Nyheter om Azerbajdzjan, Demokrati, Kaviardiplomati

UD finansierar forskningsinstitut som hyllar diktator

Svenska utrikesdepartementet ger årligen 6 till 10 miljoner kronor till det svenska forskningsinstitutet ISDP trots kopplingar till diktaturen Azerbajdzjan. Blankspot kan nu avslöja att UD under många år varit medvetna om relationen mellan forskningsinstitutets rektor Svante Cornell och den azerbajdzjanska regimen. "Jag förstår inte hur det kan gå till på det här viset, det borde vara en smärre skandal", säger riksdagsledamoten Fredrik Malm (L).

Av Rasmus Canbäck 8 maj, 2022

– Först av allt, låt mig gratulera dig och folket i Azerbajdzjan till återställandet av Azerbajdzjans territoriella integritet. Det är tydligt att denna historiska bedrift har förändrat politiken i Kaukasusregionen och långt bortom. Viktigast av allt tror jag att det har visat för världen Azerbajdzjans förmåga och Azerbajdzjans handlingskraft.

Orden som riktas till Azerbajdzjans auktoritäre ledare Ilham Alijev är från rektorn och medgrundaren till Institute for Security and Development Policy (ISDP), Svante Cornell och sägs vid ett onlineseminarium i april 2021, bara ett halvår efter Azerbajdzjans krigsvinst i Nagorno-Karabach.

Människorättsorganet Freedom House har i en ny rapport beskrivit invasionen av Nagorno-Karabach som en inspiration för hur auktoritära regimer kan stärka sin makt med hjälp av krig.

”Alijevs tydliga framgång i att använda militär aggression för att förstärka sin regim kan ha bidragit till Vladimir Putins beslut att invadera Ukraina. Putin har själv sökt efter sådana verktyg flera gånger historiskt, och nu fanns det anledning att tro att det skulle fungera igen”.

Samtidigt anses Azerbajdzjan vara en av världens mest repressiva regimer. Landet svartlistas av Reportrar utan gränser, har stora utmaningar i människorättsfrågor enligt Human Rights Watch och i the Economists demokratiindex rankas landet på plats 141 av 167.

Kriget slutade efter 44 dagar med att Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland signerade ett femårsavtal om eldupphör. Ryssland gavs mandat av Armenien och Azerbajdzjan att med cirka 2 000 fredsbevarande trupper bevaka eldupphöret. Armenierna i Nagorno-Karabach förlorade cirka 2/3 av den territoriella kontrollen, och eldupphöret har sedan dess brutits flera gånger av den azerbajdzjanska sidan.

Men hur kommer det sig att ett forskningsinstitut, ISDP som är beläget i Nacka utanför Stockholm hyllar diktatorn och gratulerar honom till segern – och att det svenska utrikesdepartementet, är den största finansiären och årligen bidrar med mellan 6-10 miljoner kronor.

Svante Cornell har släppt en stor mängd artiklar och böcker om regionen, och förekommer ofta i både det akademiska och offentliga rummet i frågor som berör Turkiet, Kaukasien och Centralasien.

• Fakta om kriget
• Kriget i den armeniskdominerade de facto självstyrande regionen Nagorno-Karabach briserade hösten 2020, och var slutet på nästan 30 år av misslyckade fredsförhandlingar mellan Armenien och Azerbajdzjan.
• Fredsförhandlingarna som ägt rum under Minskgruppen, en särskild grupp under OSSE och utsedd av FN:s säkerhetsråd ansågs av den azerbajdzjanska sidan inte leda fram till en tillfredsställande lösning. Minskgruppen har förespråkat att förhandlingarna delvis ska utgå från Helsingforsdeklarationens föreskrifter om ett folks rätt till självbestämmande.
• Azerbajdzjan valde 2020 tillsammans med sin allierade Turkiet, som skickade syriska legosoldater, att sätta punkt för fredsförhandlingarna genom att invadera Nagorno-Karabach.

Kontakterna mellan ISDP och styret i Azerbajdzjan har också varit täta under åren. Den senaste kontakten skedde under valborgshelgen 2022 när Svante Cornell var på en konferens finansierad av azerbajdzjanska staten i de delar av Nagorno-Karabach som Azerbajdzjan kontrollerar sedan 2020. Konferensen anordnades av det statliga universitet ADA och forskningsinstitutet AirCenter (AirCenter startades efter ett presidentdekret från Ilham Alijev).

Utrikesdepartementet uppger för Blankspot att ISDP fick ett anslag på 6,5 miljoner kronor för 2021. Bland andra finansiärer finns ett azerbajdzjanskt byggföretag med kopplingar till Alijevfamiljen.

Det är inte första gången kontakterna mellan ISDP och Azerbajdzjan uppmärksammas. Redan 2017 kunde Dagens Nyheter avslöja Svante Cornells kopplingar. Avslöjanden ledde dock inte till åtgärder, och sedan dess är det inget som förändrats. Fortfarande finansierar UD institutet, och fortfarande har Svante Cornell kopplingar till Azerbajdzjan.

Men frågan är: hur långt gångna är kontakterna med Azerbajdzjan? Vad innebär kontakterna? Och kan det finnas professionella skäl till att ha relationer med diktaturer?

En av de första skrifterna från Svante Cornell om Azerbajdzjan är från 1998. I tidskriften Middle Eastern Studies skriver han ”Trots det faktum att landet utsatts för aggression så får Azerbajdzjan lite stöd, vare sig verkligt eller verbalt från omvärlden”.

Citatet används frekvent av azerbajdzjanska akademiker för att illustrera en upplevd orättvisa.

Två år senare, år 2000, publicerade Svante Cornell på sin egen hemsida http://www.cornellcaspian.com att han deltar i ett statligt finansierat projekt. Hemsidan finns kvar, men sidorna om hans vistelser i Azerbajdzjan är borttagna. De går dock att finna i Way Back Machine.

Projektet gick ut på att belysa den nya oljeledningen från Azerbajdzjan till Turkiet. Svante åkte med motorcykel från Baku till Turkiet med den första oljeleveransen. Projektet finansierades av azerbajdzjanska statliga telekombolaget Azercell. Bilderna på hemsidan visar att han inför resan umgicks med den förra presidenten, Heydar Alijev (Ilhams far), och deltog i ett medieuppbåd arrangerat av statliga oljebolaget Socar i Azerbajdzjan.

Azercell köptes sedermera av TeliaSonera, och var en av huvudaktörerna i den korruptionsomsusade Teliaskandalen 2011-2012. Aftonbladet skrev 2012 att ISDP var behjälpliga i etableringen av TeliaSonera i Centralasien, och Azerbajdzjan.

I samma artikel från Aftonbladet framgår det att Svante Cornell handplockades av dåvarande utrikesministern, Carl Bildt (M), för att ingå i ett särskilt säkerhetsråd för regeringen.

Cornells motorcykelresa ägde rum för över 20 år sedan, men händelserna ska trots det läsas som relevant historik för denna granskning. Resan är en av många detaljer som bidrar till förklaringen varför Cornell sedan dess publicerat en mängd förringande texter om Azerbajdzjan.

Bland annat släppte Cornell boken ”Azerbaijan Since Independence” år 2011, vilken kritiserades av flera aktörer för att ta en azerbajdzjansk ställning. Bland andra skrev redaktören, Joshua Kocura, för Kaukasusfrågor för den respekterade nättidningen Eurasianet en recension där han konstaterade att boken möjligen är läsvärd, men att den är ”generellt pro-azerbajdzjansk”.

Boken delades tidigare ut av den azerbajdzjanska ambassaden i Stockholm i formella sammanhang som en inläsning för ”landfakta”.

2012, i samband med att Azerbajdzjan arrangerade Eurovision Song Contest, kallade Svante Cornell Ilham Alijevs ställning för ”ingalunda diktatorisk”.

Det skedde samtidigt som regimen monterade ned civilsamhället. Mängder med journalister och aktivister fängslades, torterades eller hamnade i exil. Året efter deklarerades ett färdigt valresultat från presidentvalet innan röstningen ens var avslutad. Ilham Alijev vann stort, men det behöver knappast skrivas ut.

Sedan dess har Cornell suttit i en rådgivande redaktionspanel för den azerbajdzjanska tankesmedjan Caucasus Institute, vilken drivs av regimen. Det uppmärksammades redan 2017 av Dagens Nyheter, men trots det sitter han kvar. Ordföranden för den rådgivande panelen är den tidigare azerbajdzjanska diplomaten Farid Sjafijev som är rektor för AirCenter (medarrangör till konferensen under valborgshelgen).  

Efter kriget 2020 har Cornell därtill träffat Ilham Alijev vid två tillfällen. Det ena är enligt öppningscitatet till artikeln, där forskare världen över var inbjudna. I kontrast till Cornells anförande ställde en holländsk forskare en kritisk fråga om nedmonteringen av civilsamhället, och utan att inleda med att berömma Alijev.

Andra gången Cornell träffade Alijev var under valborgshelgen, och då på plats i Azerbajdzjan. Under en tre timmar lång frågestund visar videon att Alijev svarar till tillsynes på okritiska frågor och bemöts stundvis av applåder. Stämningen är uppslupen och god, och Alijev ges gott med utrymme för att förklara sin syn på krigsvinsten.

På konferensen deltog även den amerikanska energiforskaren Brenda Shaffer som uppmärksammats av antikorruptionsorganisationen OCCRP för sina korrupta affärer med Azerbajdzjan. De deltog i samma panel där också Ilham Alijevs rådgivare i utrikesfrågor, Hikmat Hajiyev, deltog.

Shaffer sitter liksom Cornell i den rådgivande panelen för Caucasus Institute.

Konferensen ägde därtill delvis rum i staden Sjusja* i de delar av Nagorno-Karabach som Azerbajdzjan tagit kontroll över efter kriget 2020.

Det är en väsentlig detalj då det kan uppfattas som ett ställningstagande i konflikten i Nagorno-Karabach. Frågan väckte kontrovers när samtliga ambassader på diplomatiska uppdrag i Azerbajdzjan bjöds till Sjusja sommaren 2021.

Då valde ambassadörerna från Frankrike, Ryssland och USA att inte delta, med hänvisning till att de representerar ordförandeländerna i Minskgruppen. De ansåg att en resa till Nagorno-Karabach kan skada fredsprocessen med Armenien, vilket väckte kritik från azerbajdzjansk sida där flera politiker ansåg att man ska ställa medordföranden till svars.

Den offentliga retoriken i Azerbajdzjan är att kriget i Nagorno-Karabach är löst, vilket inget av medordförandeländerna i Minskgruppen ställt sig bakom. 

Den politiska rådgivaren Eldar Mamedov, som arbetar för socialdemokraterna i Europaparlamentet, skriver i en analys för Eurasianet att den som blir inbjuden till konferenser i Sjusja för att träffa Ilham Alijev är godkänd av den azerbajdzjanska regeringen.

Detta är naturligtvis orimligt (att man får prata fritt på konferenser i Sjusja), vilket alla som förstår Azerbajdzjan vet. Tal är inte fritt i landet. Och vid ett statligt evenemang, desto mer med presidenten närvarande, har alla inbjudna regeringens tysta godkännande.

Efter sitt besök i Nagorno-Karabach resonerar Svante Cornell i en frågestund med Ilham Alijev att han är glad över att ha varit på plats i Sjusja.

– Tack herr president, tack för att ni har bjudit in till denna konferens. Det är en ära att vara här, och det var särskilt en ära att få se det befriade Sjusja för första gången.

Därefter följer ett resonemang om att ”befrielsen” av Nagorno-Karabach förändrat geopolitiken i regionen, och att Azerbajdzjan är det enda land i regionen som har strukturerna och resurserna för att utveckla Kaukasien.

– Ser du möjligheten i att du själv tar ledarrollen i att skapa regionala institutioner för södra Kaukasien, särskilt finansiella, så som utvecklingsfonder och liknande?

Svenska utrikesdepartementet meddelar till Blankspot genom deras kommunikationsstrateg Johan Runesson att de har gjort en etisk bedömning av ISDP innan bidrag utbetalats.

UD samarbetar med ett antal tankesmedjor och institut. Dessa samarbeten är viktiga för att utveckla vår egen förståelse för utvecklingen i olika delar av världen och för att bidra till att det ska finnas en svensk kunskapsbas om olika länder. I vissa delar av världen är relationer med officiella företrädare en förutsättning för att kunna genomföra meningsfull verksamhet.

Inför UD:s beslut om stöd till samarbetsorganisationer görs en bedömning av organisationens förutsättningar att nå överenskomna mål, men också av möjliga risker. Även etiska frågeställningar ingår i bedömningen. I samband med att samarbeten avslutas eller förnyas följs måluppfyllelsen och riskanalysen upp.

I mejlet som Blankspot skickade till UD redogjordes det för Svante Cornells berömmande citat till Ilham Alijev, med tillhörande länk. Även Dagens Nyheters granskning från 2017 bilades. Frågorna som ställdes var huruvida UD ser att finansieringen bidrar till samverkan med en diktatur, vilka etiska riktlinjer de ställer på mottagare av bidrag och om de ville lägga till något mer.

I riskanalysen som Blankspot har begärt ut framgår det att UD har samarbetat med ISDP under lång tid och institutet är en viktig samarbetspartner för att nå ut till svåråtkomliga länder. Det framgår att man samarbetat med ISDP sedan starten 2007 och att UD nu tecknat ett längre avtal som matchats mot ISDP:s strategi.

I riskanalysen nämns inget om ISDP:s möjliga kontroversiella kontakter med Ilham Alijev och Azerbajdzjan.

I Amnesty Internationals senaste årsrapport framgår det att Azerbajdzjan använt sig av systematisk övervakning mot oppositionella, journalister och aktivister. Landet kritiseras även av Amnesty International för att vara djupt involverad i korruption, och i oktober avslöjades – återigen – presidentfamiljens korrupta affärer genom Pandora Papers.

I ett samtal med Blankspot poängterar Amnesty Sveriges policyrådgivare Maja Åberg vikten av att finansiella medel från givare inte ska gå till att skönmåla diktaturer. 

– Som alltid, och detta gäller för alla bidragsgivare, måste man göra en gedigen riskanalys för att se till att inte pengarna bidrar till människorättskränkningar eller till att skönmåla en regering som kränker de mänskliga rättigheterna. Detta gäller såklart även Sverige när de bidrar med forskningsmedel.

Vidare menar Maja att Azerbajdzjan är ett tydligt exempel på när man behöver vara särskilt uppmärksam på att människorättsbrott inte förringas. 

– Vad gäller Azerbajdzjan borde givarländer och utländska institutioner som verkar i landet specifikt sikta in sig på att stödja de utsatta människorättsförsvararna, däribland kvinnorättsförsvarare. Det är med tanke på de allvarliga kränkningarna, med utbredd tortyr, begränsad yttrandefrihet och de hot, smutskastningskampanjer och förföljelser de riskerar genom att granska makthavarna och hålla dem ansvariga.

Förutom utrikesdepartementet som är den enskilt största finansiären av ISDP står också det azerbajdzjanska byggbolaget Northwest Construction Inc som en av sponsorerna. Enligt årsrapporterna inkom pengarna under 2021.

Det är otydligt hur stora belopp det rör sig om och vad pengarna finansierar hos ISDP, och bolagets ägarstruktur är inte offentlig. Efter upprepade försök når Blankspots kontakt på plats bolaget, men de vill inte besvara frågan om vem som äger bolaget.

På hemsidan finns en lista över alla bolagets projekt. De flesta byggnader är belägna centralt i Baku, men det finns även ett antal infrastrukturprojekt. Det framgår också att de flesta projekten är beställda av Pasha Construction LLC, vilket ingår i Pasha Holding-gruppen. Bland finansiella samarbeten är även Pasha Bank. Ett antal projekt är också Azmont Investment LLC, däribland skrythotellet One & Only Resort Portonovi i Montenegro.

Konstruktionen av One & Only Resort finansierades av det statliga oljebolaget SOCAR och skrevs sedermera över till Azmont Investment LLC, vilket är ägt av Alijevfamiljen. Affärerna uppmärksammades i internationell media för att vara korruptionsbelastade.  

Vad gäller Pasha Holding-gruppen är den likaså ägd och styrd av Alijevfamiljen. Tidigare i år utnämnde Ilham Alijev Pashabankens VD till ny riksbankschef. Ilham Alijev kritiserades för att byta ut chefen mot en person som är lojal gentemot regimen, och på så vis stärka Alijevs finansiella makt ytterligare.  

Alijevfamiljens affärer har varit centrum för flera globala skandaler. I oktober uppdagades det i de så kallade pandorapappren att familjen tvättat pengar genom fastighetsköp och skalbolag. Det rör sig om uppemot 5 miljarder kronor.

Tidigare har familjens och landets affärer granskats i läckorna vad avser panama- och pandorapappren. Tillsammans bildar läckorna termen ”den azerbajdzjanska pengatvätten”, som anses vara en av de mest komplexa pengatvättshärvorna i världen.

Pengarna har använts i politiska syften i Europa, och det finns många exempel på när politiker, akademiker och journalister låtit sig mutas av Azerbajdzjan. Det har fått öknamnet ”kaviardiplomati”. Det är en term som den tyska tankesmedjan European Stability Center myntat. 

Northwest Construction som är delfinansiär till ISDP har sitt huvudkontor på samma adress och i samma byggnad som hela Pasha Holding-gruppen, vilket möjligen besvarar frågan om vilken huvudman som företaget har.

Det som är säkert är att den största majoriteten av bolagets affärer sker med Alijevfamiljens bolag.

Därtill präglas bolagets sociala medier av hyllningar till Ilham Alijev, vilket visserligen är ett vanligt inslag hos azerbajdzjanska företag.

ISDP uppger för Blankspot att det finansiella stödet från Northwest Construction är en obunden donation som de får använda fritt för sin allmänna verksamhet i Södra Kaukasien. Blankspot bad dem i mejlet berätta om vilket samarbete de har med bolaget och vilka Northwest Construction är. Svaren på de frågorna uteblev.

Blankspot uppmärksammar Utrikesdepartementet om den finansiella kopplingen mellan ISDP och Northwest Construction, men trots flera dagars marginal innan publicering så återkopplade UD inte.

Blankspot har kontaktade både Svante Cornell och ordföranden för ISDP, Anna Wieslander. Cornell meddelade över telefon att han ville ha frågorna i skrift, och Wieslander har trots en veckas marginal inte återkopplat.

Wieslander fick frågor om hur ISDP:s styrelse ser på att Cornell forskar på Azerbajdzjan samtidigt som han är rådgivare för en tankesmedja driven av regimen, samt hur de ser på Cornells relation till Azerbajdzjan. I mejlet redogjordes för att Svante Cornell deltagit på en konferens arrangerad av azerbajdzjanska utrikesministeriet och länken från Dagens Nyheters granskning från 2017 bilades.

Vidare fick Wieslander en fråga om vilken dialog ISDP för med svenska utrikesdepartementet om ISDP:s relation till Azerbajdzjan.

Dagen efter kontakten med Cornell återkopplade ISDP:s pressansvarige Anna Jarmuth med svar till frågorna i mejlet som riktats till honom.

Hur finansierades konferensen (i april 2022)?

– Jag känner inte till detaljerna kring konferensens finansiering men förutsätter att den var statligt finansierad. Enligt kutym stod universitetet som organiserade konferensen, ADA University, för logi och transport lokalt medan deltagare själva finansierade sina resor dit.

Hur ser du på att du under konferensen och i april 2021 deltagit i seminarier tillsammans med Ilham Alijev?

– Om man arbetar med säkerhetspolitiska frågor i Centralasien och Kaukasien är det en självklar del av arbetet att delta i konferenser organiserade av statliga forskningsinstitut i länder i Centralasien och Kaukasien när tillfälle erbjuds. Jag har gjort så inte bara i Azerbajdzjan utan i de flesta länder i regionen när jag blivit inbjuden till sådana konferenser de senaste 20 åren. Att en statschef deltar i konferensen är inte ovanligt, och ger analytiker och forskare möjlighet att bättre förstå de personer som är yttersta beslutsfattare i dessa länder.

Hur resonerar du kring din position i Caucasus Internationals rådgivande styrelse?

– Det rör sig om ett redaktionsråd. Nästan alla akademiska och semi-akademiska tidskrifter har ett redaktionsråd, som är obetalt, och betyder i praktiken enbart att redaktörer vid vissa tillfällen ber medlemmen i redaktionsrådet att läsa artikelmanuskript.

Vilka etiska dilemman ser du i att ha samverkan med Azerbajdzjan?

– ISDP:s syfte är analytiskt och inte aktivistiskt. Vi arbetar med att öka förståelsen för säkerhetspolitik och utveckling i geografiska områden som till stor utsträckning utgörs av icke-demokratiska stater. Detta kräver interaktion med både statliga och ickestatliga institutioner i dessa icke-demokratiska stater. Ett mer utvecklat resonemang kring hur icke-demokratiska stater bör behandlas finns på denna länk.

En av dem som länge följt kontakterna mellan ISDP och Azerbajdzjan är riksdagsledamoten Fredrik Malm (L) som i över tio år varit kritik. Cornell och Malm har flera gånger debatterat mot varandra i olika medier.

– Det kan finnas orsaker till att ha kontakter med diktaturer, säger Fredrik Malm till Blankspot. Men det  är skillnad i att ha kontakter och att systematiskt bekräfta en diktatur, och rentav hylla diktatorn. Svante Cornells gränsdragning är minst sagt diffus. I mina ögon framstår han som en medlöpare, ungefär av det slag vi såg under kalla kriget med dem i väst som försvarade Sovjetunionen.

Fredrik Malm vidareutvecklar med att han ser allvarligt på att Utrikesdepartementet trots information om ärendet fortsätter att finansiera ISDP.

– Jag är väldigt förvånad över att UD år efter år finansierar hans forskningsinstitut, som om inget har hänt. Det är uppenbart att ISDP är mycket närstående regimen i Baku. Skattemedel ska gå till att skydda våra demokratiska och liberala värderingar, inte låta främmande makt hota dem.

Vidare betonar han att frågan rör sig om ett större omvärldshot där man ser att auktoritära stater systematiskt ökar sitt inflytande i Europa, delvis genom kopplingar till tankesmedjor och mindre forskningsinstitut.

– Det finns ett intresse hos auktoritära stater att sponsra tankesmedjor och institut för att genom mer trovärdiga och sofistikerade källor sprida sina narrativ. Därför bör UD vara mer noggrann i vilket aktörer man stödjer ekonomiskt eller samarbetar med på andra sätt.

Toppbild: Svante Cornell talar inför Ilham Alijev på konferensen under valborgshelgen. Screenshot från video på president.az

*På armeniska heter staden Sjusji. I denna text används det azerbajdzjanska namnet av praktiska skäl då det också används i citat.

Om författaren: Rasmus Canbäck är aktuell med boken ”Varje dag dör jag långsamt” om konflikten i Nagorno-Karabach. Han har det senaste året gjort en serie granskningar för Blankspot om Sveriges kopplingar till Azerbajdzjan, däribland att regimen anordnar bjudresor för journalister. Det uppmärksammades i vintras.

Läs våra köpvillkor vid beställning.

Av Rasmus Canbäck