Under det tyska valet har X blivit en språngbräda för AfD:s globala synlighet. Brit Stakston frågar sig om EU:s regleringar kan sätta stopp för den systematiska manipulationen av det offentliga samtalet?
Av Brit Stakston 23 februari, 2025
Elon Musk har gett AfD sitt stöd och flitigt använt den egna plattformen X för att ge partiet stor internationell exponering. Men hur ser den faktiska mekanismen ut bakom partiets digitala genomslag på X? Och vad betyder det att EU nu skärper tonen mot X och dess bristande transparens?
Tre nya studier visar att innehållsmiljön på X försämras samtidigt som automatiserade konton driver upp synligheten för de frågor Elon Musk vill lyfta. Samtidigt är X föremål för en omfattande utredning inom ramen för DSA-förordningen – en granskning som i januari utökades på grund av Musks inblandning i det tyska valet.
Rättsakten om digitala tjänster (Digital Services Act -DSA) är en ny uppsättning EU-omfattande regler för digitala tjänster som fungerar som mellanhänder för konsumenter, varor, tjänster och innehåll. Detta nya regelverk för nätbolagen har länge kritiserats av tech-oligarkerna. I sitt stöd för Trump förväntar de sig att få eldunderstöd mot EU:s utredningar i retur. Den 21 februari undertecknades ett nytt direktiv av Trump som visar att den amerikanska administrationen inte kommer att acceptera ”regler som dikterar hur amerikanska företag interagerar med konsumenter i EU” utan att införa strafftullar gentemot EU.
När JD Vance talade på säkerhetskonferensen i München tog många fasta på hans beskrivning av Europas svaga demokrati. Men måltavlan för kritiken mot Europas syn på yttrandefrihet var regleringarna av de amerikanska techbolagen.
När det tyska valet nämndes tog han ställning för AfD genom att säga att det inte finns rum för några brandväggar i en demokrati.
“Democracy rests on the sacred principle that the voice of the people matters. There’s no room for firewalls.”
Hans uttalande var en direkt attack på den tyska strategin att hålla AfD isolerat från övriga partier. Samtidigt valde han att träffa AfD-ledaren Alice Weidel – men avstod från att möta Tysklands nuvarande förbundskansler Olaf Scholz.
Men frågan är: har Musks strategi med att stödja AfD påverkat tyska väljare – eller är det snarare medierna världen över som fallit för hans spel? Det tyska valet kommer oavsett utgång att kunna öka kunskapen om hur digital påverkan ser ut idag och hur långt en enskild tech-miljardär gå för att omforma demokratins spelregler.
Den digitala strategin inom EU för att skapa säkrare digitala miljöer för användare bygger på två centrala förordningar; Digital Services ACT, DSA som är regler för den tekniska infrastrukturen och algoritmer samt krav på att bolagen snabbt tar bort olagligt innehåll. Digital Marketing Acts, DMA har till syfte att säkra att dominerande teknikföretag agerar rättvist online och innehåller en översyn av de metoder som nätbolagen använder sig av för att begränsa tillväxten av nya och alternativa plattformar. Syftet med dessa regleringar är bland annat att skydda EU-medborgares rätt till att kunna göra välinformerade val och säkra valintegriteten.
EU:s granskning av X fokuserar främst på plattformens transparens och förmåga att hantera desinformation. En ny aspekt som nu utreds är om X:s algoritmer medvetet manipulerats för att gynna AfD.
En central fråga är huruvida X använt hårdkodade multiplikatorer för att artificiellt förstärka visst innehåll. Förutom att granska detta kommer EU även analysera vad som skedde på plattformen före och under Musks livesändning med Alice Weidel.
Under tiden finns redan flera studier som pekar på oroande trender. En färsk forskningsrapport “X under Musk’s leadership: Substantial hate and no reduction in inauthentic activity” slår fast att hatretoriken har ökat med 50 procent och att engagemanget för hatiskt innehåll har ökat med 70 procent. Antalet botkonton har heller inte minskat – trots Musks löften om att bekämpa dem.
Studien beskriver en ökning av hat på X där dessutom hatiska och triggande inlägg får mer synlighet och fler interaktioner än tidigare. Särskilt anmärkningsvärt är ökningen av transfobiska inlägg (+260%), homofobi (+30%) och rasism (+42%). Samtidigt har X blivit en plattform där bluffannonser och kryptoscams exploderar.
Mätperioden för denna studie täcker perioden januari 2022 fram till sommaren 2023. Resultaten fångar därmed in tiden strax före och efter att Musk köp av Twitter den 26 oktober 2023. Tillgången till data för forskare har strypts under hans ledning, API-användningen har begränsats och datainsamling försvårats. Plattformen är inte längre börsnoterad, vilket gör insynen ännu svårare.
Att den ”inautentiska aktiviteten” med botar och spam har ökat på X tror forskarna kan påverka demokratiska processer. De föreslår därför bättre moderering för att motverka hat och falska konton på sociala medieplattformar. Ökningen av hat riskerar annars att leda till ökade samhällsproblem och ytterligare polarisering. De beskriver också ett informationsflöde som blivit så omfattande att det är omöjligt för beslutsfattare och journalister att hantera det utan hjälpmedel. De lyfter också fram tidigare forskning som visar hur ilskan på nätet riskerar att leta sig ut i verkligheten, bortom de digitala mötesplatserna.
Hur dessa digitala arméer av botkonton kan användas i samband med ett val synliggörs i en aktuell analys av tankesmedjan DigiHumanism från Luxemburg. De har analyserat drygt 475 000 inlägg på X som handlat om något av de tyska partierna under mätperioden 4 – 16 januari 2025. Deras syfte var att undersöka huruvida det finns inslag av informationsmanipulation på X.
Resultatet? AfD har fått en extremt hög synlighet – men till största delen genom inautentiska konton. Runt AfD och Elon Musk har det skapats en uppseendeväckande mängd botkonton. Dessa konton delar inlägg från AfD 10–15 gånger oftare än andra partiers inlägg och skapar engagemang genom korta svar, emojis eller upprepningar – ett typiskt kännetecken på automatiserad aktivitet. Dessutom finns ett mönster där botarna förstärker Elon Musks och AfD:s egna inlägg, vilket ger en exponentiell spridningseffekt.
Den sortens inlägg kan enkelt programmeras och genomföras av botar. Analytikern Florent Lefebvre från DigiHumanism uppger att de andra partierna inte är i närheten av att ha liknande höga volymer av inautentiska inlägg.
– Vem som helst kan göra en bot men det är svårt att skapa tiotusentals botar. Det är den stora volymen som är problemet, säger Florent Lefebre i en intervju hos Arte.
DigiHumanism noterade också en kraftig ökning av nystartade konton inför och under Musks livesändning med partiledaren Weidel – 2 000 nya konton skapades enbart för att marknadsföra sändningen. Dessa konton interagerade endast med ett inlägg som handlade om sändningen.
AfD ser ut att dra stora fördelar av den stora räckvidd Elon Musk har hos alla som använder X och den marknadsföring han gett partiet. Åtminstone ur perspektivet av hur det ger dem en enorm synlighet oberoende av språk, område eller region. Däremot noterar DigiHumanism att inom AFD/Musk-klustret sker ingen politisk dialog varken med varandra eller andra politiska partier. De sänder främst sina huvudbudskap och marknadsför sin ledare. Detta skiljer sig mot de andra partiernas digitala politiska dialog.
Analysen från DigiHumanism kan inte bevisa huruvida Elon Musk själv ligger bakom denna manipulation. Däremot är de oavsett det kritiska mot Musk som borde reagera på en sådan hög botaktivitet. Vilket X dessutom är tvungna att agera på utifrån DSA-förordningen.
AfD är det enda partiet i den tyska valrörelsen som får ett stort stöd av internationella användare. AfD:s interaktioner kommer mestadels från människor utanför Tyskland som främst delar pro-MAGA och pro-Trumpinlägg.
DigiHumanism varnar för att den bristande datatransparensen gör att man inte kan se var riskerna för den demokratiska processen finns när det saknas insyn i hur algoritmerna fungerar. De beskriver det som sker på X som en form av ”omvänd censur” när ett parti, som AfD, får allt sitt innehåll artificiellt förstärkt på det sätt deras data visar. Det leder till att andra politiska åsikter trycks ner när rekommendationssystemet tiltas på det sättet och fortsätter sedan att välja ut och prioritera det innehållet som förstärkts av inautentiska konton. Det är en form av plattformsmanipulation och Elon Musk har ett ansvar för att säkra den digitala mångfalden av politiska alternativ. Inte tillåta förstärkandet av vissa politiska aktörer med hjälp av botar.
Klusterbild över användare på X som talat om de tyska partierna samt vilka frågor partierna talar om online. Störst är det blåa AfD-klustret som består av Elon Musk och AfD vilke med hjälp att stort antal botkonton förstärkt sin synlighet och produktion av ett icke-organiskt innehåll. Övriga partier talar om politik – i det blåa klustret sänder man mer än för dialog och debatterar. Källa: DigiHumanism
Är det X:s algoritmer eller Elon Musk själv som driver stödet för AfD? Analysen Muskeffekten från tyska Algorithm Watch och amerikanska tankesmedjan DRF-lab visar, enligt dem, att det framför allt är Musks egna aktivitet som skapat engagemanget när Musk kallade AfD för ”Tysklands enda räddning” och när han skrev en debattartikel i Die Welt. Andra tillfällen är när han höll en livesändning med AfD:s partiledare och deltog i partiets slutspurt inför valet.
De drar slutsatsen att de inte sker en algoritmisk manipulation utan att det mesta drivs av Elon Musks egna personliga engagemang genom sitt konto. Partiledaren Alice Weidel har dubblat sitt antal följare på X och stod för majoriteten av AfD:s ökade interaktioner på plattformen. AfD har fått ett massivt internationellt genomslag genom Elon Musks marknadsföring av dem. Många av de engelskspråkiga konton uppges även här vara kopplade till den amerikanska MAGA-rörelsen vilket tyder på att Musk exporterat AfD:s budskap till bredare högerpopulistiska rörelser.
Frågan är om den ökade synligheten faktiskt påverkar valresultatet. X används endast av 15,4 miljoner tyska användare – det motsvarar 19 procent av landets internetanvändare. I analyserna före valet är det främst Tiktok som pekats ut som plattformen där nya väljargrupper kan påverkas. Organisationen Global Witness varnade dessutom för hur högerextremistiskt innehåll på ett problematiskt sätt rekommenderas till Tiktok-användarna i ”för dig” flödet. Tiktok har dryga 22 miljoner användare i Tyskland med 53 procent av användarna i åldersgruppen 18 – 24 år.
Sammantaget visar båda dessa nya undersökningar av X hur Elon Musks genomslag på sin egen plattform kan påverka nationella val och det offentliga samtalet. Den uppmärksamhet Musk ger vissa politiker och/eller rörelser ger dem en enorm marknadsföring. Det leder till att de får en avsevärt större mediebevakning och deras budskap normaliseras i en än vidare krets. Genom Musks välsignelse normaliseras ett högerextremt alternativ vilket skickar starka signaler till högerradikala aktörer runt om i världen.
Det är mot den bakgrunden ett stort problem att medier fortfarande betraktar X som en nyhetsplattform – när den i praktiken fungerar som en propagandakanal för auktoritära rörelser. Plattformen har blivit en central aktör i ett större politiskt projekt där nationalism, konservatism, libertarianism och högerextremism sammanflätas.
Sociala medier är inte längre verktyg för makten – utan själva arenan för den.
Det är oroande om man i analyser av X bortser från vad Elon Musks egna höga följarantal betyder för hans egen synlighet på plattformen och hur han därmed ”hackat” alla interna system för synlighet. Det som i undersökningen ”Muskeffekten” beskriv som organisk användning är på Elon Musks egna konto också ett sätt att manipulera och förstärka.
Musks eget konto är i sig en propagandamaskin. Forskning visar att en stor del av hans följare är inaktiva eller falska. Forskaren Travis Brown analys publicerad hos Mashable visar att 42 procent av Musk 162 miljoner följare hade noll egna följare. 72 procent hade färre än 10 följare och över 62.5 procent av följarna hade aldrig postat ett inlägg. Dessutom hade fler än 100 miljoner konton färre än 10 tweets.
Browns analys visade också att en fjärdedel av dessa konton skapades när Musk köpte Twitter. Liknande plötsliga följartoppar har noterats i samband med andra större händelser initierade av Musk. Ytterligare tecken på att det är potentiellt inautentiska, falska eller inaktiva konton är att 25 procent av dem inte ändrar profilbild utan behåller den som är standard och att 40 procent av dem har endast siffror i sina användarnamn. Detta måste man i kommande och pågående utredningar titta närmare på. Det är med andra ord dags att sluta beskriva Musks konto som ”organiskt” – det är uppenbart manipulerat.
Digital manipulation och attacker mot etablerade medier är centrala verktyg i maktutövningen för Elon Musk och den nya administrationen i USA. Elon Musks egen radikalisering och okunskap om grundläggande demokratisk styrning märks allt tydligare. Även om det är en utveckling som lett till att X har tappat sju miljoner månatliga amerikanska användare är det uppenbart ett fungerande verktyg för Musk och MAGA-rörelsen.
Med hjälp av ny teknik kombinerat med kapital utmanas de traditionella demokratiska institutionerna och rättsstaten snabbt. Kombinationen av teknologiskt kunnande och plattformsägande, ekonomiska resurser och politisk makt används för att forma demokratins spelregler till sin egen fördel.
Det tyska valet är snart över, men frågan kvarstår: Hur kan vi som samhälle motverka att techoligarker får en allt större makt över det politiska samtalet – till och med i länder där de inte ens har rösträtt?
Demokratins styrka ligger i dess långsamma och genomtänkta processer, utformade för att skydda medborgarnas rättigheter och EU:s försök att reglera detta genom Digital Services Act är kanske en av de viktigaste barriärerna mot en framtid där digital manipulation, politisk propaganda och valpåverkan går hand i hand.
Frågan är inte längre om demokratin påverkas av digital maktkoncentration – utan hur snabbt vi kan agera för att skydda den.
Brit Stakston är medgrundare av reportagesajten Blankspot. För Blankspot bevakar hon frågor om internet, medier och demokrati.
Foto: Graf från undersökningen ”German Elections” av DigiHumanism.
TIPS: Varmt välkomna till Blankspots 10-årsdag den 8 april i centrala Stockholm. En inspirerande eftermiddag om mediers framtid och firandet av ett decennium av gräsrotsfinansierad journalistik. Säkra din egen biljett här:
