USA häver sanktionerna mot Eritreas militär, det enda tillåtna partiet PFDJ samt flera personer och organisationer med koppling till landets ledning. Beslutet är det tydligaste steget hittills i Trumpadministrationens närmande till Eritrea och kommer bara dagar före 25-årsdagen av gripandet av Dawit Isaak och hans kollegor.
Av Martin Schibbye 19 september, 2026
USA:s finansdepartement meddelade på fredagen att Eritreas försvarsmakt, EDF, tas bort från landets sanktionslista. Samtidigt stryks Eritreas enda tillåtna parti, People’s Front for Democracy and Justice (PFDJ), liksom det statligt närstående handelsbolaget Red Sea Trading Corporation och Hidri Trust från listan.
Även två högt uppsatta eritreaner som haft individuella sanktioner tas bort från listan: Abraha Kassa Nemariam, chef för Eritreas nationella säkerhetsorgan och Hagos Ghebrehiwet W Kidan, ekonomisk rådgivare till regeringspartiet.
Bakgrunden är att den amerikanska presidentorder som låg till grund för sanktionerna, Executive Order 14046, nu har löpt ut. USA:s finansdepartement meddelade att de personer och organisationer vars tillgångar blockerats med stöd av just denna order därför har tagits bort från sanktionslistan.
Sanktionerna infördes av Bidenadministrationen i november 2021, under kriget i den etiopiska Tigrayregionen. Eritreanska styrkor hade då på inbjudan av Abiy Ahmed gått in i norra Etiopien på den etiopiska regeringens sida i kriget mot Tigray People’s Liberation Front, TPLF.
När sanktionerna infördes anklagade USA Eritreas militär för bland annat massakrer, plundring och sexuella övergrepp. USA:s finansdepartement skrev att eritreanska soldater hade bemannat vägspärrar, blockerat viktiga hjälprutter och hotat sjukvårdspersonal.
Fem år senare försvinner nu alla dessa sanktioner och tidpunkten sammanfaller med ett ökat amerikanskt intresse för Eritrea på grund av landets strategiska läge vid Röda havet.
Redan sommaren 2025 skickades ett brev från Donald Trump till president Isaias Afwerki. I brevet skrev Trump att han ville återupprätta relationerna mellan USA och Eritrea efter vad han beskrev som ”den skadliga utveckling som Biden-administrationen orsakat globalt”.
Trump förklarade sig redo att inleda ett nytt kapitel i relationen, byggt på ärlighet och respekt och på ett gemensamt intresse av stabilitet och utveckling på Afrikas horn och kring Röda havet. Trump tackade också Afwerki för det gratulationsbrev han fått efter sin återkomst till Vita huset som USA:s 47 president.
Brevet fick stor uppmärksamhet i Eritrea. Regimen i Asmara, som under lång tid haft ett frostigt förhållande till Washington och varit föremål för amerikanska sanktioner, kunde använda presidentens ord som ett tecken på att den diplomatiska isoleringen höll på att brytas.
Beskedet om de hävda sanktionerna kommer vid en symboliskt laddad tidpunkt. I september är det 25 år sedan Eritreas regering stängde landets oberoende medier och grep journalister och andra regimkritiker. Bland de fängslade finns den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, som greps den 23 september 2001.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch kritiserade redan under våren planerna. När uppgifterna om USA:s planer blev kända i maj varnade Laetitia Bader, HRW:s chef för Afrikas horn, för att sanktionerna skulle hävas utan att Eritrea först ställts till svars för de allvarliga övergreppen.
– Att lätta på sanktionerna nu, i avsaknad av ansvarsutkrävande för allvarliga kränkningar både i Eritrea och i Etiopiens Tigrayregion och utan tydliga riktmärken för mänskliga rättigheter, skulle signalera en tolerans för framtida övergrepp som lämnas ostraffade, sa Bader.
Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så att vi kan fortsätta att rapportera från Afrikas horn. Swisha ditt stöd till 123 554 35 41 eller donera.
