Medan världens blickar konstant följer Trumps nästa utspel på sociala medier, pågår något helt annat i det amerikanska samhället. I helgen fylldes gatorna av människor som protesterar.
Av Brit Stakston 18 oktober, 2025
På 2 600 platser runt om i USA demonstrerade människor i lördags mot det man beskriver som en allt mer auktoritär utveckling i USA. Den rörelse som började som en protest mot det ökade maktmissbruket håller nu på att växa.
Civilsamhället organiserar sig och lär sig att försvara demokratin på flera fronter samtidigt: i domstolarna, på nätet och på gatorna. No Kings-rörelsen vill förvandla ilskan över det som sker till strategi och försvar för USA.
Foto: Skärmdump på antalet föranmälda No Kings demonstrationer 18 oktober 2025.
Aldrig tidigare har så många organisationer, lokala initiativ och frivilliga samlats kring ett gemensamt budskap om att demokratin kan försvaras, men ännu viktigare är förskjutningen från rädslan, ilskan och oron till den strategiska samordningen.
Tidigare större protestaktioner, som Black Lives Matter eller demonstrationerna efter Högsta domstolens beslut om abortlagstiftningen, har ofta vuxit fram ur enskilda händelser. No Kings vill säkerställa att ingen ska stå över lagen utan bygga en uthållig motståndskraft nu när Trump till och med hotat att sända militären mot den egna befolkningen.
”We’re standing together against the abuses of power, cruelty, and corruption. On October 18, we gather to remind President Trump and his enablers: America has No Kings! ”Källa: No Kings Chicago
Deras målbild om förändring tar sin utgångspunkt i forskningen om icke-våldsamma proteströrelser som visar att det inte krävs en majoritet för att förändra ett samhälle. Enligt statsvetaren och professorn Erica Chenoweth, som leder forskningsprojektet Non-Violent Action Lab, vid Harvard räcker det med att omkring 3,5 procent av befolkningen deltar aktivt för att kunna påverka politiken. I USA motsvarar det runt 11,9 miljoner människor.
Analysen bygger på data från över 300 rörelser som startats 1900 och 2006, från Filippinernas “People Power Movement” till Östeuropas protestvågor och kampen mot apartheid i Sydafrika. Forskningen visar att ingen av de icke-våldsamma civila motståndsrörelser som lyckas samla minst 3,5 % av befolkningen misslyckas med att uppnå sina mål oavsett om det handlar om regimskifte eller självständighet. När miljontals människor deltar, och som i No Kings-rörelsens fall involverar människor från olika samhällsskikt, kommer ”lydnaden för den makt man protesterar mot att kollapsa”.
Med omkring fem miljoner beräknade deltagare i lördagens protester kan No Kings-rörelsen ta ett stort steg mot den tröskel där rörelser enligt forskningen börjar få verklig tyngd och verktyg för förändring.
Det är inte säkert att de når dit, men att så många amerikaner nu samordnar sig, tränar och deltar i ett icke-våldsamt civil motstånd är i sig ett tecken på en ny nivå i mobiliseringen för demokratin.
Arrangörerna beskriver själva dagen som den mest omfattande samordnade protesten i USA sedan Women’s March 2017, och mycket talar för att det kan bli så.
Över hela USA har man i planeringen av demonstrationer betonat betydelsen av det är en rörelse byggd på icke-våldsprinciper och vikten av att ha goda säkerhetsrutiner för sitt deltagande. Utbildningsfilmer sprids med råd om hur man behåller lugnet när situationer riskerar att hetta till och hur man skyddar varandra om polisen ingriper.
I en instruktionsvideo på samlingsplatsen för No Kings uppmanas åhörarna att minnas sina rättigheter för att inte glömma dem i ett skarpt läge: “Am I free to go? I wish to remain silent. I do not consent to this search. Am I under arrest? I want to speak to a lawyer.”
Tusentals människor uttalade dessa fraser högt för att bättre kunna memorera sina rättigheters så de kan skydda sig själva och de andra demonstranterna i konfrontationer med polis eller ICE-agenter. Jurister och sjukvårdare bildar frivilligteam för att stötta och utbilda, säkerhetsstöd samordnas inom civilsamhället och mellan delstater.
Paroller som No Crown, No Censorshipoch Rule of Law, Not Rule of One sammanfattar den växande kritiken mot att demokratin nedmonteras. Deras oro för den amerikanska framtiden handlar om hur de ser att yttrandefriheten begränsas, att domstolar politiseras, att statliga institutioner nedmonteras och att lagar skrivs om för att säkra och öka presidentens direkta makt.
De vill säkerställa att de många demonstrationerna och det motstånd de kan stöta på inte leder till kaos utan det ska gå lugnt till, de ska inte skapa kaos och alla uppmanas att lämna sina vapen hemma. De vet att varje felsteg snabbt kan bli viralt, och att mediebilden kommer att avgöra om deras krav uppfattas som demokratiska eller destruktiva.
Rörelsen protesterar inte bara mot Trumpadministrationen och oligarkernas makt, utan bygger något som kan utveckla sig till en viktig pusselbit inför mellanårsvalet 2026.
Det är i en mängd tysta, fredliga icke-våldsamma gester som det verkliga motståndet kan ta form och utgöra motsatsen till det allt mer aggressiva ledarskapet som just nu styr landet.
Det här gräsrotsarbetet är en del av den amerikanska verkligheten som inte tar så stor medial plats, men som kanske är det mest avgörande just nu: människor som väljer att försvara det USA de tror på, och älskar.
Trump själv avfärdar No Kings-rörelsen och beskriver dem som att de är drivna av hat mot landet och att deltagarna är “marxister och globalister”. I flera tal de senaste veckorna beskrivs de som “vänstern som vill ta ifrån er landet” och det medborgerliga engagemanget tolkas enbart som ett angrepp på nationen.
Det är just i kontrast till den bilden som det uppenbart ser ut att växa fram något annat. Ett civilsamhälle som helt enkelt inte längre låter sig definieras av Trumps skugga. De som marscherar under parollen No Kings har inga illusioner om att det här är en förändring som kommer att ske snabbt, men de fortsätter ändå och finner kraften, trots sina olikheter, framåt tillsammans.
Det är inte ett rop på hjälp, utan ett bevis på att demokratin ännu lever i människors envisa och modiga beslutsamhet att stå kvar, trots att makten gör allt för att de ska ge upp.
Brit Stakston är medgrundare av reportagesajten Blankspot. Här bevakar hon frågor om internet, medier och demokrati.
Foto: Chad Davis, CC BY-SA 4.0 , Wikimedia Commons, centrala Minneapolis 18 oktober 2025.
