Nyheter om Azerbajdzjan, EU, Kaviardiplomati
Så skapar Azerbajdzjan ett nätverk av vänner i EU: Lettisk socialdemokrat går diktaturens ärenden
I juli åkte en lettisk socialdemokratisk europarlamentariker till Azerbajdzjan och hyllade landet. Men varken EU-parlamentet eller utskottet som han sade sig representera kände till resan.
Av Rasmus Canbäck 27 januari, 2023
Artikeln är en del av Blankspots serie om Azerbajdzjans resor för Europaparlamentariker. Denna del är publicerad tillsammans med Brysselbaserade EU Observer och är skriven tillsammans med tyska frilansjournalisten Sascha Düerkop. Denna artikel om Andris Ameriks resa är den andra i Blankspots serie om hur Azerbajdzjan försöker skapa vänner inom EU:s institutioner. Läs den första delen här.
I början av januari avslöjade Blankspot hur Azerbajdzjan bjöd in och stod som värd för en tysk liberal parlamentariker, en slovensk konservativ parlamentariker och deras fem assistenter. De redovisade inte resan till den kontroversiella krigszonen, enligt gällande regler.
I en förklaring till parlamentarikern Niklas Nienass, som efter avslöjandet avgick som medordförande i den gemensamma politiska gruppen, skriver de att de känt sig motiverade att åka i och med Andris Ameriks besökt Azerbajdzjan tidigare.
Även om ingen av dem har begått något brottsligt, så väcker Azerbajdzjans icke-transparenta bjudresor för europaparlamentariker frågor om politikernas etik – särskilt i kölvattnet av mutskandalerna kring Qatars och Marocko som avslöjats i vinter.
Ameriks är medlem i det lettiska regionala partiet i Riga, “Ära att tjäna Riga”, vilken är en del av den parlamentariska socialdemokratiska gruppen (S&D).
Hans kontakter sträcker sig tillbaka till åtminstone 2011, då han var styrelseledamot för Rigas frihamn. Vid den tidpunkten besökte den azerbajdzjanska presidenten Ilham Alijev frihamnen för att diskutera samarbeten med Ameriks och övriga i styrelsen.
Två år senare blev Ameriks styrelseordförande för frihamnen och tecknade flera samarbetsavtal med den nybyggda frihamnen i Azerbajdzjans huvudstad Baku.
2015 reste han till Azerbajdzjan vid två tillfällen för att teckna ytterligare avtal mellan Riga och Surachani, en förstad till Baku. Vid den tidpunkten hade Ameriks blivit utsedd till vice borgmästare för Riga.
Under en av resorna uttryckte han i en intervju med azerbajdzjansk statlig media hur han ser på Azerbajdzjan: “låt mig inleda med att säga att jag är en vän av Azerbajdzjan”.
Senare skulle det visa sig att han även är det rent formellt.
Efter att ha avgått som vice borgmästare i Riga i December 2018, på grund av hans involvering i en korruptionsskandal, gjorde Ameriks en snabb återkomst i politiken.
Bara två månader efter att han avgått förklarade han att han ställde upp i valet till Europaparlamentet. I maj 2019 blev han invald.
Kort efter att han tillrätt grundade Ameriks den informella gruppen “Azerbajdzjans vänner”, som då bestod av åtta parlamentariker från fem olika politiska grupperingar.
I en intervju med azerbajdzjansk statstelevision under hans resa till Azerbajdzjan i juni 2022 förklarade han att arbetet med gruppen ”gått trögt på grund av pandemin”, men försäkrade tittarna att allt var på väg mot det normala. Han menade, att han som europaparlamentariker, har en god ställning för att förstärka relationen mellan EU och Azerbajdzjan.
Enligt intervjun så befann Ameriks sig därtill på en officiell resa i sin roll som vice ordförande för utskottet för transport och turism för EU-parlamentet, TRAN.
Under resan så använde han titeln som vice ordförande för TRAN flertalet gånger, men när vi kontaktar TRAN meddelar kansliet att det inte finns någon dokumentation om att han skulle ha representerat utskottet.
Ett av Ameriks möten under resan var med ministern för digital utveckling och transport, Rashad Nabijev, där de bland annat diskuterade projekt för den så kallade Zangezurkorridoren.
Zangezurkorridoren är tänkt att förbinda Azerbajdzjan med dess exklav Nachitjevan. Vägen ska gå genom Armenien, men har ännu inte öppnats på grund av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Parterna har efter kriget 2020 inte kommit överens om vare sig placering eller korridorens status.
Under resan så besökte Ameriks även de delar av Nagorno-Karabach som Azerbajdzjan kontrollerar sedan ett blodigt krig 2020.
Resan gjordes trots att han i Bryssel, aldrig pläderat för Azerbajdzjan i några öppna debatter.
Det enda parlamentariska avtryck, förutom den informella vänskapsgruppen, är när han i mars 2022 röstade emot en resolution.
Då röstade EU-parlamentet för en resolution som fördömde Azerbajdzjan för att genomföra “armenofobi på systematisk nivå, förespråka historierevisionism och hat mot armenier […] inklusive avhumanisering, förskönande av våld” och att agerandet ”riskerar att påverka fred och säkerhet i södra Kaukasien.
Resolutionen gick igenom med övertygande 635 röster för och två emot, samt 42 som avböjde att rösta.
Hela socialdemokratiska partigruppen S&D röstade för den, förutom en person: Andris Ameriks.
Den andra som röstade emot resolutionen var den högerextrema parlamentarikern Marcel de Graaf, från Nederländerna.
Vi kontaktade Ameriks med frågor om vem som betalade för resan i juni, vem han representerade och vem som planerade schemat för resan.
Han svarar att resan betalades inom ramarna för EU:s budget, förutom en dagstur till den smarta byn Aghali (dit Eroglu och Bogovic rest) och staden Sjusja, i Nagorno-Karabach.
Denna del av resan arrangerades av det azerbajdzjanska parlamentet, skriver han. Schemat för resan var framtaget tillsammans med den azerbajdzjanska sidan och Ameriks kontor.
Resan arrangerades efter en officiell inbjudan från det azerbajdzjanska parlamentet och den azerbajdzjanska ambassadören i Bryssel, Vaqif Sadiqov, som också deltog.
Ameriks meddelar även att han deltog på resan i egenskap av ordförande för den azerbajdzjanska vänskapsgruppen, som han bildade 2019. Vilket går emot hans förklaring i azerbajdzjansk media.
Vi frågade honom också om hur han ser på Azerbajdzjans människorättsindex, som i flera internationella mätningar, är i paritet med Belarus och Ryssland.
I stället för att besvara frågan om människorättsfrågor, så skriver Ameriks att Azerbajdzjan inte kan jämföras med varken Ryssland eller Berlaus, vilket frågan handlade om. Han svarar också att Ryssland är aggressor som dödar civila och att Azerbajdzjan skickar humanitär hjälp till Ukraina.
Han nämner inte att Azerbajdzjan tagit Nagorno-Karabach med våld och att Azerbajdzjan så sent som i september invaderade Armenien under två dagar.
Toppbild: Andris Ameriks är med i azerbajdzjansk TV.
Läs våra köpvillkor vid beställning.
