Analys om Azerbajdzjan, Sport
Ingen seger för de mänskliga rättigheterna när Formel 1 avgörs i Azerbajdzjan
Under valborgshelgen hålls Grand Prix i Azerbajdzjan. Landet är tillsammans med Saudiarabien den största investeraren i motorsporten. Rasmus Canbäck går igenom hur landet använder internationella sportevenemang för att bedriva politik.
Av Rasmus Canbäck 28 april, 2023
I helgen hålls det årliga Grand Prix i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Liksom tidigare år har det väckts kritik kring omständigheterna under vilka tävlingen ordnas.
Inom Formel 1 är det ett av de mest uppskattade loppen bland förare. Banan är byggd mitt i Bakus inre stad, där den gamla stadskärnan är totalrenoverad sedan tjugo år tillbaka.
Den oppositionella aktivisten Samed Shichi skriver Twitter att ”vägarna i staden är i dåligt skick” och att ”människor försenas till följd av att staten sätter upp stängsel”. Även restaurangägare klagar på att uteserveringar stängs av och poängterar att invånare i staden känner sig exkluderade.
Samed fortsätter med att skriva att landgränserna till landet fortfarande är stängda (till följd av Covidrestriktioner) och att flygbiljetter, till grannländerna, kostar flera hundra dollar.
Samed Shichi ringar in bekymret: medan vanliga azerbajdzjaner inte har råd att lämna landet så kommer ett exklusivt motorsportsevenemang till staden – helt utan beaktande av den påstådda covidsituationen som isolerar befolkningen.
Azerbajdzjan är det enda land i världen som fortsatt har stängda gränser efter pandemin. Det är trots att Azerbajdzjans covidsiffror är bland de lägsta i världen. Kritik har väckts mot regeringen att restriktionernas syfte är att kontrollera befolkningen snarare än att skydda dem.
Avtalet mellan Formel 1-koncernen och Azerbajdzjan rör 600 miljoner kronor. Summan gör landet till den största finansiären av Grand Prix jämte Saudiarabien, och just nu förhandlar parterna om ett nytt avtal som förväntas öka ännu mer.
Historien om Azerbajdzjans deltagande i Grand Prix började för cirka ett decennium sedan.
Samtalen mellan Azerbajdzjans president Ilham Alijev och Formel 1:s grundare och dåvarande VD Bernie Eccelstone sägs ha inletts 2013. Året därpå förkunnade Formel 1 att Baku skulle vara värdstad för ett Grand Prix 2016.
I samma veva utnämndes Ilham Alijev av anti-korruptionsorganet OCCRP till ”årets person” – vilket knappast är en smickrande titel i sammanhanget.
Human Rights Watch släppte en rapport 2014 som indikerade att den azerbajdzjanska staten tvingar invånare i Baku att flytta utan ersättning. Anledningen var att göra plats för nya arenor, skrytbyggen och muséer med syfte att transformera staden till att bli ett evenemangsnav.
Efter att Baku tilldelats flera sportevenemang, däribland Grand Prix, fotbolls-EM 2020 och ett antal friidrottsevenemang ställde sig flera frågan om Baku var på väg att bli världens sporthuvudstad.
2016, inför att Grand Prix skulle hållas, kommenterade Amnesty International evenemanget med att kalla det för ”sports-washing”. I rapporten skriver de:
”Bakom den glättiga ytan finns en vardagsrealitet som består av auktoriteter som stänger ner civilsamhällesorganisationer och arresterar eller trakasserar dess ledare”.
Fram till dess hade ”sports-washing” framför allt använts inom akademin, men med Grand Prix i Baku populariserades begreppet till att användas mer brett av allmänheten.
Inför att tävlingen slutligen skulle gå av stapeln i juni 2016 arresterades aktivister och journalister som granskade oegentligheterna kring evenemanget.
Bernie Eccelstone själv kommenterade saken inför utländska journalister att det förmodligen var “korrekt agerat” av den azerbajdzjanska staten.
”De borde göra det (fängsla journalister). Det beror på vad de säger. Ni säger att de skriver negativa saker. Det beror på vad de skriver”.
Initialt tecknades ett femårigt avtal mellan Azerbajdzjan och Formel 1-koncernen som först förlängdes efter ett par år till 2024, men förnyades inför 2021 med nya villkor där summan ökade till 600 miljoner kronor per år.
I Azerbajdzjan är det företaget Baku City Circuit som anordnar tävlingen. VD:n för företaget, Arif Rahimov, är son till sportministern Azad Rahimov. Granskande journalister avslöjade snart efter att företaget tilldelats kontraktet, att ingen offentlig upphandling skett – vilket är emot rådande lagstiftning.
Ett skämt från 2016 flödade i sociala medier.
”En dialog mellan far och son
Arif: Pappa jag är en bra racerförare.
Azad: Bra, min son, låt oss anordna Formel 1 i stan!”
I Azerbajdzjan har visserligen kritiken varit högljudd mot Grand Prix, men i många artiklar – både lokala och utländska – uttrycker även många stolthet över att tävlingen kommer till landet.
Biljettpriserna är däremot så pass höga att det är många som klagar på att de inte kan se tävlingarna, men i samband med dem har det också hållits konserter i staden.
På toppen av sin karriär bjöds till exempel RnB-artisten Pharrell Williams in 2016. I ett halvdant försök att stå upp för ungdomars rättigheter i Azerbajdzjan sade han då ”när de (ungdomarna) växer upp ska de inte bara förändra saker här (i landet), de ska även förändra världen”.
Efter honom har bland andra Mariah Carey deltagit och 2023 kommer Hardwell uppträda.
Från 2016 till 2022 uppger lokala medier att utländska besökare har ökat från 12 % till nästan 30 %. Det kan ha att göra med Netflixs storsatsning Drive to Survive, men också att Baku blivit ett känt stopp på Grand Prix-touren.
Förutom det uppenbara syftet att visa upp Baku för omvärlden, och därmed stärka landets varumärke finns det andra skäl till att vara sportens största investerare.
I november 2022 besökte Formel 1:s ledning Baku och hade ett formellt möte med Ilham Alijev. Enligt rapporten som publicerats på presidentens egen hemsida strödde delegationen beröm över Azerbajdzjan, liksom krigsvinsten i Nagorno-Karabach.
Engagemanget går vidare.
Enligt Baku City Circuit noterade Italiens utrikesminister, Luigi Di Maio, vid ett statsbesök i år att Formel 1 bidragit till att göra Baku till en bättre stad. VD:n för Formel 1 är den italienska Stefano Domenicali.
Italien står som mottagare av 47 % av Azerbajdzjans export. Det rör sig framför allt om olja och gas genom det statliga bolaget Socar.
Azerbajdzjan har återkommande kritiserats inom sportvärlden för att aktivt blanda politiska positioner med positioner inom sportfederationer, och på så vis genom sporten föra fram sin utrikespolitik.
I en genomlysning av Azerbajdzjans olika sportfederationer, gjord av Ulkar Natiqqizi för Eurasianet, framgick det 2022 att över 20 federationsledningar toppas av politiker
I genomgången pekas bland andra jordbruksministern ut för att vara ordförande för tyngdlyftningsfederationen och arbetsmarknadsministern ansvarar för boxningen.
Likaså går det att finna oegentligheter i hur Azerbajdzjan tilldelats flera mästerskap. Användningen av aggressiva korruptionsmetoder har det senaste decenniet snarare varit regel än undantag.
Ilham Alijev själv är ordförande landets olympiska kommitté.
2016, inför att Formel 1 skulle hållas, kommenterade den internationellt understödda azerbajdzjanska organisationen ”Sports for Rights” att de kämpar i motvind
– Det har historiskt varit väldigt svårt att engagera kändisar kring människorättsfrågor i Azerbajdzjan.
Idag saknar organisationen aktivitet.
**
För den som vill veta mer berättar Rasmus Canbäck mer om “sportwashingen” i Aftonbladets podcastsatsning Plattan i mattan.
Toppbild: Superstjärnan Hardwell är affischnamn för Grand Prix i Baku i år. Foto från Baku City Circuit.
