När en enskild individ med enorm ekonomisk och medial makt aktivt engagerar sig i politik finns det många etiska och juridiska frågor att ställa sig. Frågan är om Musks tuffa memes kommer att lyckas trolla bort korten med vad hans egentliga plan är.
Av Brit Stakston 18 augusti, 2024
Unscripted. Unfiltered. So Real. So good! Så hyllar x-användare det livesända samtalet mellan Elon Musk och Donald Trump i en tråd.
Förtjusningen över hur unikt och fritt samtalet var uttryckte även de båda deltagarna som var rörande överens om att ingen annan någonsin skulle våga, eller klara av att ha den typen av manuslösa samtal.
Synen på att den här typen av ”samtal” med automatik är genuina och äkta är tidstypiska bland externa politiska influerare och opinionsbildare. Ofta utgår de ifrån en stark mediekritik riktad mot etablerade medier och man ser sig leverera något som motvikt till den partiska journalistik som finns där.
Agendalösa är dock sannerligen aldrig dessa samtal.
Det vore naivt att tro att politiker och andra makthavare inte har ett tydligt syfte för sin medverkan alldeles oberoende av mediekanal eller format.
Samtalet mellan Donald Trump och Elon Musk blev ett möte mellan två entreprenörer som under sommaren och så sent som dagen före sändning stämt av om vad de ville åstadkomma tillsammans. När de nu möttes visste båda exakt vad de ville få ut av den andre och de var båda djupt medvetna om att det fanns en publik som lyssnade. Transaktionerna mellan dem pågick under hela samtalet och var långt ifrån ett informellt samtal utan syfte.
Det mest intressanta är att analysera vad Musk vill med sitt politiska ställningstagande. Och om det amerikanska valet kan komma att påverkas av att X dag för dag utvecklar sig till en än starkare högerlutad ekokammare?
Även om plattformen i stort har fått en minskad kulturell betydelse under hans ledarskap har Musks inläggsproduktion på X fortfarande ett stort inflytande i vissa grupper. Hans uttalanden på X kan påverka hur människor tänker, agerar och diskuterar olika ämnen. Dessutom, givet hans makt och genomslag samt beroende på kontext och omfattning av hans påverkan, kan det också ha en samhällelig inverkan som bidrar till att forma eller förändra bredare samhälleliga normer, politiska ställningstaganden och ekonomiska investeringar.
Det finns redan graverande exempel på hur Musk för personlig vinning missbrukat sin makt över det opinionsverktyg han köpte sig för två år sedan. Trots sitt missionerande om total yttrandefrihet har han återkommande utifrån sin egen agenda minskat eller helt förhindrat synlighet på X för såväl enskilda personer eller konkurrerande företag. X policy vad gäller tex AI-genererat material som deepfakes, desinformation eller valpåverkan tillämpar han inte på sina egna inlägg. I rak linje från Trumps #stopthesteal har han spridit budskap som relaterar till olika former av valfusk. X AI-verktyg Grok har också kritiserats för att ge felaktig information gällande det amerikanska valet.
I delstaterna Michigan och North Carolina är Musks ”America Pac” redan under utredning för valmanipulation. Det gäller anklagelser om att de brutit mot delstatslagar genom att vilseleda användare om hur deras personuppgifter skulle användas för att registrera dem som väljare. Specifikt handlar det om att man på webbplatsen bad användare om personuppgifter med löftet att hjälpa dem att registrera sig för att rösta, men att PAC sedan i flera fall inte skickade in röstregistreringsformuläret som utlovat vilket bryter mot delstaternas lagar gällande valmanipulation och missbruk av persondata.
Om Musk fortsätter att missbruka och använda den makt han har som ägare av X till att påverka vad användare ser och inte ser på plattformen kan det amerikanska valet komma att påverka sociala mediers framtid. Och det på ett sätt som inte nödvändigtvis är av godo när förbudsivern redan balanserar på en knivsegg. Å ena sidan yttrandefrihet å andra sidan en uppmärksamhetsekonomi där starka känslor algoritmiskt premieras tillsammans med distribution av desinformation och konspirationsteorier.
Lösningen i det korta perspektivet är att journalistiken men också allmänheten och användarna själva under tiden fram till valdagen bevakar huruvida X eventuellt manipuleras på ett sätt som strider såväl mot plattformens egna policyer som de amerikanska lagar och rättsprinciper som skyddar medborgarnas rätt till valintegritet och rättvis representation.
Men med tanke på hur veckans rapportering från samtalet sett ut, ser den förhoppningen ut att grusas.
Själva sändningen inleddes 40 minuter senare än aviserat. Musk hävdade att det skett överbelastningsattacker i syfte att tysta deras samtal. Inlägget på X med det budskapet fick en räckvidd på över 80 miljoner.
Problemet för Musk är bara att det inte finns några konkreta bevis för det påståendet.
Trots det valde medier över hela världen att plocka upp Musks påstående om överbelastningsattacker. Ekot i Sveriges radio rubricerar inslaget med ”Musk efter livesända samtalet med Trump: Utsattes för cyberattack”.
Själva inslaget inleds med ett ljudklipp från inledningen där Musk hörs säga ”det illustrerar att det finns ett motstånd att ens höra vad Trump har att säga”.
Ett litet men talande exempel på denna ständiga förvrängning av verkligheten som sker av Musk men som på något magiskt sätt, enbart för att det är skrivet i ett inlägg på X, så lätt blir sanning.
Den samlade journalistkåren kommer bli nyttiga idioter om de fortsatt upprepar Musks påståenden utan att först ha faktagranskat dem. Vid tidpunkten för publicering av Ekots inslag förnekades redan tecken på överbelastning av externa trovärdiga aktörer som arbetar med att bevaka nedtider på sajter.
För Trumps del verkade samtalet mest vara ett av många i raden av donatorer som också förväntar sig något tillbaka från honom. De två timmarna präglades av längre, bitvis snurriga, monologer vars budskap till största del bestod av det Trump redan sagt under kampanjmöten och intervjuer. Alltså allra mest ännu en dag på jobbet för Trump.
För Musk kommer veckans samtal vara ett långt mer unikt ögonblick i sin karriär.
Med hjälp av X har han köpt sig direkt mediemakt och kan forma hur information sprids och vilka röster som får genomslag. Han vill utveckla det perfekta nyhetsmediet och har under de här två åren byggt sitt personliga varumärke och ökat sitt inflytande.
Hans följarantal har gått från 90 miljoner till dryga 190 miljoner. I realtid har hans radikalisering och flirtande med ytterhögern och förkärlek för konspirationsteorier kunnat följas. Genom de oändliga strida strömmarna av inlägg på X finns den utvecklingen fullt synlig i hans flöde. Idag verkar han övertygad om att sitta på tekniska och politiska lösningar för den skrämmande verkligheten som han tror sig se sanningen av. Och stegvis har han öppet klivit in i politiken. Transparensen runt det är av godo, det unika är dock den globala mediemakt han har till förfogande.
I en känslomässigt driven ideologisk kamp mot den politiska korrektheten och identitetspolitiken vill han utrota det ”virus som förstör människors hjärnor”. Under ett samtal med författaren Jordan B Peterson beskrev han i somras sitt personliga trauma av att ett av hans barn genomgått en könskorrigering. ”Jag har i princip förlorat min son” med tillägget ”woke mind viruset har dödat min son” och lovade förgöra det.
Drygt 106 miljoner använder X i USA vilket motsvarar cirka 32 % av de 331 miljoner internetanvändare som finns i landet. Det har trots alla kontroverser runt plattformen och en lutning åt höger inte skett en massflykt, men cirka 5 % färre användare enligt Statista.
På plattformen har förekomsten av botkonton ökat sedan hans förvärv 2022, drygt 50 % av annonsörerna har flytt i takt med förändringar av modereringspolicyer och företagets ledarskap. Tekniska problem med livesändningar har skett tidigare, även under tidigare intervjuer som med republikanska politikern och tidigare trumputmanaren DeSantis.
Den starka symbiosen med media och hur några få tongivande användare står för den mesta produktionen av innehåll är särskiljande för X i jämförelse med andra plattformar. Det är ytterst få aktiva användare som står för majoriteten av inlägg, cirka 10 procent står för dryga 90 av allt innehåll publicerat på plattformen.
Det är fler användare som tycker att X är till godo för demokratin (38 %) än de som tycker att X i större grad är dåligt för demokratin (27 %) enligt en undersökning av Pew Research bland amerikanska användare.
Republikanska användares syn på X positiva inflytande på demokratin har drastiskt svängt under Musks ledarskap. Dubbelt så många av dem jämfört med demokrater anser nu att X är positivt för demokratin, 53 % vs 26 %. Motsvarande siffra 2021 var 17 % bland republikaner.
Republikanerna känner sig i större utsträckning än demokraterna välkomna att posta något om politik på X, 54 % vs 33 %.
I en jämförelse mellan plattformarna Instagram, Facebook, Tik Tok och X om hur användarna upplever att det innehåll de ser på dessa plattformar lutar åt ett liberalt eller konservativt håll är X överraskande nog vinnaren. 31 % av samtliga användare upplever att innehållet inte lutar åt något håll på X, samt 23 % är osäkra. Här blir det tydligt att frågan om valmanipulation och desinformation på X är ytterst angelägen för de amerikanska väljarna och här behövs den källkritiska förmågan stärkas.
Det kulturella inflytandet Twitter en gång i tiden haft har dock definitivt gått förlorat i takt med at det finns konkurrerande plattformar samt hur X utvecklats och Musks ledarskap.
Veckans samtal var också en chans för Musk att inför en global publik och det övriga republikanska partiet erbjuda sina tjänster. Samtidigt kunde han på köpet dra trafik och få förnyad uppmärksamhet till såväl sig själv som plattformen. Trump lyfte det affärsstrategiska för X genom att ett par gånger antyda hur mycket pengar Musk måste tjäna på den stora tillströmningen av lyssnare som samtalet innebar.
När ämnen som säkerhetspolitik och oron för migrationsströmmar och öppna gränser berördes byggde de på varandras oro för utvecklingen. De eldade på varandra med skräckscenarion om hur människor från fängelser och mentalsjukhus från hela jorden, ”the earth”, strömmar okontrollerat in i landet. ”Fyra år till och vi kommer inte ha ett land som är avgörande för mänskligheten längre”, sa Musk.
Det blev också tydligt varför Musk lagt sig i utvecklingen i Southport England efter knivattacken. Uppenbart går det i linje med republikanernas migrationspolitiska agenda men också som en form av digitala ”boots on the ground” för att virtuellt kunna röra sig i (och förstärka) kaoset som pågår. Att jaga infekterade samhällssituationer och digitalt bidra till att förstärka oron är ett cyniskt sätt att förvalta den egna mediemakten, som en slags allsmäktig världspolis som dessutom kapitaliserar på kaoset. Och när läget väl lugnat ner sig förekommer ingen förstärkning av lugnande aktuell faktabaserad information från hans konto.
Musk har under sommaren berättat om sina samtal med Trump och vad han vill ägna sig åt i andra samtal. Han vill gärna leda arbetet med att minska de demokratiska institutionerna och avskeda tusentals tjänstemän vilket är utförligt beskrivet i det republikanska visionsprogrammet Project 2025. När Musk i veckan återigen sa att han gärna leder en kommission för detta uttryckte Trump sin stora beundran för hans dokumenterat goda förmåga att avskeda personal.
Det är symptomatiskt att det som föranlett mest medial uppmärksamhet från veckans samtal är ett meme från Elon Musk riktat till EU-kommissionären Thierry Breton. Det ”mustiga svaret” var en replik på en varning från Breton om att sprida skadligt innehåll med hänvisning till den nya DSA-lagen. Det öppna brevet från kommissionären var skrivet i en EU-mall och skickades ut via X, dock enligt eget initiativ. Det ska säkerligen ses i ljuset av Musks agerande på X under det som skett i Storbritannien i sommar. Det ursäktar dock inte galenskapen från Breton att hota i förväg och det i ett inlägg i sociala medier. Det är ju absurd om implementering eller kontroll av ny lagstiftning ska ske på det här sättet och skickar signaler som stärker tankar om personligt maktutövande vilket EU-administrationen borde undvika. Och det gav självfallet enbart eldunderstöd till Musk i sin syn på sig själv som yttrandefrihetens försvarare.
Utan tvekan kan X utveckling som något mer av ett republikanskt intranät minska tilliten till valprocesser och underminera demokratin om manipulation av information blir ett normalläge. Särskilt när X-användare till så stor grad inte verkar medvetna om partiskheten på plattformen. Och om journalistiken hellre ägnar sig åt att analysera Musks memes än vad som händer när han står vid rodret för ett potent verktyg för kulturellt inflytande och samhällelig påverkan som kan förvränga verklighetsbilder får kanske han och samtliga techentreprenörer rätt till slut vad gäller journalistikens roll.
Själv bär jag från veckan med mig Musks låga röst som lite försåtligt vill driva på under det två timmar långa samtalet. Till exempel hur han om och om igen smyger in att det krävs ett ”intimidating leadership” för att leda landet. Tydligheten för att vilja använda rädsla, makt och auktoritet för att kontrollera och motivera underordnade för tankarna till framtidsvisioner liknande de i filmen Blade Runner.
Musk avslutar sändningen med att slå fast att den 5 november 2024 handlar om civilisationens öde. Som om det inte räckte med att Trump sekunden innan sagt att det är är USA:s viktigaste dag (och val) någonsin i den amerikanska historien.
Och någonstans här börjar jag undra om Elon Musk är vår tids Rasputin som sätter världen i brand, fylld av visioner och rädslor efter att nattetid befinna sig i mörka och oändliga kaninhål på sin egen plattform. Istället för att förbereda sig för vad som kommer, som han tidigare förespråkat vad gäller teknikutveckling, verkar han nu se sig som räddaren för ett sönderslaget samhälle. Fantasier byggt på de allra mest dystopiska futuristiska berättelserna från science fiction om mänsklighetens misslyckade kamp mot teknikutvecklingen. Och så oerhört långt från den verklighet och vardag som bekymrar de amerikanska väljarna idag.
