Kvinnliga migrantarbetare i Qatar vittnar om fortsatta missförhållanden efter VM. Flera får sina pass konfiskerade och står utan lön.
Av Linnea Bergqvist 12 februari, 2023
Inför herrarnas fotbolls-VM fick värdlandet Qatar motta kraftig kritik, främst för sin hantering av de miljoner migrantabetare som jobbade i landet. Under de 12 åren som landet förberedde sig för turneringen publicerades hundratals artiklar och rapporter som visade hur arbetarna blev utnyttjade, lurade och utsatta för såväl fysiskt som psykiskt våld.
I sin tur utlovade Qatar reformer för att kunna förbättra arbetsvillkoren. Ett av de främsta löftena var att avskaffa det ökända Kafala-systemet, ett sponringsprogram som i praktiken innebar att arbetsgivaren har full kontroll över arbetarens ID-handlingar, boende samt deras visum.
Men trots att systemet officiellt avskaffades 2020 kvarstod fortfarande många problem när VM gick av stapeln, varav de fortsatt mest utsatta var de tusentals kvinnor som jobbar i landet.
I en rapport som publicerades i oktober förra året vittnade 80 anställda inom hotell och som hembiträden om sexuella trakasserier, plötslig uppsägningar och uteblivna löner. Det framkom även att personer från Sydasien och Afrika generellt behandlas sämre än sina kollegor från andra delar av världen, trots att de utgör majoriteten av landets nuvarande befolkning.
Nu, knappt två månader efter världsmästerskapets slut, berättar två kenyanska kvinnor om sina erfarenheter i intervjuer med tidningen Doha News. Båda har upplevt flera liknande missförhållandena som framkom i rapporten från oktober. Ett vittnesmål kommer från 35-åriga Kate som flyttade till emiraten från Saudi Arabien år 2021.
Inför flytten hade hon blivit utlovad ett anställningskontrakt som städare vilket skulle innebära en månadslön på 1 000 Qatariska rialer, ett matstipendium på 300 rialer samt gratis boende och övertidsersättning.
– Jag hade upplevt många övergrepp i mitt tidigare jobb i Saudiarabien, och jag hoppades att villkoren för hemarbetare i Qatar skulle bli bättre sedan jag hörde att Kafala hade tagits bort, säger hon.
Men redan samma kväll som Kate anlände till landet märkte hon att något inte stämde. Under tvång tvingades hon lämna över sitt pass till den nya arbetsgivaren, trots att det är olagligt enligt Qatars nya arbetslagar eftersom det kan vara en indikator på tvångsarbete och människohandel.
Efter den första månaden fick hon först inte ut sin lön och när den väl lämnades ut var det bara hälften av den utlovade summan.
Efter fyra månader förvärrades situationen ytterligare när företaget sa att de inte hade något arbete för henne, vilket innebar att hennes lön skulle utebli helt.
Oron över att stå utan arbete ledde till att Kate började söka sig till nya arbetsplatser och efter en månad hittade hon äntligen ett nytt företag som var villiga att anställa henne. Enligt reformerna som gjordes år 2020 behöver inte en arbetstagare längre ett “No Objection Certificate” (NOC), ett dokument som tidigare krävdes för att en anställd skulle få bli förflyttad.
Istället stadgar de nya lagarna att så länge den anställda underrättar sina arbetsgivare i enlighet med ministeriets rutiner, och inom en angiven uppsägningstid, kan de få byta arbetsplats.
Bild: Kenyanskt pass
Kate ansökte om förflyttningen genom arbetsministeriets onlineansökan, en ansökan som först avslogs. När hon ansökte igen månaden därpå godkändes den slutligen och hon fick en uppsägningstid på 14 dagar innan hon skulle få gå över till den nya arbetsgivaren.
Men på den näst sista dagen med företaget kom chefen till hennes hem och krävde att hon skulle återkalla sin förflyttning. Han hotade med att åsa in henne om hon inte gjorde som hon sa men trots hoten vägrade hon avbryta sin förflyttning.
Dagen efter fick hon ett uppsägningsmeddelande från arbetsministeriet som informerade henne om att hennes begäran om att byta jobb hade återkallats, utan att ge henne någon förklaring om varför.
– Jag vet inte vad han [företagschefen] sa till arbetsministeriet. Antingen känner han någon där som lätt kan göra vad han vill eller så ljög han och sa att jag försökte fly, säger Kate.
Sedan dess har hon varit fast med den första arbetsgivaren, utan att få arbeta vilket har lett till att hon i flera månader har stått utan en lön. Varje ansökan hon lämnat in till ministeriet sedan juni år 2022 har avslagits, utan förklaring.
I dagsläget är företaget skyldiga henne 4 200 rialet och hennes uppehållsvisum i landet har gått ut. Enligt lag är det arbetsgivarens ansvar att förnya sina anställdas visum, gör de inte det riskerar arbetstagaren att bli arresterad, frihetsberövad och utvisad, vilket begränsar deras rörelsefrihet. Kates chef har även kvar hennes pass vilket gör det omöjligt för henne att kunna ta sig från landet.
– Även om jag ville fly skulle jag inte kunna utan mitt pass. Mitt uppehållstillstånd har gått ut. Blir jag ertappad blir jag omedelbart utvisad. Jag känner mig fast. Jag och andra kenyanska tjejer här lider. Vi vet inte vad vi ska göra, säger Kate till Doha News och berättar att flera av hennes kollegor är i samma situation.
– Jag bor med sex andra kenyanska flickor i ett rum på vårt arbetsboende. Det finns inget utrymme att andas. Vi har ingenstans att sätta mattallrikar så vi lägger dem bara under sängen. När en av oss gråter på natten, gråter vi alla tillsammans. Vi är inte okej, säger hon.
I slutet av förra året publicerades den Internationella arbetsorganisationen (ILO) en rapport som visade att Qatars arbetsministerium har godkänt nästan 350 000 ansökningar från migrantarbetare som vill byta yrken till följd av slopandet av kraven med NOC-dokumenten.
Men trots det har flera uppgifter framkommit som visar hur vissa privata företag fortsätter att begära NOC-papper, och att det fortfarande finns arbetsgivare som vägrar att tillhandahålla dem när de tillfrågas av sina anställda.
“Det är tydligt från ett antal platsannonser att vissa företag som anställer lokalt kräver NOCs från den tidigare arbetsgivaren. Detta är dock inte ett lagkrav och är inte en del av ansökningsprocessen på arbetsministeriets (MOL) webbplats. Det kan finnas ett brev från arbetsgivaren som bifogas ansökan som anger att båda parter är överens om att avstå från uppsägningstiden” skrev ILO i ett uttalande till Doha news.
Trots att ILO hävdar att arbetsministeriet inte kräver NOC-dokumenten fortsätter migrantarbetare att få sina ansökningar avslagna, ofta utan att få en konkret anledning varför.
Så var fallet för den 25-åriga Monica som hade kommit till Qatar från Kenya år 2018. Från början ville hon ha ett jobb inom hotellbranschen eftersom hon hade en högskoleexamen i hotelledning, men rekryteringsbyrån hon använde i Kenya sa att de enda lediga jobben var inom säkerhetssektorn.
Hon valde att skriva under ett kontrakt med förhoppningen om att kunna gå över till ett annat företag inom en snar framtid. När hon två år senare hittade ett jobb på ett hotell vägrade hennes arbetsgivare att släppa henne eller ge henne en NOC.
Nu, efter två år och sex ansökningar, är hon fortfarande kvar hos säkerhetsföretaget.
– Att vara en kvinnlig säkerhetsvakt är redan svårt nog eftersom det här är en väldigt mansdominerad bransch, men det är ännu svårare när man är svart och kenyan. Det finns ingen möjlighet att växa här, säger hon till Doha News.
Även om Monica är övertygad om att hennes ansökan avslås eftersom hennes arbetsgivare vägrar att släppa henne sa ILO att det kan finns andra anledningar till ministeriet kan avslå ansökningarna. En orsak kan vara om den nya arbetsgivaren har påvisat bristande efterlevnad av lagen eller brist på nödvändiga tillstånd..
“I vissa fall åberopar arbetsgivare lag nr 18 från 2020 (om uppsägning av anställning) för att blockera jobböverföringar med motiveringen att arbetare flyttar till direkta konkurrenter”, tillade ILO i sitt uttalande men medger att det fortfarande krävs fler ansträngningar för att genomföra och förbättra lagarna.
“Vi vet att det finns luckor i genomförandet av denna lagstiftning, vilket inte är förvånande med tanke på omfattningen av förändringen. Vår högsta prioritet är att stödja en effektiv tillämpning av dessa lagar, i arbetstagarnas och arbetsgivarnas intresse.”
Bild: ILO:s flagga
I ett uttalande till Doha News säger en tjänsteman från Qatar att landet mycket riktigt har åtagit sig att genomföra arbetsreformer och säkerställa långsiktiga förändringar efter VM, såsom att höja minimumlönen och införa nya lagar som ger arbetarna mer rättigheter, för att upprätthålla överenskommelserna med ILO.
– Qatar fortsätter att se till att översynen av vårt arbetssystem är en del av vårt arv efter världscupen. Systemförändringar är en långsiktig process, och alla företag som är verksamma i Qatar har ett ansvar att följa de nya lagarna, säger tjänstemannen.
I ett separat uttalande uppmuntrar även Qatars regering arbetare att lämna in klagomål genom arbetsministeriet om de anser att deras rättigheter kränks av deras arbetsgivare. Enligt de nya lagarna kan företag få både ekonomiska och operativa påföljder om överträdelse upptäcks såsom uteblivna löner. Straffet kan bli maximalt fängelsestraff på ett år och böter på 10 000 riale per fall.
– Alla påföljder döms ut genom domstolarna. Företag stängs rutinmässigt ner, svartlistas och nekas tillträde till arbetsministeriets tjänster för att ha brutit mot arbetslagstiftningen, säger tjänstemannen.
Trots det fortsätter människorättsgrupper och organisationer att publicera bevis som pekar på att arbetsförhållandena för många migrantarbetare i Qatar fortfarande är under all kritik. För både Monica och Kate är det därför av stor vikt att fler och mer ansträngningar görs för att hålla arbetsgivarna ansvariga, förhindra diskriminering och skydda de som arbetar i landet.
– Jag vill bara att de ska vara rättvisa. Vi kom alla hit för att få bättre möjligheter. Vi är människor. Vi vill inte bli behandlade som mindre värdefulla. Vi behöver lika möjligheter för alla. Vi [kenyaner] deltar i ekonomin som alla andra och bör behandlas med respekt, säger Monica.
Toppbild: Wikimedia commons
