Norge har inlett en omfattande granskning av norsk-eritreaner som misstänks stödja den eritreanska regimen – som de uppgav att de flytt ifrån. Även i Sverige, föreslår regeringen att uppehållstillstånd och medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder ska kunna dras tillbaka.
Av Martin Schibbye 28 november, 2025
Det norska migrationsverket har inlett en process om att dra tillbaka medborgarskap från fem eritreaner som myndigheten menar stödjer den regim de sagt sig fly från.
En grupp på fem personer inom UDI, Utlendingsdirektoratet som är Norges motsvarighet till Migrationsverket i Sverige har under två år utrett tips och information om 135 norsk-eritreaner. Frågan har varit: varför har de beviljats asyl och senare norskt medborgarskap – samtidigt som de aktivt, genom föreningar eller andra sammanhang, stödjer den eritreanska regimen?
UDI:s experter har rest runt i Oslo och Bergen för att tala med källor, gått igenom sociala medier och granskat tips från eritreaner i Norge som tillhör oppositionen.
– Det här är första gången som stöd till en regim är huvudskäl till att norska medborgare får förvarning om att deras medborgarskap kan återkallas, säger Dag Bærvahr, chef för kontrollavdelningen på UDI till NRK.
Flera av flyktingarna har uppgett att de flytt för att undkomma värnplikten i Eritrea som består av både civila och militära uppdrag. I teorin ska den pågå i 18 månader, men i praktiken varar den ofta i flera år. Myndigheterna motiverar detta med konflikten med Etiopien.
UDI har arbetat med totalt 135 fall – norsk-eritreaner som fått asyl och senare medborgarskap, vilket innebär att de bott minst sju år i Norge.
– Hittills har vi återkallat tillstånd för knappt 20 personer. Men vi har fler ärenden på väg in, ungefär 30 stycken. Därför är det oklart hur många som kommer att sluta med återkallelse och eventuellt också utvisning, säger Dag Bærvahr till NRK.
Att återkalla ett medborgarskap är möjligt i Norge om den sökande medvetet lämnat falska uppgifter om asylskäl. Det är dessa paragrafer UDI har använt i de beslut som skickats till de berörda personerna.
UDI har flera gånger tidigare utrett uppehållstillstånd för norsk-eritreaner. Men detta är första gången beslutet grundas på vad de kallar regimvänlighet: att de aktivt stödjer regimen de sagt sig fly från.
En del av bakgrunden till UDI:s arbete är de attacker mot eritreanska festivaler som skedde i Bergen för två år sedan. Under samma period angreps även den eritreanska kulturfestivalen på Järva och flera av motdemonstranterna dömdes till fängelse för våldsamt upplopp.
En av dem som nu fått sitt medborgarskap återkallat är, enligt NRK:s uppgifter, en norsk-eritrean i Bergen som sökte asyl 2013 och senare blev norsk medborgare. NRK rapporterade att han var ordförande för en av YPFDJ:s avdelningar i Norge.
YPFDJ är ungdomsorganisationen till Eritreas enda tillåtna parti. NRK rapporterade också att avdelningen han ledde donerat 35 000 norska kronor till regimen.
De flesta som fått besked om utvisning har överklagat beslutet och dessa ärenden ska behandlas efter årsskiftet.
En av de norska aktivister som i många år arbetet för att myndigheterna sa driva frågan är Yuseph Isak. På ett seminarium i Kista i november så visade han en i Norge välkänd bild på ett antal asylsökande ungdomar som efter att ha fått uppehållstillstånd deltar i firandet av den eritreanska värnpliktsarméns 25-årsjubileum.
Samma armé de flytt ifrån.
– Detta är ett hot mot själva asylsystemet i Norge, sa Yuseph Isak och berättade att bilden tillsammans med annan information lett till att norska myndigheter inledde granskningarna.
Förklaringen till att de som nyss var flyktingar kan ses fira nationaldagen och delta på den här typ av evenemang var enligt Yuseph Isak att de flesta inte ”flytt på grund av politik” utan på grund av att de inte kunde leva ett fullödigt liv i Eritrea.
– De flydde för att de inte kunde inte leva ett värdigt liv, de kunde inte studera, eller bruka jorden, demokrati var inte högst upp på önskelistan.
Stödet till regimen när de väl flytt, blir då mer av en symbol att hålla fast vid, än ett ställningstagande för demokrati eller diktatur.
I Sverige har Liberalerna länge drivit kravet på en liknande utredning i Sverige. Under ett seminarium i Riksdagen våren 2023 berättade Therese Kraus, politiskt sakkunnig hos migrationsministern, att arbetet med att kunna återkalla uppehållstillstånd var prioriterat på departementet.
– Om man fått asyl, men arbetar för regimen har man fått asyl på felaktiga grunder och då ska det kunna återkallas.
Enligt henne skulle lagförslag att komma för att även kunna återkalla medborgarskap för de som är svenska medborgare.
– Man har en grundlagsskyddad rätt till sitt medborgarskap. Men även detta ska kunna upphävas. Har man påstått att man har en hotbild från eritreanska regimen och ändå reser dit så kanske man inte berättat allt, förklararade Therese Kraus på seminariet.
Hon uppmanade även oppositionen att tipsa henne och Migrationsverket om namn på personer som fått asyl men reser mycket till Eritrea.
En aktivitet som lyftes fram som ett sätt att visa stöd för regimen är deltagandet på den årliga kulturfestivalen i Järva.
Den eritreanska föreningen som varje år i tre decennier arrangerat festivalen på Järvafältet har i tidigare intervjuer sett de nya lagförslagen som ett sätt att stoppa deras arbete och förvägra dem yttrandefriheten.
I ett debattinlägg skrev Nätverket för Svensk-Eritreaner i Sverige (NES) att ”situationen har eskalerat till en punkt där Paludan tillåts bränna koranen medan den eritreanska befolkningen i Sverige förhindras från att fira sin nationaldag.”
En representant för NES, som av rädsla för trakasserier ville vara anonym, sa att:
– Alla som är på festivalen förstår att det inte handlar om en ”regimmanifestation”, utan om en bred folkfest och gemenskap för oss eritreaner som bor i Sverige.
De nya lagförslagen om att dra in medborgarskap för svenska medborgare med bakgrund i Eritrea som deltar på aktiviteter trodde han bygger på missförstånd.
– Många som kom som flyktingar ville inte till Sverige. Men Sverige lockade med guld och gröna skogar och landet har dränerats på ungdomar. Väl här blev många isolerade och deprimerade. De hittade sedan en gemenskap och då är det viktigt att skilja på att ”tycka om sitt land” och att ”stödja regeringen”. Alla har åsikter om regeringen och dess politik. Men ska man dra in uppehållstillståndet för någon som firar sitt lands nationaldag eller viftar med den eritreanska flaggan?
I grunden menar han att han tror på samma liberala demokrati som de riksdagsledamöterna i Sverige som driver på för detta.
– Om de läser konstitutionen som togs fram i Eritrea ser de att där finns pressfriheten, demokratin och yttrandefriheten. Men det tar tid. Förr eller senare kommer vi dock att komma till den nivån.
När Blankspot 2023 frågade Joar Forsell om förslaget och om han såg några risker med att dra tillbaka medborgarskap för personer som är svenska medborgare och som till exempel reser till Eritrea och uttrycker stöd för regimen – svarade han att han inte tycker att man ska dra tillbaka medborgarskap på ”grund av någons åsikter eller för att man uttrycker stöd för en åsikt som vi inte gillar”.
– Däremot så ser vi att Migrationsverket behöver göra ett bättre jobb med att kontrollera vilka människor det är som kommer hit. Det gäller inte bara Eritrea utan också Iran och Kina. Det finns ett arbete från dessa regimer att infiltrera diasporan i Sverige. Sedan pågår också ett arbete i regeringen om att återkalla både permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap om man har ljugit om skälen.
Den 27 juni 2024 beslutade den svenska regeringen om ett tilläggsdirektiv till den tidigare tillsatta utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap och den 15 januari 2025 presenterades en grundlagsutredning om bland annat återkallelse av medborgarskap (SOU 2025:2).
I utredningen föreslås bland annat att det ska bli möjligt att lagstifta om återkallelse av det svenska medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap som har fått det ”genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller otillbörliga förfaranden”.
Toppbild: Demonstration på Sergels torg efter freden mellan Etiopien och Eritrea 2018. Arkivfoto av Martin Schibbye
Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik. Blankspot har länge bevakat Eritrea och fler artiklar och reportage kan läsas här.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så att vi kan fortsätta att rapportera från Afrikas horn. Swisha ditt stöd till 123 554 35 41 eller donera.
