Nyheter om Eritrea

Sex eritreaner utvisas efter norsk granskning

Sex eritreaner förlorar sina norska medborgarskap och utvisas sedan myndigheterna kommit fram till att de lämnat felaktiga uppgifter för att få stanna i Norge. Deras stöd till Eritrea har varit en del av granskningen – men är inte i sig skäl för att återkalla ett medborgarskap, betonar norska Utlendingsnemnda för Blankspot.

Av Martin Schibbye 24 augusti, 2026

Det norska migrationsverket, Utlendingsdirektoratet, inledde för två år sedan en granskning av norsk-eritreaner som fått asyl i Norge efter tips och information om 135 personer.

Frågan för granskningen var varför de beviljats asyl och senare norskt medborgarskap samtidigt som de aktivt, genom föreningar eller andra sammanhang, stödjer den eritreanska regeringen? Utredningen var ovanlig. Enligt Dag Bærvahr, ansvarig för kontrollfrågor på UDI, var det första gången som vad myndigheten kallar ”regimevennlighet” som undersöktes.

Under förra året togs beslut i ett tjugotal ärenden, vilket Blankspot rapporterade om, varav de flesta som fick besked om utvisning överklagade beslutet och det är nio av dessa ärenden som Norska Utlendingsnemnda, UNE, nu har avgjort.

I sex fall står Utlendingsdirektoratets, UDI:s, beslut fast. Personerna blir därmed av med sina norska medborgarskap och utvisas ur Norge. I tre fall har UNE ändrat besluten om utvisning.

Men UNE betonar för Blankspot att stödet till den eritreanska regeringen i sig inte är grund för att återkalla ett norskt medborgarskap.

– Att stödja regimen i Eritrea är inte något som gör att man riskerar att förlora sitt norska medborgarskap i sig, säger UNE:s Hanne Bjerkan Johnsen till Blankspot.

Det avgörande är i stället om personen lämnat felaktiga uppgifter för att få uppehållstillstånd i Norge.

– Om det däremot visar sig att man har lämnat felaktiga uppgifter för att få uppehåll i Norge utgör detta ett grovt brott mot utlänningslagen. Man kan då riskera att förlora medborgarskapet och utvisas från Norge, säger Hanne Bjerkan Johnsen.

Enligt myndigheten handlar prövningen alltså om ”i vilken grad man har lämnat felaktiga uppgifter om sin egen identitet och grunden för uppehåll, inte i vilken grad man eventuellt stödjer regimen i Eritrea”.

Många av dem som fått sina fall granskade i Norge har angett just flykt från militärtjänsten som grund för sin asylansökan. Formellt ska tjänstgöringen vara 18 månader och kan vara både militär och civil. I praktiken har eritreaner kunnat hållas kvar i systemet under många år.

UDI:s granskning har utgått från att ett senare aktivt stöd till den eritreanska regeringen kan ge anledning att undersöka om uppgifterna som låg till grund för den ursprungliga asylansökan verkligen var riktiga. Men när ärendena slutligen prövas är det alltså inte personernas politiska sympatier som i sig är avgörande, utan om myndigheterna anser att de lämnat felaktiga uppgifter för att få stanna i Norge.

UNE beskriver en återkallelse av medborgarskap som ett mycket ingripande beslut och framhåller att tröskeln därför är hög.

– När norska myndigheter återkallar ett medborgarskap är det en mycket ingripande åtgärd för den det gäller. Därför krävs det också mycket innan det sker, säger Hanne Bjerkan Johnsen.

Samtliga sådana ärenden behandlas enligt myndigheten grundligt vid ett nämndmöte där personen själv får närvara.

UNE vill däremot inte berätta vilka konkreta omständigheter som varit avgörande i de sex fall där utvisningsbesluten står fast, eller varför tre personer fått sina utvisningsbeslut ändrade. Myndigheten hänvisar till sekretessen i enskilda ärenden och uppger att den inte kan gå närmare in på bedömningarna om den inte befrias från sekretessen.

Besluten illustrerar samtidigt den svåra gränsdragningen. Att en person långt efter sin flykt deltar i ett arrangemang eller uttrycker stöd för regeringen i sitt tidigare hemland betyder inte automatiskt att den ursprungliga asylberättelsen var falsk.

Besluten i Norge aktualiserar också frågan om vad som skulle kunna ske i Sverige. I dag kan ett svenskt medborgarskap i princip inte återkallas på motsvarande sätt. Men i mars 2026 presenterades den statliga utredningen Återkallelse av svenskt medborgarskap, SOU 2026:21, som föreslår att detta ska ändras.

Förslaget innebär bland annat att den som har dubbla medborgarskap ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap om det har förvärvats genom medvetet oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter, förutsatt att uppgifterna varit avgörande för att personen fick medborgarskapet.

Förslaget kan dock inte genomföras utan en ändring av regeringsformen. Regeringen har redan lagt fram ett förslag till en sådan grundlagsändring. Eftersom en grundlagsändring måste beslutas av riksdagen två gånger med ett riksdagsval emellan blir höstens val avgörande för om förändringen kan genomföras.

En av dem som vill att Sverige ska följa Norges exempel är Åsa Nilsson Söderström, riksdagskandidat för Liberalerna.

Efter de norska besluten skrev hon på Facebook att Norge ligger ”flera steg före Sverige” i arbetet mot transnationellt förtryck. Hon pekar särskilt på att UDI för två år sedan skapade en särskild grupp som började granska tips om eritreaner som stödde regimen genom sociala medier, föreningar eller på andra sätt.

”Det räcker inte att lagstifta – vi måste också ge Migrationsverket ett tydligt uppdrag och resurser att genomföra lagstiftningen”, skriver hon.

Den eritreanska föreningen som varje år i tre decennier arrangerat festivalen på Järvafältet har i tidigare intervjuer sett de nya lagförslagen som ett sätt att stoppa deras arbete och förvägra dem yttrandefrihet.

I ett debattinlägg i fjol skrev Nätverket för Svensk-Eritreaner i Sverige (NES) att ”situationen har eskalerat till en punkt där Paludan tillåts bränna koranen medan den eritreanska befolkningen i Sverige förhindras från att fira sin nationaldag.”

En representant för NES, som av rädsla för trakasserier ville vara anonym, sa då till Blankspot att de nya lagförslagen om att dra in medborgarskap för svenska medborgare med bakgrund i Eritrea som deltar på aktiviteter bygger på ett missförstånd.

– Många som kom som flyktingar ville inte till Sverige. Men Sverige lockade med guld och gröna skogar och landet har dränerats på ungdomar. Väl här blev många isolerade och deprimerade. De hittade sedan en gemenskap och då är det viktigt att skilja på att ”tycka om sitt land” och att ”stödja regeringen”. Alla har åsikter om regeringen och dess politik. Men ska man dra in uppehållstillståndet för någon som firar sitt lands nationaldag eller viftar med den eritreanska flaggan?

I grunden menar han att han tror på samma liberala demokrati som de riksdagsledamöter i Sverige som driver på för detta.

– Om de läser konstitutionen som togs fram i Eritrea ser de att där finns pressfriheten, demokratin och yttrandefriheten. Men det tar tid. Förr eller senare kommer vi dock att komma till den nivån.

Eritrea saknar i dag fria nationella val, oberoende medier och tillåter ingen politisk opposition. President Isaias Afwerki har styrt landet sedan självständigheten 1991 och konstitutionen är inte implementerad. I september har den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak suttit 25 år i eritreanskt fängelse.

Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik. Blankspot har länge bevakat Eritrea och fler artiklar och reportage kan läsas här. 

Av Martin Schibbye