ”försvarlighetsundantag” infördes när väl lagförslaget lades fram. 

Men det räcker inte argumenterade bland annat Journalistförbundet som i sitt remissvar varnade för konsekvenserna av att göra det straffbart att ”befatta” sig med en uppgift som bedöms som hemlig. Det vill säga både visselblåsaren och journalisten kan dömas – utöver den ansvariga utgivaren.   

Förslaget innebär också att den som för befälet över en insats som Sverige deltar i är det som bestämmer vad som ska vara hemligt och inte, varnade Journalistförbundet.

Den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 januari 2023.

Sedan tidigare finns det också i Tryckfrihetsförordningen ett antal brott som blir aktuella i krigstid. Den 17 paragrafen handlar om att den som uppmanar till ”trolöshet och modlöshet” kan dömas för landsförräderi. 

En text, som den Blankspot publicerade igår, om hur ryska soldater kan undvika att bli inkallade hade sannolikt inte gått att publicera om den rört svensk trupp i en krigssituation. 

När Magdalena Andersson höll sin presskonferens från Sveavägen 68 igår framhöll hon att de som sprider ”desinformation” undergräver Sveriges säkerhet och att ingen i nuläget ska ”sprida information om Sveriges försvar.”

I tryckförhetsförordningen står också att läsa att även ”ryktesspridning till fara för rikets säkerhet” blir brottsligt vid ett krigsläge. 

Ett Nato-inträde i kombination med den nya lagen medför att bevakningen av svenska insatser utomlands kan komma att försvåras.

Martin Schibbye är chefredaktör för reportagesajten Blankspot.

Foto: Arkivbild, Arno Mikkor.

Av