Idé & Analys om Eritrea

USA öppnar dörren för Eritrea – nu väntar diplomatiskt test i New York

Bara dagar före öppnandet av FN:s Generalförsamling försvann de amerikanska sanktionerna mot Eritreas militär och regeringsparti. Nu väntas landets utrikesledning till New York, där Eritrea dessutom fått en plats i generalförsamlingens presidium.

Av Martin Schibbye 23 september, 2026

När världens ledare den här veckan samlas för att delta i FN:s Generalförsamling i New York gör Eritrea det från ett helt nytt diplomatiskt läge.

Fyra dagar före öppnandet avförde USA Eritreas militär, landets enda tillåtna parti och flera av regimens ekonomiska institutioner från sin sanktionslista, vilket Blankspot tidigare rapporterat om.

Det nationella nödläge som president Joe Biden utlyste 2021 med anledning av Tigraykriget i norra Etiopien hade löpt ut och därmed försvann den juridiska grunden för sanktionerna.

Från listan ströks bland andra armén, regeringspartiet PFDJ, den partitrogna affärskoncernen Red Sea Trading Corporation och stiftelsen Hidri Trust. Även de högt uppsatta eritreanska företrädarna Abraha Kassa och Hagos Ghebrehiwet avfördes.

I Asmara mottogs beskedet som början på något nytt. Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel beskrev beslutet som ett uttryck för en ”reserv av konstruktiv politisk välvilja” och sade att det kan öppna ett nytt kapitel i relationerna mellan länderna. I förlängningen kan det innebära att Eritrea tillåts vara en del av det internationella bankväsendet med SWIFT och IBAN-koder.

Eritrea går dessutom in i FN-veckan med en ny roll. Landet har valts till en av generalförsamlingens 21 vice ordföranden under den 81:a sessionen. Eritrea ingår därmed i generalförsamlingens presidium tillsammans med bland andra USA, Ryssland, Kina, Frankrike, Storbritannien, Egypten och Finland.

Posten är i huvudsak organisatorisk. Men för regimen i Asmara har den ett tydligt symbolvärde: landet kan peka på både FN-uppdraget och de borttagna sanktionerna som bevis för att den internationella isoleringen håller på att brytas.

Förra året använde Eritrea FN-veckan till en rad bilaterala möten. Osman Saleh träffade då bland andra utrikesministrarna från Egypten, Iran, Algeriet och Nicaragua. Ett möte hölls också med Sveriges utrikesminister Malmer Stenergard där Eritrea uppmanades att på humanitära grunder frige Dawit Isaak. Mötet ledde även till ett uppföljande unikt ministerbesök i Asmara i december 2025.

Blankspot har sökt utrikesministern för att se om något nytt möte är planerat även i år.

Att USA tog bort sanktionerna kom inte som en överraskning, redan under våren rapporterades att Trumpadministrationen övervägde att återupprätta relationerna med Eritrea och låta sanktionerna löpa ut. Landets långa kust mot Röda havet hade fått växande strategisk betydelse när attacker mot sjöfarten och konflikterna i Mellanöstern riktade världens blickar mot Bab al-Mandab.

Eritreas hamn Assab ligger nära det smala sund som förbinder Röda havet med Adenviken. 

En central person i närmandet har varit Massad Boulos, president Donald Trumps rådgivare för arabiska och afrikanska frågor. Enligt Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel har Boulos träffat Eritreas utrikesminister Osman Saleh i Kairo och Egypten tycks ha fungerat som en förbindelselänk mellan Washington och Asmara.

Redan i augusti tvingades Boulos bemöta uppgifter om att USA förhandlade om en hemlig uppgörelse med Eritrea.

– Låt mig vara fullständigt tydlig: påståendena om att vi förhandlar om eller överväger ett hemligt avtal med Eritrea riktat mot någon annan regional partner är kategoriskt falska, skrev han.

Boulos namngav inte den andra staten, men uttalandet tolkades som en hänvisning till Etiopien.

Det amerikanska närmandet har mött kritik från både människorättsorganisationer och regionala bedömare. Human Rights Watch varnade redan i maj för att lätta på sanktionerna utan krav på ansvarsutkrävande och tydliga förbättringar av mänskliga rättigheter.

Organisationens Afrikachef Laetitia Bader skrev att en sådan omsvängning skulle kunna uppfattas som en signal om att framtida övergrepp kan ske utan konsekvenser.

Hon pekade både på Eritreas agerande under kriget i Tigray och på förtrycket inne i landet: den obegränsade nationaltjänsten, de godtyckliga fängslandena, avsaknaden av fria medier och de många personer som hållits isolerade utan åtal eller rättegång.

Även Michael Rubin, tidigare tjänsteman vid Pentagon och numera knuten till den konservativa tankesmedjan Middle East Forum, har varnat för att göra Eritrea till en strategisk partner.

Han beskrev landet som allt för osäkert för en långsiktig amerikansk politik och pekade på att regimen under lång tid intagit en antiamerikansk hållning. Dessutom menade han att det råder stor osäkerhet om vad som händer efter president Isaias Afwerki, som styrt landet sedan självständigheten. 

Varken Vita huset eller det amerikanska utrikesdepartementet har redovisat några eritreanska motprestationer i samband med att sanktionerna försvann. Washington har inte heller offentligt krävt att Eritrea ska redovisa vad som hänt de journalister som greps i september 2001 och sedan dess hållits isolerade från omvärlden. 

Tidpunkten är närmast symbolisk. Samma vecka som USA lättade trycket mot Eritreas militära har det gått 25 år sedan regimen fängslade Dawit Isaak och flera av hans kollegor

FN-veckan kan nu ge de första svaren på vad det nya förhållandet mellan Washington och Asmara innebär och ännu är det oklart om närmandet innehåller några krav på förändring, eller om Eritreas kust helt enkelt har blivit mer värdefull än frågan om landets fångar.

Foto: Wikipedia Commons, CC BY-SA 2.0

Av Martin Schibbye