Analys om Demokratiutveckling, Digitalisering
X – från digitalt torg till ideologisk megafon
När Elon Musk tog över Twitter för 44 miljarder dollar 2022 lovade han att försvara yttrandefriheten. Tre år senare har plattformen X blivit ett verktyg för politisk påverkan, desinformation och hat. Vad händer när en av världens mäktigaste entreprenörer blir sin egen redaktör?
Av Brit Stakston 3 november, 2025
När Elon Musk 2022 till slut var tvungen att köpa Twitter för 44 miljarder dollar, enligt hans egna inlägg och rättsliga dokument, var det från första början ett affärsmässigt riskprojekt.
Snart blev det tydligt att det viktigaste syftet med förvärvet var att Musk och hans gelikar fick ett verktyg för sina egna politiska idéer.
X har under de senaste tre åren förvandlats till en arena där Musk själv är redaktör, distributör och megafon. Han har öppet tagit ställning, särskilt i USA och var en valmotor under Trumps andra valkampanj. Musks konto följs idag av över 228 miljoner andra konton, till stor del botkonton samt helt nystartade konton med max 10 följare. Att följas av så många konton är i sig ett sätt att ”hacka” plattformen genom att det manipulerar synligheten för hans inlägg.
Under Musks ledarskap förändrades plattformen genast såväl tekniskt som funktionellt. 80 procent av personalstyrkan ansågs överflödig. Modereringsteam, säkerhetsavdelningar och samarbete med nationella organisationer runt om i världen som arbetar med faktagranskning upplöstes. Allt detta ansåg Musk vara en form av censur. Dessa förändringar har lett till en ökad förekomst av hat och hot på plattformen, ökad förekomst av desinformation, koordinerade påverkanskampanjer och allt grövre bilder av våld.
Inom EU pågår det granskningar av X:s bristande efterlevnad av de krav som finns inom ramen för Digital Services Act, DSA, vad gäller till exempel transparens, tillgång för forskare till data och insyn i hur den algoritmiska förstärkningen ser ut. Inte minst efter Musks inblandande i det tyska valet genom sitt stöd till det tyska högerextrema partiet Alternativ för Tyskland.
Dagens X är också nersölat av en ökad grad av botar som sprider desinformation, porr och kryptoreklam. Rent funktionsmässigt har också plattformen förändrats. Det verifieringssystem som tidigare fanns och som var förenat med ett visst mått av trovärdighet genom en blå bock, den verifikationen är nu möjlig att köpa sig utan kontroll av vare sig individer eller företag.
Algoritmiska förändringar gör att det gynnar vissa aktiva användare, särskilt de som också är med i den nya annonsdelningstjänsten. Även Musks egna inlägg ges prioritet och på denna ”öppna plattform” begränsas icke-betalande användare i synlighet.
Förtroendet för plattformen har också sjunkit markant. Annonsörer har lämnat likaså användarna,
Högprofilerade personer, stora varumärken och nyhetsbyråer har distanserat sig från X av oro för så kallad brand safety, som berör ett varumärkes säkerhet. I en miljö där innehållet främjar högerextrema åsikter, sprider konspirationsteorier och hatpropaganda blir allt fler mer tveksamma att synas bredvid den typen av innehåll. En betydande andel av de användare som tidigare var aktiva på plattformen såsom journalister, forskare, opinionsbildare och politiker har sökt sig till andra alternativ. I frånvaro av dessa användare så domineras innehållet av högerextrema profiler, trollnätverk, botkonton och AI-genererat innehåll.
Användarflykten märks även i Europa. Under våren 2025 rapporterade Politico om att de tre länder där det är störst flykt från X är Frankrike, Polen och Tyskland. I genomsnitt har X förlorat drygt 10 procent av sina användare i Europa.
Enligt flera studier genom åren står en extremt liten del av de aktiva användarna (cirka 8 %) för en oproportionerligt stor andel av allt innehåll (cirka 92 %).
Utöver X roll som mer av ett slags publikt intranät för republikanerna under det amerikanska valet har Musk använt plattformen för att påverka andra konflikter globalt. X har använts för och bidragit till att sprida desinformation om Ukraina, och för högerextrem mobilisering i Storbritannien, Indien och Brasilien. X:s nya användarvillkor hänvisar till nationella regeringars önskemål, vilket också väcker farhågor om hur samarbetet med auktoritära regimer ser ut i verkligheten.
Det är inte bara Twitters och senare X:s varumärke som fullständigt krossats under Musks ledarskap. Så även hans eget där han gått från att uppfattas som en visionär entreprenör till att bli en polariserande ideologisk aktör.
Sverige är inget undantag från den här utvecklingen, även om det verkar som att Musks ledarskap och eget utvecklande av plattformen lätt glöms bort när man själv behöver och vill nå ut inom vissa politiska kretsar. Än idag kan en politiker som gör vassa utspel alldeles för lättvindigt styra det offentliga samtalet under en period. Bäst gestaltat av sverigedemokraternas Jessica Stegrud, kristdemokraternas Ebba Busch och moderaternas Carl-Oskar Bohlin.
Enligt senaste rapporten Svenskarna och internet 2025 har det svenska X-användandet minskat jämfört med 2024, både totalt, veckovis och dagligen. Fem procent av svenskar som använder sociala medier väljer X dagligen. En stor anledning till att man lämnar plattformen uppges, i fritextsvaren, vara Elon Musk. Medieakademins Maktbarometer visar samma trend i Sverige som i övriga världen, att det är en ekokammare för högerpopulister, konservativa politiker och opinionsbildare som öppet sagt sig tillhöra högersfären i det politiska samtalet.
När X nu är ytterligare marginaliserat och moderering och transparens har ersatts av hat och hot, rasism och makt funderar allt fler på att lämna plattformen. Det är inte längre ett demokratiskt torg för samtal. För många förtroendevalda kan det snabbt bli ett arbetsmiljöproblem i relation till hat och hot som kan följa på en närvaro på X. De politiker som ännu väljer att fortsätta vara kvar på X, en tjänst så långt från de breda väljargrupperna, argumenterar för det genom att peka på hur media i Sverige gärna plockar upp saker från X. Än idag.
Att svenska myndigheter, ministrar och partier fortfarande använder X som informationskanal är ett beslut som bör revideras utifrån hur plattformen utvecklats. Handlar också om var man lägger sina resurser.
Det finns dessutom tydliga tillgänglighetskrav för offentlig information. Att publicera information, uppmaningar till befolkningen eller andra politiska utspel, som inte finns på någon annan officiell kanal är exkluderande. Det är inte förenligt med demokratins krav på transparens och jämlik tillgång till information. Och dessutom på X som den omodererade, ideologiskt färgade plattform det är och vars affärsmodell bygger på att så split mellan människor och manipulera politiska opinioner.
Tre år med Musk vid rodret visar vad som händer när informationsmakten smälter samman med ekonomiska och politiska intressen. Och den senaste utvecklingen visar att användarna till slut börjar reagera. Det påminner om att de egna vägvalen betyder något. Vilka plattformar man använder och hur man själv agerar på dem är viktiga pusselbitar för att laga det offentliga samtalet som hackats. En angelägen fråga för demokratins framtid och tilliten i samhället.
Så i ljuset av utvecklingen bör – företag, partier, myndigheter, opinionsbildare, politiker – överväga om det är dags att lämna plattformen. Frågan om en fortsatt närvaro på X hör samman med syftet med den egna verksamheten och perspektiv av etik och värderingar. För ett parti inför valet 2026 handlar det dessutom om de säkerhetsmässiga och arbetsmiljörelaterade faktorer.
X egen framtid, bortom den opinionskanal det blivit, ser till delar dyster ut även om Elon Musk själv hoppas att symbiosen mellan hans olika produkter och AI-chattboten Grok ska göra underverk. Men det är långt ifrån givet att realtidsdatan från X kommer vara en värdefull tillgång i utvecklandet av Grok.
Allt tyder just nu på raka motsatsen.
Brit Stakston är medgrundare av reportagesajten Blankspot. Här bevakar hon frågor om internet, medier och demokrati.
Toppbilden är ett montage av fot från Shutterstock och printscreen från Musks X-konto.
