Nyheter om Demokrati, Mikornesien

Snabbguide till valet i Mikronesien: Frågor om miljö och bistånd väger tungt bland väljarna

Inför parlamentsvalet i Mikronesiska Federationen har frågor om USA, Kina och klimathotet aktualiserats.

Av Linnea Bergqvist 7 mars, 2023

Var: Mikronesiska federationen (Mikronesien)

När: 6 mars

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Mikronesiska federationen, en ö-nation som tillsammans med ett flertal mindre ö-grupper bildar regionen Mikronesien, är en amerikansk associerad stat och anses vara en stabil demokrati.

Det finns inga politiska partier i egentlig mening utan istället väljs ledamöter i personval, ofta utifrån gemensamma intressen i sakfrågor eller efter klan- eller geografisk tillhörighet.

Ett stort problem som diskuteras i landet är underrapporteringen av våld i hemmet till följd av avsaknad av lagar som förbjuder misshandel och våldtäkt inom äktenskapet. Landet har även haft problem med människohandel och utnyttjande av migrantarbetare, kvinnor och unga.

En stor del av landets befolkning väljer även varje år att utvandra, det här till följd av relationen med USA som möjliggör för invånare att flytta till andra stater som är associerade med USA .

Mer än hälften av de som utvandrar är vuxna och nästan alla arbetar inom den privata sektorn. Däremot är lönen ofta låg, runt 10 dollar i timmen, men trots det väljer människor att lämna landet vilket antas bero på att den ekonomiska utvecklingen har stagnerat i federationen.

De sociala skillnaderna mellan landets rikaste och fattigaste är stora, något som är en effekt av att biståndet har fördelats ojämlikt, och generellt har stadsbor på de större huvudöarna det bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Många av landets mest utsatta saknar fortfarande rinnande vatten och elektricitet.

De mikronesiska samhällena har av tradition varit starkt hierarkiska, men till följd av nya influenser har det här ändrats något under det senaste decenniet. Den västerländska påverkan har även medfört nya matvanor som gjort välfärdssjukdomar såsom hjärtbesvär, diabetes och fetma till utbredda hälsoproblem.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO har Mikronesiska federationen idag en av de högsta andelarna diabetessjuka i världen.

Vilka är aktörerna i valet?

Sammanlagt kommer 29 kandidater ställa upp i det kommande valet där fyra ledamöter ska väljas för en period på fyra år och ytterligare tio stycken för en tvåårsperiod.

Flera av kandidaterna har för närvarande positioner i parlamentet, och många av dem antas väljas om i det kommande valet. 

En av kandidaterna som kommer ställa upp är det nuvarande presidenten David Panuelo som valdes efter parlamentsvalet år 2019. Han härstammar från ön Pohnpei där han även var aktiv inom delstatspolitiken innan han valdes till den federala regeringen.

Under år 2021 hamnade presidenten i blåsväder efter att hans chefsekonom, Robert Solomon, greps anklagad för att ha deltagit i sexuella övergrepp, människohandel, prostitution samt kidnappning av tre tonårsflickor.

Presidenten har sedan tidigare hyllat Solomon och kallat honom en kär granne då de båda männen var bosatta nära varandra. Vid tidpunkten för det här var Panuelo ordförande för Resurs- och utvecklingskommittén, som har tillsynsansvar för landets finansdepartement i vilket Solomon formellt var baserad.

När han några år senare valdes till president nominerades Panuelo Solomon till att vara hans sekreterare för departementet för transport, kommunikation och infrastruktur. Beslutet ledde till kritik då Solomon ursprungligen är från Nya Zeeland.

När kongressen röstade om att ge Solomon positionen under hösten år 2019 förlorade han.

Trots det fortsatte han att fungera som kabinettssekreterare och ge råd till president Panuelo och hans administration fram till sin arrestering.

Inför det kommande valet har presidenten meddelat att det här blir sista gången för honom, och skulle han inte vinna kommer han att göra allt i sin makt för att kunna göra övergången så smidig som möjligt.

Vad står på spel?

En central fråga inom politiken i landet är den om miljöpåverkan. 

Intresset för frågan har ökat i takt med nedsmutsning, utfiskning samt högre havstemperaturer vilket har bidragit till att korallreven runt ö-nationen förstörts. 

Ökningen av översvämningar, torka och annan miljöpåverkan har även lett till erosion av federationens kustlinjer, vilket innebär att landytan krymper. Den globala uppvärmningen anses också vara ett stort problem på långt sikt i takt med att havsnivån stiger.

En annan viktig politisk fråga är den om USA. 

I dagsläget är Mikronesiska federationen helt beroende av USA som bland annat ansvarar för landets försvar och har stort inflytande över utrikespolitiken. 

USA har rätt att upprätta militära baser på öarna och kan hindra andra stater från att göra detsamma. I utbyte förbinder sig USA att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till landet.

Strävan efter en ökad självständighet ledde till att en kommitté bildades år 2012 för att förbereda landet på ett minskat amerikansk stöd. I sin tur har ett större fokus lagts på bland annat turism och fiskerinäring.

Fram till år 2021 var landet en medlem i organisationerna “Stillahavsöarnas forum” (PIF) som har lett ett omfattande samarbete mellan småstaterna i Stillahavsområdet gällande bland annat fiske, miljö, turism och utbildning. 

Men i februari år 2021 meddelade Mikronesiska federationen tillsammans med fyra andra länder att de skulle lämna PIF. Anledningen var att deras egna kandidat till posten som generalsekreterare för organisationen blev avvisad till förmån för den tidigare premiärministern Henry Puna från Cooköarna. 

Valet att välja Puna bröt även mot organisationens inofficiellt roterande system för tillsättning av chefsposten när det var de mikronesiska ländernas tur att utse en ny generalsekreterare i PIF.

Sedan dess har PIF arbetat tillsammans med de fem länderna för att skapa en kompromiss så de stannar kvar i organisationen. I veckan framkom det att ett avtal som har fått namnet Suvaavtalet har genomförts som fokuserar på flera punkter som de mikroneiska länderna har lyft.

Däremot kvarstår vissa frågetecken, bland annat vem som ska betala för de utgifter som följer med avtalet.

Sedan millennieskiftet har även Kina visat ett ökat intresse för federationen och ger ett bistånd varje år som används för stora investeringar i landet. 

Den nuvarande presidenten Panuelo har öppet pratat väl om samarbetet med Kina och under år 2021 meddelade han att Mikronesiens federation skulle erbjuda sig att vara ett regionalt nav för omlastning för Kinas handel.

Beslutet ledde snabbt till frågor om krav på gentjänster då det framkom att Kina kort dessförinnan hade lämnade över ett utvecklingsbidrag på 16 miljoner dollar. 

Enligt presidenten och hans regering var detta dock inte fallet utan de menade att pengarna var en del av ett ekonomiskt och tekniskt samarbetsavtal som ingicks mellan länderna i december år 2019.

Panuelo sa även att hans land är strategiskt beläget för att kunna vara en transitknutpunkt för varor som skickas mellan Kina, södra Stilla havet och Sydamerika. Utifrån det menade han att samarbetet med Kina på långt sikt också kommer gynna federationen.

Även Japan ger ekonomiskt stöd till landet och länderna samarbetar för att utveckla infrastrukturen, turismen och fiskeindustrin.

Valets formalia

Landets parlament kallas den federala lagstiftande kongressen och består av en kammare med 14 ledamöter som kallas senatorer. Dessa tillsätts genom allmänna val varav fyra senatorer, en från varje delstat, väljs för fyra år. 

De resterande tio senatorerna, fördelas i proportion till delstaternas befolkning, och väljs i sin tur vartannat år.

Det är sedan kongressen som utser landets president samt vicepresident bland de fyra ledamöterna som sitter i fyra år (de båda ämbetena roterar mellan delstaterna vid valen). När presidenten och vicepresidenten har utsetts hålls fyllnadsval för de platser i kongressen som de två ledarna lämnar. 

Federationens president har den verkställande makten och är både stats- och regeringschef. Denne utser i sin tur landets federala regering. 

Varje delstat har även sin egna författning samt ett folkvalt parlament och guvernör. Den federala regeringen har generellt sett en relativt svag ställning jämfört med delstatsregeringarna.

Toppbild: Mikronesiska federationens flagga

Av Linnea Bergqvist