
Nyheter om jämställdhet, Qatar, Sport
Human Rights Watch kräver att Qatar stiftar nya lagar mot kvinnoförtryck
Systemet med manligt förmyndarskap i Qatar kastar långa skuggor över de framsteg för landets kvinnor som skett. Det menar Human Rights Watch i en ny rapport.
Av Daniel Ekström 31 mars, 2021
Trots en rad framsteg, inte minst inom utbildningsbildningsväsendet varifrån fler kvinnor än män i dagsläget utexamineras, är kvinnor i Qatar fortsatt diskriminerande. Det konstaterar människorättsorganisationen Human Rights Watch i en ny rapport om vad som kallas “manligt förmyndarskap”.
Manligt förmyndarskap är i Qatar inget sammanhängande juridiskt system, utan snarare ett potpurri av lagar och myndighetspolicys som i olika utsträckning begränsar kvinnor.
Human Rights Watch undersökning visar att kvinnor bland annat behöver sin manliga förmyndares godkännande vid giftermål, vissa medicinska ingrepp, för att erhålla de stipendier som behövs vid högre utbildning, somliga myndighetsarbeten och för att kunna resa utomlands före 25 års ålder. Därtill förnekas kvinnor rätten att fungera som sitt barns huvudsakliga förmyndare, även om de genom skilsmässa vunnit full vårdnad.
Human Rights Watch uppmanar i rapporten landet att montera ned det inskränkande systemet och lagstifta mot diskriminering.
En av de intervjuade i rapporten är en 40-årig kvinna som drar en parallell till den nuvarande pandemivardagen:
– För kvinnor är tillvaron en konstant karantän. Vad världen upplever nu är det normala livet för kvinnor i Qatar, säger hon.
Qatar förnekar i ett skriftligt svar till Human Rights Watch att kvinnor inte skulle kunna agera som sitt barns förmyndare och tillbakavisar att de behöver en manlig förmyndares godkännande för att arbeta på myndigheter, institutioner och skolor.
Regeringens uttalande står i bjärt kontrast till många av de 50 vittnesmål rapporten delvis grundas på och dokument från olika myndigheter och institutioner vilka efterfrågar förmyndares intyg.
“Även om ingen lag kräver att kvinnor måste ha sin förmyndares godkännande för att arbeta, så finns det inte heller någon lag som förbjuder diskriminering av kvinnor i rekryteringsprocessen,” konstaterar HRW.

Bristen på klarhet understryks också av att både de faktiska lagarna som finns och vitt utbredda rutiner är direkt oförenliga med både familjelagen och konstitutionen – enligt vilka förmyndarskapet upphör vid 18 års ålder och där alla medborgare är lika inför lagen oavsett kön.
Många av de intervjuade kvinnorna upplever en stor oförståelse inför lagarna och de sedvänjor som dagligen kringskär deras möjligheter och friheter.
– Jag vet inte vilka åldersgränser som gäller för kvinnor. Det finns en ålder för att kunna resa, köra, boka ett hotellrum mer flera, men det finns ingen lag om vilken den åldern är.

Även utländska kvinnor boendes i Qatar möter restriktioner.
Arbetsmigrerande kvinnor under Kafala-systemet – något Blankspot tidigare skrivit om i relation till det uppkommande fotbollsmästerskapet i Qatar – är extra utsatta.
Kafala-systemet innebär att migranter för att få ett arbetstillstånd behöver en “sponsor” i värdlandet.
Sponsorn, vare sig det är en manlig släkting i landet eller en arbetsgivare, fungerar i praktiken för dessa kvinnor som deras manliga förmyndare, vars godkännande behövs på samma sätt som för qatariska kvinnor vid exempelvis resor.
Toppbild: Alex Sergeev