När det svenska herrlandslaget nu sammanstrålar inför VM-kvalet är Alexander Isak med på planen. I spalterna har det vänts och vridits på alla frågetecknen kring flytten från Newcastle. Men en pusselbit har saknats. Hans eritreanska hejarklack.
Av Martin Schibbye 3 september, 2025
För den eritreanska diasporan har Alexander Isak länge varit både en spelare och en symbol. På läktarna i Solna, Dortmund, Tilburg, San Sebastián och Newcastle har den eritreanska flaggan synts och så kommer det bli också bli nu på Anfield i Liverpool.
Över hela Europa väcker hans framgångar en särskild stolthet om det så är i små eritreanska föreningslokaler i Solna eller kyrkorum i Tensta. Hans föräldrar, Saba och Teame Isak, flydde kriget mellan Eritrea och Etiopien på 1980-talet och som så många andra eritreaner valde de Sverige som ny hemort och slog sig ner i Solna.
Här föddes Alexander 1999. Fadern arbetade som hemspråkslärare i Bagartorpskolan och utvecklade egna läromedel i tigrinska och var samtidigt aktiv i den eritreanska diasporans kultur- och föreningsliv i Stockholm.
Familjen deltog alltid på den årliga eritreanska kulturfestivalen i Järva och föräldrarna har ofta skänkt Isaks matchtröjor till olika event som diasporaorganisationer arrangerat.
När Eritreas utrikesminister för några år sedan besökte Filadelfiakyrkan i Stockholm var podiet dekorerat med sex enorma eritreanska flaggor. På skärmarna visades bilder från demonstrationer runt om i Europa och slagordet “Newer Kneel down” projicerades.
I en svart ram på scenen ståtade den svensk-eritreanska fotbollsspelarens signerade matchtröja.
På första parkett satt Alexander Isaks pappa. Sammankomsten var likt festivalen i Järva en plats där stolthet över kulturarvet blandades med politiska budskap till stöd för landet.
Den eritreanska regimen är hårt kritiserad internationellt för fängslanden av journalister, den obligatoriska militärtjänsten och för omfattande människorättsbrott.
Samtidigt har många i diasporan fortsatt att stödja landet – både ekonomiskt och politiskt – i tron att den stora värnpliktsarmén varit nödvändigt för landets överlevnad. Isaks familj tillhör de som deltagit på festivalerna och inte demonstrerat mot dem.
Alexander Isaks föräldrar är från Eritrea och 2018 besökte han landet. I en intervju med Voetbal International berättaDE han nu att han KÄNDE att han både representerar Sverige och Eritrea. Bild från Isaks Instagram.
När Alexander själv 2018 reste till Eritrea tillsammans med familjen besökte han hembyn och en fotbollsskola i Asmara.
– Det var en kort resa, jag vara bara där en vecka men det var underbart. Jag besökte en fotbollsskola och kickade boll med barnen där. När jag såg hur lyckliga de barnen var för en stund… den kärleken, det var otroligt härligt. Eritrea är inget rikt land och många har det kämpigt så jag är väldigt glad att jag kunde bidra till deras lycka, sa Alexander Isak i intervjuer med holländska medier efter hemkomsten.
Isak sa också att ha inte visste så mycket om Eritrea vad gäller det politiska läget eller bristen på mänskliga rättigheter.
Isak betonade att resan var en personlig resa och i intervjun som också översattes av Fotbollskanalen.se sa han sig vara tacksam över det han fick se.
– Ett leende är värt mer än materiella ting och kan jag bidra med det så är det obetalbart.
Oavsett var han spelar – i Dortmund, Sociedad eller Newcastle – har Alexander Isak sedan dess blivit en förebild för unga eritreaner i Europa.
”Jag älskar fotboll nu på grund av Alexander. Han är som jag,” berättade en 13-årig pojke i Newcastle för BBC Tigrinya.
Flera föräldrar vittnar i medier om samma sak: barnen ser i honom en bekräftelse på att deras dubbla identitet är en styrka och att det går att nå hela vägen till världsfotbollen.
När Alexander Isak springer ut på planen representerar han Sverige – men i publiken kommer många också se honom som Eritreas stora son.
I debatten har det ibland lyfts krav på att Isak med sin bakgrund skulle kunna spela en roll för en annan Isaak, fängslad i Eritrea, eller att han borde kommentera situationen i stort.
Henok Goitom som representerat både AIK och spelat med Eritreas landslag när de kvalade till VM i Qatar, fick ofta liknande frågor om situationen i landet.
Något han i en intervju med Fotbollskanalen.se tyckte var ett tecken på dubbla måttstockar:
– Jag tror att media i behöver ställa alla de frågorna till de svenska landslagsspelare som spelar i andra länder också. Det blir väldigt mycket fokus på mig och antingen så drar man det hela vägen eller så gör man det inte alls. Det är det jag känner lite grann med media, att man väljer sina människor som man ska prata om politik och fotboll med och vissa andra bara fotboll. Där kan jag känna att media har ett jobb att göra faktiskt var man drar gränsen – antingen alla eller ingen.
Isaks resa speglar den balansgång som många i diasporan lever med: stolthet över ursprunget och föräldrarnas kamp för ett fritt land – samtidigt som frågorna om de politiska kontroverserna som omgärdar hemlandet alltid kommer att finnas där.
Vill du veta mer? Följ Martin Schibbyes journalistiska arbete bakom kulisserna i hans WhatsApp-grupp.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så att vi kan fortsätta att rapportera från Afrikas horn. Swisha ditt stöd till 123 554 35 41 eller donera.
