Reportage om Azerbajdzjan, Sport
Regnbågsaktivist: ”UEFA:s ord klingar tomma i Azerbajdzjan”
Torsdagen den 16 november spelar Sverige en sportsligt obetydlig kvalmatch mot Azerbajdzjan i Baku. Men för HBTQI-personer i Azerbajdzjan är de internationella fotbollsmatcherna en möjlighet att rikta strålkastarna mot förtrycket.
Av Rasmus Canbäck 15 november, 2023
Matchen mellan det svenska och det azerbajdzjanska herrlandslaget på torsdagen är möjligen en av de minst sportsligt intressanta i år. Varken Azerbajdzjan eller Sverige har chanser att kvalificera sig till EM-slutspelet i Tyskland 2024. Dessutom är kvalomgången mot Azerbajdzjan och Estland troligen de sista för Jannes Andersson som förbundskapten.
Men för aktivister i Azerbajdzjan är de internationella sportevenemangen lika mycket en påminnelse om makten som det är en möjlighet att uttrycka sig kritiskt mot den.
Sedan covidpandemin håller Azerbajdzjan fortfarande landgränserna stängda. Det har blivit en allmän sanning att det inte rör sig om smittspridningen, utan för att det är lättare att kontrollera rörligheten om den enda plats för utresa är flygplatsen i Baku.
Med samma hänvisning till smittorisken är större folksamlingar på offentliga platser fortfarande förbjudna. I praktiken innebär det att demonstrationsrätten är helt indragen. Fotbollsarenor har därför blivit en plats för aktivister att samlas.
Ett exempel är hösten 2021 när storlaget Qarabag FK spelade mot Sabail FK i den azerbajdzjanska toppligan och organisationen Demokrati 1918 registrerade en egen supportergrupp. Genom den kunde de uttrycka kritik mot regeringen.
Kritik har också kommit från internationella supportrar.
När Londonlagen Arsenal och Chelsea skulle spela final i Europa League 2019 i Baku väcktes visserligen en debatt om klimatpolitiken. Var det rätt att spela ett Londonderby i Europas ytterkant, och tillika en oljenation? Dessutom adderades ett element av att Arsenals armeniske storstjärna Henrich Mchitarjan inte tilläts inträde till matchen i och med personer av armenisk härkomst inte får resa till Azerbajdzjan.
Inför europamästerskapen 2020 (som spelades 2021 på grund av pandemin) förbjöd det europeiska fotbollsförbundet UEFA att regnbågssymboler fick användas i värdländerna Azerbajdzjan och Ryssland. Det trots att UEFA under längre tid sagt sig stå bakom budskapet kring regnbågsflaggan.
Trots det, eller kanske på grund av det, tog danska fotbollssupportrar med sig en regnbågsflagga till matchen mellan Danmark och Tjeckien som spelade i Baku. Ordningsvakter på plats var snabba med att rycka bort den, på vilket det följde en urartad diplomatisk debatt mellan Azerbajdzjan och Danmark.
Danmarks dåvarande jämställdhetsminister Peter Hummelgard var upprörd:
– Vi får aldrig förlora striden om jämställdhet, i och med det handlar om en grundläggande mänsklig rättighet. Vi måste stå starka i den här striden som handlar om att rätten till att älska den man väljer. Och att få leva som man vill och som den man är, sade Peter Hummelgard till danska DR.
Han sade också att saken motarbetas.
– Det finns några länder, organisationer, och människor som aktivt motarbetar dessa rättigheter med allt de kan. Striden är inte lätt att vinna, för det finns starka motkrafter. Men det gör inte striden mindre viktig.
Uefa svarade med att de följt upp händelsen med det azerbajdzjanska fotbollsförbundet som lämnade tillbaka flaggan till ägaren efter matchen.
Azerbajdzjan rangordnas av den Brysselbaserade påverkansorganisationen ILGA, som arbetar för HBTQI-rättigheter, som det sämsta landet i Europa för sin målgrupp. Av 100 möjliga poäng ges Azerbajdzjan endast två.
Den 17-årige regnbågsaktivisten Alex Shah, från den azerbajdzjanska undergroundrörelsen Nafas LGBTI Azerbaijan Alliance, säger till Blankspot att debatten om homosexuellas rättigheter i Azerbajdzjan är en icke-diskussion.
– Enda anledningen till att homosexualitet överhuvudtaget är lagligt i Azerbajdzjan är för att det var ett kriterium för att Azerbajdzjan skulle kunna ansluta sig till Europarådet för mänskliga rättigheter. Förföljelsen mot HBTQI-personer sker på daglig basis. Det handlar till exempel om personer som förlorar sina hyreskontrakt, bemöts av hatbrott och till och med dödas.
Alex Shah menar att det är den azerbajdzjanska staten som spär på vad som sker.
– Högt uppsatta talar illa om oss hela tiden, särskilt sådana med kopplingar till regeringen. I regimvänliga medier hängs vi ut varje dag, säger Alex Shah.
Alex Shah är också kritisk mot att det internationella samfundet varken skriver om övergreppen eller engagerar sig i mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.
– 2017 skedde en större kampanj mot HBTQI-personer som inom våra kretsar är känd som en nedbrytning, en eskalering i förföljelsen kan man säga. Sedan dess har inga internationella medier överhuvudtaget skrivit om vad som sker. Känslan är att allt handlar om konflikten i Nagorno-Karabach och att vi inte existerar för omvärlden. Det här är också vår fascistregerings fel.
Hur ser du på att fotbollsmatcher och internationella sportevenemang hålls i Azerbajdzjan?
– Genom att Azerbajdzjan tillåts att arrangera alla dessa evenemang så kan Alijev (presidenten) skicka budskapet till världen att det inte finns några problem. Under tiden som evenemangen hålls så lämnas vi i stort sett ifred, i och med det är så många turister på plats. Alijev vill inte visa upp en dålig sida av landet då.
Alex Shah fortsätter resonera att det finns ett hyckleri från UEFA att å ena sidan säga sig bejaka HBTQI-rättigheter, och å andra sidan förbjuda användandet av regnbågssymboler i Azerbajdzjan.
– UEFA bannlyste ju regnbågssymbolen inför EM 2021 med hänvisning till att Azerbajdzjans traditionella värden skulle respekteras. UEFA:s ord klingar tomma när de inte kan visa att de är oberoende eller toleranta. Ingen verkar bry sig om HBTQI-rättigheter när det väl kommer till kritan och pengarna styr besluten. Det enda sättet att få stopp på vår regering är genom sanktioner, avslutar Alex Shah.
Vid det första mötet mellan Sverige och Azerbajdzjan i mars hölls en manifestation på Friends arena i Stockholm. En grupp aktivister visade en banderoll med texten ”End the blockade of Artsakh”.
Budskapet handlade om att Azerbajdzjan blockerade den humanitära korridor som leder till Nagorno-Karabach, där fram till oktober, över 100 000 armenier bodde. Sedan dess har regionen etniskt rensats.
Manifestationen provocerade den azerbajdzjanska bortasektionen som rev bort stolar från läktaren och kastade in dem på plan. En fotograf skadades. Den azerbajdzjanska assisterande tränaren sprang också upp på läktaren för att gå in i handgemäng med aktivisterna. Han fördes sedermera bort av ordningsvakter. Det resulterade i en utredning av UEFA.
Medan det svenska fotbollsförbundet bötfälldes med 5 000 euro för manifestationen så bötfälldes det azerbajdzjanska med 10 000 euro för skadegörelse och kastade föremål.
Toppbild: Alex Shah är inklippt framför ett kollage med emblemen för svenska och azerbajdzjanska fotbollsförbunden.
