Nyheter om ,

Snabbguide till valen i Angola

Vad står på spel i valen i Angola? Blankspot guidar dig bland partierna och presidentkandidaterna.

Var: Angola

När: 24 augusti

Typ av val: Parlament- och presidentval

Statsskick: Republik

Angolas president är stats- och regeringschef samt överbefälhavare och chef för det nationella säkerhetsrådet. Hen blir inte vald genom allmänna val utan utses istället i samband med parlamentsvalet där ledaren för det vinnande partiet per automatik blir tilldelad positionen.

Samtidigt blir kandidaten som kommer från partiet med näst flest röster utsedd till vicepresident och de båda posterna utses vart femte år. 

Angolas president utser bland annat domare till författningsdomstolen samt Högsta domstolen och kan i vissa frågor gå förbi parlamentet genom att fatta beslut med dekret.  

Sedan år 2017 är det João Lourenço som är landets president.

Angolas parlamentet, som även kallas nationalförsamlingen, består av 220 ledamöter som utses vart femte år i allmänna val. Väljarna får lägga två röster – en för den nationella styret och en för den provins som man tillhör.

I sin tur väljs 130 ledamöter med utgångspunkt från den nationella röstfördelningen medan 90 väljs utifrån provinsrösterna.

Vilka är aktörerna?

Inför valet är det sju partier och en koalition som har valt att ställa upp för att kandidera om platserna i nationalförsamlingen.

Av dess är det två partier som har haft störst inflytande på landets politik: “Folkrörelsen för Angolas befrielse” (MPLA) och oppositionspartiet “Nationella förbundet för Angolas totala befrielse” (Unita).

Båda partierna var från början gerillarörelser som hade bildats under mitten av 1900-talet  som ett motstånd mot Portugal som vid tidpunkten hade koloniserat landet. Partierna var även de främsta aktörerna i det 27-åriga inbördeskriget som avslutade år 2002. 

MPLA leddes från 1979 av José Eduardo dos Santos som även blev landets president, en position han kvarhöll i 38 år. Under hans styrelsetid byggdes ett system upp som innebar att presidenten och hans innersta krets i hög grad kontrollerade massmedierna, militären och landets ekonomi. 

År 2017 avgick presidenten till mångas förvåning och toppkandidaten för MPLA blev istället försvarsminister João Lourenço. När partiet vann i parlamentsvalet samma år blev Lourenço landets nya president och året därpå blev han även partiets nya ledare trots att dos Santos ville behålla positionen.

År 2017, efter 38 år vid makten, tillkännagav Angolas president José Eduardo dos Santos att han skulle avgå. Hans ersättare blev försvarsministern João Lourenço som även blev vald till partiledare för “Folkrörelsen för Angolas befrielse” (MPLA), ett parti som har innehaft regeringsmakten sedan landet blev självständigt.
Bild: President João Lourenço

Till skillnad mot sin föregångare har den nuvarande presidenten uppvisat en vilja att ändra bilden av sitt parti genom att bland annat avskeda och åtala flera tidigare medlemmar i MPLA för korruption.

En av dessa är landets förre chefen för den statliga investeringsfonden som blev dömd till fem års fängelse. Även dos Santos dotter, Isabel dos Santos, har åtalas och i höst skulle även den förre presidenten åtalas i samband med att hans åtalsimmunitet skulle gå ut men det här genomfördes aldrig då han avled i början av juli i år.

Lourenços största motståndare i det kommande valet är Adalberto Costa Junior som leder Unita sedan år 2019 men har varit en medlem i partiet sedan mitten av 70-talet. 

Costa Juniors har bland annat blivit hyllad för sin förmåga att tala inför väljarna och har under valkampanjen varit aktiv på såväl möten som på sociala medier.

Andra partier som ställer upp är “Nationella fronten för Angolas befrielse”(FNLA), “Partiet för social förnyelse” (PRS) och ”Bred samling för Angolas räddning” (Casa-CE) som är en utbrytargrupp ur Unita. 

Casa-CE bildades inför valet år 2012 i vilket de gjorde oväntat bra ifrån genom att bland annat fokusera på det växande missnöjet bland befolkningen att de inte fick ta del av vinsterna av landets stora försäljning av olja och diamanter. Strategin gav även utdelning i valet år 2017 då Casa-CE fördubblade sitt antal mandat.  

Inför det kommande valet har två grupperingar från Casa-CE – “Demokratiskt block” och “Angolansk pånyttfödelse – Tillsammans för Angola” (PSA-JA) valt att ingå i en allians med Unita.

Vad är de största problemen i landet?

De största frågorna under valkampanjen har kretsat kring den höga arbetslösheten, utbildningspolitiken samt den utbredda fattigdomen. 

Ungefär hälften av befolkningen beräknas leva i fattigdom och enligt FN-organet UNDP:s rankning av mänsklig utveckling hamnar Angola år 2020 på plats 148 av 189, en placering som tros har försämrats i samband med Covid-19 pandemin.

Stora delar av befolkningen saknar även rent vatten på nära håll då endast hälften har tillgång till en vattenkälla inom en halvtimmes gångavstånd.

Det mångåriga inbördeskriget har även resulterat i sociala konsekvenserna då många vuxna inte har fått någon utbildning,  och problemet att befolkningen sällan får ta del av försäljningen av olja, naturgas och diamanter kvarstår.

Ytterligare ett problem i landet är korruptionen som genomsyra stora delar av samhället inom skolan, vården och politiken. Parallellt finns där en problematik inom rättssäkerheten då landets poliskår anses vara dåligt utbildad och odisciplinerad vilket ofta har lett till övervåld och att människor har fängslat utan tydliga grunder.

Inför det kommande valet har just frågan om korruption även blivit personlig då MPLA har anklagats för att ha använt statliga resurser i sin kampanj. I sin tur har MPLA insinuerat att UNITA:s valkampanj finansieras av barnen till den avlidne ex-presidenten dos Santos.

Vad står på spel?

Angola är Afrikas näst största oljeproducent (efter Nigeria) vilket har lett till att inte bara landets befolkning följer det kommande valet med spänning utan även de internationella aktörerna.

Under år 2020 steg bland annat landets skuld till rekordhöga 131 % av bruttonationalprodukten (BNP) men kunde sänkas till 75 procent året därpå till följd av höjda oljepriser.

Det parti som kommer att vinna blir därför ansvariga hur landet enorma naturresurser ska hanteras, och därmed de möjliga affärer som görs med nationella eller internationella aktörer.

Adalberto Costa är partiledare för Angolas största oppostionella parti“Nationella förbundet för Angolas totala befrielse” (Unita). Inför det kommande valet har partiet fått sitt största stöd sedan landet blev självständigt.
Bild: Adalberto Costa

Lourenços och hans administration har bland annat sagt att de planerar att genomföra försäljningar av andelar i oljejätten Sonangol EP och andra statliga företag. 

Samtidigt har landet en skuld på 19 miljarder dollar till Kina som har använts för att bygga vägar, sjukhus och järnvägsförbindelser. I ett försök att stabilisera ekonomin och börja betala av lånet har regeringen därför genomfört ett avtal med den internationella valutafonden för ett lån på 4,5 miljarder dollar.

I sin tur kommer landet att vara tvungna att öka sin bränsleförsäljning till USA och EU, något som är extra viktigt till följd av invasionen av Ukraina och det minskade intresset av ryskt bränsle.

Valet anses även vara historiskt då Unita har vunnit över en stor del av landets yngre befolkning som inte tror på att MPLA kommer att göra några förändringar som gynnar ekonomin eller minskar den omfattande korruptionen. Det blir även första gången som angolaner som bor utomlands kommer att få rösta.

Inför valet har även stora delar av det civila samhället upprepade gånger klagat över bristerna i valprocessen. Ett av problemen ska bland annat vara att miljontals avlidna medborgare fortfarande finns med på vallistorna och många väljare har tilldelats vallokaler som ligger långt ifrån deras hemorter, vilket kan försvåra möjligheten att kunna rösta.

Det finns även de som menar på att valet är riggat och en rörelse vid namn “Rösta och sitt ner” har uppmanat väljarna att stanna i närheten av sina vallokaler till räkningsprocessen är avslutad i ett försök att ”försvara sina röster”.

Bli prenumerant på Blankspot!

Toppbild: Angolas flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.