Demokratier kommer att stresstestas ytterligare under 2025, när oligarker nu köpt sig nya former av maktutövning. En utveckling som innebär att centrala demokratiska funktioner – från fria val till pressfrihet – riskerar att undermineras genom teknologisk manipulation och en osund maktkoncentration.
Av Brit Stakston 30 december, 2024
En sak vi redan vet om 2025 är att de globala techutopiska visionärerna kommer att bidra till att piska upp auktoritära stormar. Det lilla vi hittills sett efter Elon Musks köp av X har visat hur demokratiutvecklingens möjligheter och risker genom ny teknikanvändning smälter samman på helt nya nivåer. Genom investeringen i Trumps valvinst har techoligarkerna köpt sig reell politisk makt och förvärvat digitala plattformar som detaljstyrs och optimeras för egna syften. Det skapar historiskt starka arenor för manipulation, destabilisering och oro som gynnar opportunister.
En ny tech-utopisk politisk kraft
Utvecklingen har gått snabbt för Musks del. För bara några år sedan stöttade han såväl demokrater som republikaner finansiellt. Under de senaste åren har han visat mer av sina politiska ambitioner byggd på en mix av techutopism, libertarianism och högerpopulism.
Musk talar öppet om vikten av att leda USA med ett starkt och skrämmande ledarskap, ”strong and intimidating leadership”. Hans världsbild landar ofta i en stark högerpopulistisk syn på invandring, migration och motståndet för ”woke-ideologin” som han anser är ett virus som människor drabbats av.
Internationellt inflytande och intresse för Europas högerpopulism
Musks senaste internationella engagemang är för den politiska utvecklingen i Tyskland. Han uttryckte ett stöd för tyska Alternativ für Deutschland, AfD, i december på X och skrev ”AfD är det enda som kan rädda Tyskland”.
AfD är ett invandringsfientligt, antisemitiskt parti som är starkt EU-kritiskt, nationalistiskt och har kopplingar till högerextremism. Elon Musk upprepade nyligen sitt stöd för dem i helgen i en debattartikel i en tysk tidning. Där skriver han att AfD är ”den sista gnistan av hopp” för Tyskland. I Musks syn på den tyska utvecklingen förekommer samma domedagsprofetior som hördes från honom under den amerikanska valkampanjen – hur USA står på randen till total kulturell och ekonomisk kollaps.
Tidigare i år har han också lagt sig i brittisk inrikespolitik under kravallerna i Southport, efter att tre flickor dödats i en knivattack. Han skrev själv inlägg på X till sina miljontals följare om att det var oundvikligt för landet med inbördeskrig samt spred inlägg från högerextremister. En av dem han gav draghjälp åt är Stephen Christopher Yaxley-Lennon, mer känd som Tommy Robinson, som stängdes av 2018 för uppvigling och spridande av hatretorik. Robinson fick sitt konto återaktiverat av Musk och kunde, tack vare Musks förstärkning av Robinsons inlägg, nå miljontals fler.
Musks aviserade stora donationer till Nigel Farages parti Reform UK visar också hur han kommer att använda sina ekonomiska resurser och sin makt för att forma politiska rörelser långt utanför USA:s gränser.
Till libertarianismen och högerpopulismen hör också den starka techno-utopiska visionen i Elon Musks politiska tankemaskineri, som han delar med många andra ”techbros” såsom Marc Andreessen, David Sacks och Peter Thiel. Den tekniska utvecklingen ses som lösningen på alla samhällsproblem – ofta extremt förenklat. Privata företag kan sköta allt bäst, och den globala makten utövas genom kontroll över samhällskritiska teknologier (som t.ex. Elon Musks eget Starlink).
X är oligarkernas främsta propagandakanal
Musk har med X en historiskt unik propagandakanal med sig i verktygslådan som maktutövare. Genom köpet av X har han framgångsrikt positionerat sig som en yttrandefrihetens och transparensens försvarare. Han vill gärna se X som ett demokratiskt, öppet och fritt torg tillgängligt för alla, som kan rädda civilisationen och demokratin. De senaste månaderna har det också förpackats som det enda mediet en samhällsmedborgare behöver. Musk menar att mediemakten förflyttas från traditionella agendastyrda medier till vanliga enskilda användare – om de använder X. ”You are the media now!”
Överorden har inga gränser när Musk ska beskriva sin egen och X:s betydelse för mänskligheten. Men till och med jämförelsen med ett öppet torg är fullständigt fel, eftersom Musk själv utvecklat X så att den som betalar också är den som prioriteras i synlighet och distribution.
I realiteten utnyttjar Musk plattformen X främst till fullo för sina egna affärsintressen och genomförandet av sina politiska ambitioner.
Censur på X
Under de år Musk ägt plattformen finns det otaliga exempel på hur han påverkar vilka röster som får höras mest och vilka kritiker som behöver tystas av olika anledningar. Senaste exemplet skedde i mellandagarna under en smått absurd men talande konflikt mellan två Trump-favoriter om immigration och techföretagens inflytande över MAGA-rörelsen.
De inblandade var Elon Musk och Laura Loomer, som är en amerikansk högerextrem politisk influencer, aktivist och konspirationsteoretiker som tillhör Trumps innersta krets.
Hon är kontroversiell och har stängts av från ett flertal sociala medier. Elon Musk gav henne tillgång till sitt gamla konto på X, men nu hamnade de på kollisionskurs gällande konflikten mellan techbranschens behov av kvalificerad arbetskraft från andra länder och MAGA-rörelsens invandringsfientliga politik, som vill stoppa all migration. Hennes kritik mot Musk riktade sig just in på hans påståenden om att vara yttrandefrihetens främsta försvarare.
Laura Loomer uppger att hon, på grund av sin kritik av Musk, förlorade sin prenumeration och tillgången till verifieringsmärket, den blå bocken, samt att hon blockades från X under 12 timmar. Hennes kritik mot Musk riktade sig just in på hans påståenden om att vara yttrandefrihetens främsta försvarare.
Världens rikaste man har med andra ord köpt sig till såväl stort kulturellt som politiskt inflytande och avgör vad som syns och inte syns. Dagligen driver han på X i realtid sina åsikter och politiska förslag. Med frenesi opinionsbildar han mycket av sin vakna tid och utövar påtryckning genom den mediemakt han besitter.
Strax före jul ägnade han flera dygn åt att oavbrutet hamra ut inlägg på X gällande ett kommande kongressbeslut. Med hjälp av AI plöjde han igenom dokumentet och baserade sina analyser och sin kritik på förslaget utifrån de svar han fick av ChatGPT. På X ställde han sedan krav på kongressledamöterna och uppgav vilka repressalierna borde vara om de inte agerade så som han tyckte. Hans agerande här gav en tydlig fingervisning om vad som kommer ske på X nästa år under Musks ledarskap.
När vi nu står på tröskeln till 2025 kan det vara värt att påminna om läget för X för ett år sedan. Då förutspådde många att X skulle gå bankrutt under 2024.
När Musk valde att stötta Donald Trumps kandidatur i augusti 2024 var Twitters varumärke helt kört i botten. Över 90 % av varumärkets värde var förlorat, och flertalet av de största annonsörerna hade lämnat plattformen, vars intäkter till 75 % kommer från annonsörer. Orsakerna berodde bland annat på bristande teknikutveckling, moderering och utvecklingen av ett annonsdelningsprogram som lockar till sig extremrörelsers förebilder, såsom till exempel Andrew Tate och nämnda Tommy Robinson.
Medielandskapet är för alltid fragmentiserat tack vare teknikutvecklingen. Det är av godo men ställer också krav på allt fler mediekritiska färdigheter hos mediekonsumenten. Vi behöver kunna se igenom makthavares förmåga att berätta anekdoter eller hur aktörer med olika agendor fabricerar när de klipper och klistrar för att passa sin agenda. Och vi behöver framför allt granska hur algoritmer spelar en central roll i denna, så ofta, icke-transparenta maktutövning som sker på digitala plattformar. Resultatet är en manipulerad och förvrängd bild av verkligheten, där vissa röster och frågor får oproportionerligt stort utrymme medan andra tystas eller inte syns alls.
Demokratins försvar och framtid
Trots att Musk har framställt sig som en förkämpe för yttrandefrihet visar hans agerande gång på gång en annan verklighet. Plattformens förändringar har förstärkt förekomsten av konspirationsteorier, antisemitism och desinformation och bidrar till att underminera tilliten till demokratins grundfundament. De är också utmärkta arenor för att just driva den sortens kritik genom att förstärka enskilda misstag, som kan göras till exempel vid räknandet av röster.
Under den amerikanska valrörelsen ägnade Musk en stor del av sina inlägg åt att underminera förtroendet för ett säkert val i USA. Washington Post har analyserat Elon Musks inlägg under 26 dagar runt valet. Han skrev sammanlagt 2 870 inlägg, som uppges ha fått över 33 miljarder visningar. 40 % av dem handlade om valpolitik och valintegritet, för att lägga grunden till ett nytt ifrågasättande av valresultatet om Trump inte hade vunnit. Inläggen bryter även mot X:s egen policy vad gäller desinformation runt val.
Elons Musks mediemakt på X överträffar samtliga kongressledamöters digitala närvaro, inklusive Donald Trumps uppger Washington Post.
Ifrågasättandet av demokratiska fundament är en del av ett större mönster där tech-oligarkerna söker politiskt inflytande. De underminerar tilltron till demokratiska institutioner utan att ta ansvar för konsekvenserna av vare sig avsaknaden av en fri press eller tilltron till valsystemet.
Medan traditionella makthavare och folkvalda politiker kan ställas till svars genom granskande journalistik, val och andra demokratiska processer, saknas sådana mekanismer för att hålla dessa oligarker och ”techbros” ansvariga.
Dessa ”techbros” vill bygga ett land baserat på hur företag drivs, och dessa unga, nästan uteslutande manliga techledare försöker använda sina ekonomiska resurser och sin tekniska kunskap för att ta makten över politiska processer. Deras visioner för samhällsutveckling tillämpar start-up-kulturens logik snabb tillväxt, minimal reglering och maximalt inflytande.
Det som händer i USA under det kommande året kommer att påverka oss i Europa och även andra länder. Musks agerande under den amerikanska valrörelsen och det ekonomiska stöd han aviserat till Reform UK visar hur den här nya tidens tech-oligarker inte har några geografiska gränser för sina politiska visioner. Och vi kommer inte ha insyn i mer än några få sådana processer. Genom tillgången till enorma ekonomiska resurser och nya medieplattformar för att påverka opinioner kommer de finansiera politiska rörelser, styra politiska debatter och kampanjer samt kunna påverka politiken överallt där de har intressen att bevaka.
Demokratins byggstenar kommer pressas hårt av denna kombination av teknologisk maktkoncentration, plattformar som styr det offentliga samtalet, icke-transparens vad gäller politiska donationer i vissa länder och en uppenbar försvagning och/eller dåligt självförtroende samt rädsla hos etablerade medier. I USA märks redan nu hur redaktioner och journalister oroar sig för repressalier från Trumpregeringen för tidigare rapporteringar – ett tydligt tecken på en autokratisk utveckling.
Sanningen är ju redan en handelsvara. Det är uppenbart att demokratin också blivit det.
Men det här är inte bara tech-oligarkernas och populisternas förtjänst. De som företräder demokratin är ofta så usla på att försvara den. De börjar hellre flirta själva med en ny personcentrerad medielogik än att försvara det allmännas bästa, de många avvägningar det kräver och demokratins underbara trögrörlighet. Allt det som just skyddar demokratins grundvärden och de rättsprinciper den bygger på.
En perfekt storm.
Ifrågasättandet av demokratiska fundament är en del av ett större mönster där tech-oligarkerna söker politiskt inflytande. De underminerar tilltron till demokratiska institutioner utan att ta ansvar för konsekvenserna av vare sig avsaknaden av en fri press eller tilltron till valsystemet.
Medan traditionella makthavare och folkvalda politiker kan ställas till svars genom journalistik, val och andra demokratiska processer, saknas sådana mekanismer för att hålla dessa oligarker och ”techbros” ansvariga.
Vi får inte kliva in i 2025 utan att se att det finns vägar ur detta. Det finns lagstiftningar att hålla sig i inom en mängd nyckelområden, Sverige är inte USA, vi har en mediekritisk förmåga och engagemanget för samhällsutvecklingen finns hos många.
Låt oss inte glömma bort att det är meningen att vi ska tappa hoppet! Det är populismens politiska huvudsyfte. Så inför 2025, besluta vad du kan bidra med.
Vi alla som är hyfsat nöjda och som gillar demokratin behöver bli bättre på att både utmana demokratin när den inte fungerar och framför allt försvara det som inte är förhandlingsbart.
Det är dags att se igenom de förenklade ”narrativ” som techbrosen presenterar och inte ge upp om en demokrati som är inkluderande samtidigt som den är ansvarstagande, resurseffektiv, hållbar och anpassar sig utifrån nya tekniska möjligheter. Att vända blicken mot såväl problemen som den positiva utvecklingen som också sker inom en rad områden. Vi kan inte låta dem slita isär demokratin med hjälp av förmågan att klippa och klistra bilder som gynnar det de vill berätta.
De snabba förändringarna, där gränserna uppenbart suddas ut mellan teknik, politik och samhälle, är en del av vår samtid. Ska demokratin överleva och frodas måste fler av oss ta ställning mot en utveckling som hotar de grundläggande värderingarna.
Det är absolut inte bara en fråga om att reglera techföretag eller syna företagsledare som Elon Musk. Det handlar om att skapa en framtid där makt balanseras av ansvar och där teknologins möjligheter används för att stärka och inte underminera demokratin.
Det är en utmaning alla måste ta sig an. Vår egen lathet är kanske ett större orosmoln än Elon Musk och hans vänner. För de har garanterat inte svaret på allt – så hur kan vi låta dem styra utvecklingen?
Brit Stakston är medgrundare av reportagesajten Blankspot. För Blankspot bevakar hon frågor om internet, medier och demokrati.
