Analys om Coronavirus

Resan mot global immunitet är inledd men kan ta längre tid än förväntat

Vaccinet mot Covid-19 har börjat att delas ut och massvaccineringar har kommit igång i Israel, Storbritannien och USA. Vaccinationstillgången och utdelningen av vaccinet kommer att sätta stor press på världens ledare. Brit Stakston har tittat närmare på några utmaningar i samband med tilldelningen av vaccin runt om i världen och olika prioriteringsstrategier.

Av Brit Stakston 3 januari, 2021

Vid årets början har pandemin krävt drygt 1.7 miljoner människors liv och ytterligare 80 miljoner fler har smittats av Covid-19. Återgången till någon form av normalitet är starkt efterlängtad. Liv kan räddas och färre människors liv raseras när nedstängda samhällen kan öppnas upp och säkra livsverk och försörjningsmöjligheter. Alla är överens om att det är ett mycket viktigt vaccinationsarbete som äntligen är igång.

Inom EU gick startskottet för vaccineringarna sista söndagen i december. Att de börjads distribueras under de allra sista dagarna av 2020 gav stort hopp för det kommande året. Men pandemin är långt ifrån över och vaccintillgången en svag länk.

Frågan är också om inte förhoppningarna om en snabb lösning är orealistisk i relation till mängden av människor som behöver vaccineras.

Den globala vaccinationstillgången och snabbheten i hur doserna ska transporteras ut är bara det en enorm utmaning. Redan i denna fas och endast efter ett par veckor av vaccin på marknaden märks pressen på politiska ledare. Viljan att göra stora politiska poänger av snabba och framgångsrika vaccinationsprogram börjar också skönjas i allt fler länder.

När en framtid bortom pandemin börjar skönjas i horisonten parallellt med att muterade former av viruset dyker upp som sprider smittan än snabbare och riskerar att stjälpa många länders sjukvård över kanten är det tydligt att trycket på effektiva vaccinationsprogram ökar. Vaccinationsstrategier har redan förändrats. Upphandlingen av vaccinet inom EU kan komma att spela en stor roll för synen på ett EU-samarbete.

Men vaccineringstakten är i realiteten ofta långsam och de planerade vaccineringsstrategierna omprövas därför snabbt. Det i sin tur kan leda till vaccinationsnationalism och felaktiga såväl som förhastade beslut i panik över situationen.

För det är ett faktum att smittan ännu pågår med full kraft.

Årsta första sex månader kommer att pröva världens solidariska vilja på flera plan. Blankspot har redan tidigare skrivit om att det är ett fåtal höginkomstländer som har köpt merparten av vaccindoserna mot covid-19.

Dessutom brottas många länder med en växande vaccinationsskepticism och även den digitala desinformationen är en potentiell fara för folkhälsan. Det krävs 60 – 70 procentig vaccinationsgrad för att uppnå flockimmunitet i en befolkning för att smittspridningen kan avstanna så pass att de som inte är immuna kan skyddas från att bli smittade.

Sedan återstår också svaret på frågan om i vilken grad vaccinerade personer för smittan vidare. Hittills har allt fokus lagts på att hitta ett vaccin och nu får man forska vidare på hur stor risken är att som vaccinerad föra smittan vidare.

Tills vidare ska alla vaccinerade fortsatt följa råden med att hålla avstånd och tvätta händerna ofta samt stanna hemma om man är sjuk.

I Sverige har de allra första doserna vaccin som ger skydd mot covid-19 delats ut samtidigt som i övriga EU. Påfyllningen med ytterligare 80 000 nya doser i den första fasen fördelas till de 21 regionerna de kommande veckorna. Det är beslutat att de kommer att gå till de allra mest utsatta som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst enligt socialtjänstlagen.

Med utgångspunkten från att ålder är den högsta riskfaktorn kommer Sverige i den andra fasen av vaccinationsinsatserna prioritera de som är 70 år och äldre.

Dessutom erbjuds vaccinationerna också till de som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och de som får assistansersättning. Dessutom erbjuds personal inom vård och omsorg, inklusive LSS, som arbetar nära patienter och omsorgstagare.

Kritiska röster har höjts från vården för att intensivvården, infektionsmottagningar eller akutmottagningar inte tillhör den första prioriterade fasen utan måste vänta till fas 2 eller 3. Folkhälsomyndigheten uppger att de inte avser att ändra på strategin trots kritiken skriver Dagens Nyheter.

Den tredje fasen av vaccinationer i Sverige innefattar övriga i riskgrupper som är 18 år eller äldre.

Och i den fjärde fasen kommer sedan samtliga vuxna i Sverige erbjudas vaccinationer.

Ambitionen är att alla vuxna som bor i Sverige ska ha erbjudits vaccination mot covid-19 under det första halvåret 2021.

Sverige har också som en del i det nordiska samarbetet åtagit sig att för EU:s räkning vidareförsälja Pfizer/BioNTechs vaccin mot covid-19 till Norge och Island. Det är en försäljning som inte rör Sveriges redan tilldelade doser utan doser som EU:s medlemsstater gemensamt och solidariskt har avstått till Norge och Island skriver regeringen i ett pressmeddelande den 9 december.

I många länder kommer det att krävas stor utökad bemanning för att hantera det efterfrågade behovet av vaccineringar och för att få logistiken att fungera.

I en enkät besvarad av samtliga EU-länder om hur de planerar att administrera vaccineringen uppgav 12 av medlemsländerna att de planerar att vidareutbilda andra inom vårdsektorn för att säkerställa tillräcklig kapacitet.

Rumänien nämnde specifikt att de planerar att mobilisera kvalificerad arbetskraft från andra medicinska tjänster som just nu har mindre att göra på grund av pandemin. Tyskland angav att ideella organisationer som arbetar med humanitärt bistånd och civilberedskap, liksom de väpnade styrkorna och volontärer kan behövas för att hjälpa till med att samordna vaccinationsstrategierna. Tyskland och Frankrike planerar även att ta in pensionerade läkare i tjänst igen för att hjälpa till med vaccinationsarbetet.

Beroende på hur många vaccin som godkänns kommer det att råda lite olika logistiska utmaningar. Det Pfizer-vaccin som just nu fördelats i hela EU kräver två vaccinationstillfällen med 21 dagar och är temperaturkänsligt vilket påverkar hur snabbt man kan vaccinera. Sverige har skrivit avtal för fem olika vacciner som kan bli aktuella när de väl blir godkända. Här ingår bland annat det från Moderna som förväntas godkännas av EU på måndag den 4 januari och Astra Zenecas vaccin som Storbritannien var först ut med att godkänna häromdagen.

Alla vaccin är inte temperaturkänsliga på samma sätt som Pfizers och blir därmed mycket lättare att administrera snabbt till fler.

Totalt finns det enligt WHO idag 60 vaccin i klinisk utveckling och 171 i preklinisk utveckling.

Strategin med att prioritera att vaccinera de mest utsatta och vårdpersonal har inledningsvis sett i stort sett likadan ut i hela Europa.

Däremot skiljer det sig åt ifrån vilken ålder man anser att man ska börja vaccinera och hur man prioriterar vidare inom andra grupper när vaccinationsprogrammen rullas ut. I några länder har man redan nu adresserat behovet av att redan i första fasen vaccinera fler inom prioriterade yrkesgrupper.

I många europeiska länder är däremot den prioriterade målgruppen att få vaccinationer lägre än i Sverige, den startar från 65 år och uppåt och i Lettland, Nederländerna och Ungern är den ännu lägre med vaccinationsprogram som börjar från 60 år eller äldre.

Estland är det enda land som precis som Sverige startar den andra fasen med de som är 70 år eller äldre.

Vaccinationsstrategierna har dock på kort tid kommit att ändra sig bland annat i Norge där den norska folkhälsomyndigheten anget att primärvården kan få upp till 20 procent av vaccindoserna om smittoläget fortsätter att utvecklas på det sätt som sker nu.

Några europeiska exempel på vaccinationsstrategier:

Belgien

I Belgien ansvarar nio olika ministrar för hälsofrågorna och man siktar på att vaccinera 70 procent av befolkningen. Enligt vaccinationsplanen kommer den andra fasen i Belgien rikta in sig på personer över 65 år, patienter mellan 45 och 65 år med hög risk för viruset på grund av fetma eller lungsjukdom och personer inom prioriterade yrkesgrupper. Slutligen kommer andra riskpatienter och resten av den vuxna befolkningen att vaccineras i den tredje fasen.

Vaccinering är gratis och frivillig.

I debatten som förekom i Belgien runt frågan om vaccinet skulle vara obligatoriskt eller ej angavs motargumentet att obligatoriska vaccinationer riskerar att ge anti-waxxers eldunderstöd för sina konspirationsteorier.

Frankrike

Även i Frankrike brottas man med allt starkare röster mot vaccinationer sedan ett par år, 20 procent vill inte vaccinera sig vilket är en fördubbling mot 2019.

54 procent av fransmännen säger sig vilja vaccinera sig mot Covid-19 när det finns ett vaccin.

Forskare säger att utmaningarna i Frankrike belyser den växande misstro som finns mot hälsovårdsmyndigheter efter svininfluensan och andra influensavacciner. Frankrike är också ett av de länder i Europa där vaccinationerna mot mässling sjunkit till 89 procent att jämföras med OECD genomsnittet på 94 procent. Denna misstro mot vacciner drivs inte enbart av föräldrar utan sedan en längre tid även av vårdpersonal. En fjärdedel av de franska allmänläkarna är inte övertygade om riskerna och effekten av vacciner, enligt en rapport från hälsovårdsministeriet från 2015 enligt Politico.

Covid-19 vaccinet kommer att vara gratis. Frankrikes andra fas av vaccineringar i mars kommer att ges till 14 miljoner människor baserat på ålder. Först ut blir de över 75 år, sedan personer över 65 år och hälso- och sjukvårdspersonal över 55 år.

Att ha tillit till vaccinet i alla led inom hälso- och sjukvården kommer vara mycket avgörande för den franska villigheten att vaccinera sig.

Italien

Läkare och övrig vårdpersonal är de första som vaccineras i Italien. De följs sedan av boende i vårdhem sedan vaccineras de i allmänheten som är över 80 år, följt av de som är 60-79 år och de som lider av minst en kronisk sjukdom.

Vaccinationer kommer sedan också att delas ut till prioriterade yrkesgrupper såsom lärare, polis och fångvaktare. Efter det kommer vaccinet att erbjudas gratis till allmänheten och är frivilligt.

Även i Italien förekommer det att vård- och hälsoarbetare är skeptiska till vaccinering och minst en av fem har redan vägrat att vaccineras.

Polen

Vaccineringen planeras att genomföras på cirka 500 sjukhus över hela landet. Läkare och övrig vårdpersonal får bland de första doserna samt alla över 60 år. Dessutom är prioriterade målgrupper för de första doserna är prioriterade yrkesgrupper såsom militär, polis och lärare.

Från och med 15 januari lanseras en sajt och en hotline för vaccinationsbokningar.

Spanien

Ett av de hårdast drabbade länderna i Europa är Spanien med över 50 000 avlidna och drygt 1,8 million smittade. Utegångsförbud råder mellan klockan 23 – 06 och ska gälla fram till maj. Regionerna kan justera tiderna för utegångsförbud och kan även stänga sina regionala gränser för resor.

Det kommer att vara frivilligt att vaccinera sig men de, som trots erbjudan, tackar nej kommer att registreras så att det ska vara tydligt att de valt att avstå. Antalet spanska medborgare som har sagt att de inte kommer att ta vaccinet har minskat till 28% från 47% i november enligt BBC.

För att hantera alla frågor och ifrågasättandet runt vaccinet har en informationssida upprättats med de vanligaste frågorna.

I första fasen fokuserar man även i Spanien på de mest utsatta och vårdpersonal.

Storbritannien

Storbritannien har som första land godkänt Oxford/Astra Zeneca vaccinet. Man har i dagarna bestämt sig för att prioritera om och ge så många som möjligt en första dos istället för att spara hälften till den andra dosen.

Därmed kommer 500 000 personer inte få sin andra dos, som var utlovad att ges inom tre veckor, utan den ska istället ges till andra personer. Detta för att fler snabbt ska få en lite högre skyddsnivå och därmed kunna rädda fler liv. Beslutet är omdiskuterat och har väckt starka reaktioner.

Pfizer och BioNTech säger att det krävs två doser av deras vaccin för maximalt skydd och att de inte finns bevis för att den första dosen ensam ger skydd efter tre veckor.

Även allmänläkare har reagerat och ifrågasätter om det ens är etiskt att fördröja en andra dos för patienter som gett sitt samtycke till den första dosen med utgångspunkten att de skulle få den andra tre veckor senare. Senaste nytt är också att man i den brittiska vaccineringsstrategin aviserat att man öppnar för att mixa olika vaccinleverantörer för att säkerställa att alla kan få sin andra dos uppger Financial Times. Även det något som starkt ifrågasätts.

Även om det kan vara rätt ur ett folkhälsoperspektiv att sträcka ut tiden för den andra dosen till 12 veckor för att vaccinera fler innebär det en logistisk utmaning att ta det svåra samtalet till patienter som ivrigt väntar på ett fullt skydd att be dem återkomma flera veckor senare.

Prioritetsordningen i vaccineringsstrategi var från början boende på vårdhem som är över 80 år samt deras vårdpersonal för att sedan gå neråt i åldrarna. I nästa fas planerar man att låta alla över 50 års ålder och yngre vuxna med svåra hälsoförhållanden vaccinera sig.

I Storbritannien förbereds också så kallade “hälsopass” för att kunna möta eventuella krav på coronavaccination vid resande.

Tyskland

I Tyskland finns det kritik mot att Merkel varit för inaktiv och att man inte trots att vaccinet från Pfizer är tysktillverkat inte kunnat erbjuda fler doser för de tyska medborgarna direkt. Frustrationen växer över att man hänvisas till vaccineringsdoser via Bryssel samtidigt som såväl Bahrain och USA köpt doser direkt från Tyskland. Efter tre dagar har 78 000 tyskar vaccinerats och tyska Focus skriver att med den takten skulle det ta åtta år för de 83 miljonerna tyskar att vaccineras.

Cirka 60 mobila vaccinationsteam har satts upp i Berlin som kommer att besöka huvudstadens vårdhem under de kommande veckorna. Sex större vaccinationscentra har också inrättats, varav det första började arbeta sista söndagen i december.

I Tyskland är planen att börja vaccinera de som är över 80 år och uppåt samt personal inom äldrevården och samt hälso- och sjukvårdspersonal med hög risk för exponering av Covid-19, till exempel personal på intensivvård eller akuten. När man väl vaccinerat dessa går fortsätter man nedåt i åldern till de som är över 70 år gamla och fortsätter så nedåt i befolkningen i 10-årsintervaller. Troligen kommer tyskarna inte vara vaccinerade före slutet av 2021.

Ungern

Det enda land inom EU-gemenskapen som bröt mot den överenskomna dagen för gemensamt startskott för vaccinering i Europa. De startade redan lördagen den 26 december med att vaccinera vårdpersonal. Ytterligare ett sätt att underminera EUs vaccineringsstrategi menar kritiker.

Vid sidan av den dos av vaccin som Ungern får genom EU-samarbetet har Orbán under hela hösten sagt att de ska vara det första EU-land som kommer erbjuda såväl det ryska vaccinet Sputnik som vaccin från Kina enligt sajten Politico.

I Ungern råder numer också en stor skepticism runt vaccination mot Covid-19, enligt en ny undersökning uppges endast 15 procent av invånarna vilja vaccinera sig. Kritik växer mot att man inte säkerställt att allmänheten informerats om vaccinets fördelar utan att frågan om vaccin politiserats och mer handlat om att bygga relationer med Ryssland genom att lyfta fram att man ska bli det första landet i EU att använda sig av det ryska vaccinet.

I Ungern har man inte tidigare varit skeptisk till vaccinationer utan det är presidentens vilja att introducera ett ryskt vaccin som inte godkänts enligt vanliga procedurer som underminerar förtroendet och minskar tilliten. Kritik finns också mot att Orbán vill själv förknippas med att ha gett de ungerska medborgarna vaccinet så istället för att inkorporera vaccineringen via de vanliga vårdkanalerna ska man registrera sig för vaccinering på en ny myndighetsportal.

I Ungern uppger man också att prioriterade målgrupper att vaccinera vid sidan av de som delas med övriga Europa är nyckelpersoner inom infrastruktursektorn.

Österrike

Har samma grundstrategi som Sverige men vaccinerar från och med 65 år och äldre. Den österrikiska vaccinationskommittén anger även att asylsökande i hem, intagna på fängelser och deras personal samt hemlösa också är prioriterade på grund av deras boendesituation.

Andra grupper utanför de uppenbara riskgrupperna som redan nämns som prioriterade är också de som sorterar post och personal som arbetar med lagerarbete i frysrum. Bägge två yrkesgrupper som under året haft stora klusterspridningar i Österrike.

I övrigt är strategin i Österrike att vaccinet ska vara gratis, frivilligt och kunna erhållas i närheten av hemmet. För att kunna uppnå detta planerar man att vid behov lansera mobila vaccinationsstationer till exempel på frekvent besökta gatustråk eller shoppingcenter.

Mobila vaccinationsstationer planeras även i Danmark, Estland, Lettland, Luxemburg, Tyskland och Spanien också att använda sig av.

Vaccinationsstrategier utanför Europa

WHO lanserade det så kallade Covaxprogrammet eftersom man tidigt förutspådde att den stora bulken av världens vacciner skulle köpas av en mindre del av världens befolkning. Utgångspunkten för programmet är att ingen är säker med en snabbrörlig pandemi, såvida inte alla är säkra. Därför vill man försäkra sig om en rättvis global tillgång till säkra vacciner.

Genom Covaxprogrammet ville man att de medverkande länderna ska finansiera forskning och tillverkning av vaccin och försäkra sig om att minst en femtedel av världens befolkning skulle få vaccin oavsett finansiella tillgångar.

För låginkomstländer kommer Covaxprogrammet vara en livlina och det enda säkra sättet som deras medborgare kan få vaccin mot Covid-19. För höginkomstländer, där vissa parallellt sluter egna avtal med olika vaccintillverkare, fungerar samarbetet som en slags försäkring som kan skydda även deras medborgare.
De flesta av världens länder ingår i Covax men inte Ryssland och USA. Förhoppningen är att USA med Biden som president kommer att ansluta sig. Programmet är i stort behov av finansiering för att nå sina mål.

Brasilien

Under pandemin har Brasilien fått kämpa med ett politiskt ledarskap som anser att Covid-19 mest är att jämföra med en måttlig förkylning och man är nu inne på sin tredje hälsominister. Det är ett av de länder i världen som drabbats hårdast och var under en period själva epicentret för pandemin vilket har lett till en mycket ansträngd sjuk- och hälsovård. Drygt 180 000 har dött av viruset och läget är fortfarande mycket allvarligt.

Här kommer en fungerande vaccineringsplan betyda allt men landet ligger minst fyra veckor efter länder som Argentina, Chile, Mexico och Costa Rica.

Vaccinationsprocessen är starkt politiserad och präglas av en maktstrid mellan sittande presidenten Jair Bolsanaro och João Doria Júnior, guvernör i Sao Paolo, som förväntas kandidera till president 2022. Vaccinationsplaneringen har försenats av de interna striderna och den politisk oenighet som råder om vilket vaccin man borde köpa in.

Doria menar att vaccineringarna måste sättas igång i januari med hjälp av det kinesiska vaccinet Coronavac som produceras i Brasilien och som han köpt in till sin delstat. Bolsanaro sprider falsk information om det kinesiska vaccinet och vill starta vaccinationerna med hjälp av vaccin från Pfizer i mars. I andra delstater produceras redan doser av det rysktillverkade Sputnik V-vaccinet.

I stort är Bolsanaro dessutom också drivande till att ifrågasätta vaccinationer på ett sätt som riskerar att underminera allt det arbete som byggts upp inom hälsovården i Brasilien. Tidigare har tilltron till vaccinationer varit hög och Brasilien ansetts ligga i framkant. Bolsanaro planerar inte att vaccinera sig själv och samtidigt som hans regering förhandlar om olika vacciner så skämtar han om biverkningar som “förvandlar människor till krokodiler eller skäggiga damer”.

Högsta domstolen fick till slut kräva att hälsoministeriet lade fram en plan för hur vaccineringen av de dryga 209 miljoner invånare ska gå till eftersom den uteblev.

Man planerar nu att i de tre första faserna av den brasilianska vaccineringsstrategin att vaccinera drygt 49 miljoner invånare och påbörjas i februari. I de prioriterade grupperna ingår även hälso- och sjukvårdspersonal samt de verksamma inom utbildningssektorn, kriminalvården, säkerhetsstyrkor och transportsektorn vid sidan av alla i allmänheten som är över 75 år eller tillhör en riskgrupp.

Vaccinet är gratis och frivilligt.

Bahrain

Bahrain har godkänt inköp av det kinesiska vaccinet Sinopharm trots att det ännu saknas tillgänglig data från kliniska prövningar. Den 70-årige kungen i Bahrain Hamad ibn Isa al-Khalifa tog enligt uppgift vaccinet den 17 december. h Vaccinet är gratis och frivilligt. Anmälan görs via ett formulär online.

Förenade Arabemiraten

Här startades vaccineringar i Abu Dhabi den 14 december och de har tecknat avtal med det kinesiska vaccinet Sinopharm trots att det då saknades tillgänglig data från kliniska prövningar. I Peru har kliniska prövningar avbrutits av ett Sinopharm-vaccin efter att neurologiska problem upptäcktes hos en testvolontär.

Vaccinet är gratis och delas ut på 45 sjukhus och kliniker i landet.

Indien

En stor endagsövning för massvaccinering har i helgen skett i Indien där alla delstater deltog för att testa hur utrullningen av vaccinationsprogrammen ska gå till. Målet med övningen var att bedöma operativ genomförbarhet vid användning en digital plattform för vaccindistribution i fältmiljön och testandet skulle bidra till att identifiera utmaningar i processen och vägleda inför det faktiska genomförandet.

Idag twittrade premiärministern Narenda Modi om vändpunkten för landet efter att Astra Zenecas vaccin och ett vaccin producerat i Indien godkänts för distribution, det inhemska vaccinet kritiseras dock för brist på data enligt Reuters.

Enligt hälsovårdsministeriet har cirka 96 000 vård- och hälsopersonal utbildats för att genomföra vaccinationsplanen.

Vaccinet kommer att delas ut kostnadsfritt i hela landet.

Iran

Trots de amerikanska sanktionerna och handelsbojkott mot Iran säger de sig ha en lösning för att kunna importera vaccin via Covaxprogrammet. Medan de letar efter möjligheter för hur betalningarna ska gå till när deras möjligheter att handla på den internationella marknaden är så begränsad arbetar de också intensivt med att utveckla ett eget vaccin som i dagarna har börjat att testas och enligt uppgift finns det 20 000 testpersoner.

Ett inhemskt producerat vaccin skulle också innebära en lösning på två andra logistiska problem för en massvaccinering av Irans invånare. Dels har de svårt att möta kraven på kylförvaring som många av de utländska vaccinen har dels är Irans åldrande flygplansflotta ett stort problem vid import eftersom inga andra flygbolag flyger in.

Israel

All världens blickar riktas mot det effektiva vaccineringsarbetet som sker i Israel. Frågan om hur EU kunde agera så långsamt och Israel så snabbt lär också återkomma i den svenska debatten.

Under årets första dagar har Israel redan vaccinerat 1 miljon personer och är det land som har agerat snabbast. Premiärministern Netanyahu som vill ta politiska poänger och förändra bilden av sitt mycket ifrågasatta ledarskap genom ett effektivt vaccinationsprogram tog den allra första dosen i Israel live på tv den 19 december med orden ”En liten injektion för en man, ett gigantiskt steg för vår allas hälsa”. Han adderade att om ”allmänheten samarbetar kan Israel vara först med att avsluta pandemin” enligt tidningen Times of Israel.

Även landets hälsominister vaccinerades under samma livesändning som startade den 20 december.

Nu oroar sig många för att man inte kommer ha vaccin för den andra dosen eftersom läkemedelsbolagen inte kan leverera i takt med det effektiva vaccinationsprogrammet men det ryktet avfärdar premiärministern.

Den framgångsrika och snabba vaccineringsstrategin i Israel förklaras av en proaktiv upphandlingsstrategi, dygnet runt arbete med vaccineringar, en digitaliserad hälsovård där alla medborgare är registrerade via någon av de fyra sjukkassorna och där logistiken finns för att skala upp för den här typen av insatser. Dessutom är det faktum att man är ett relativt sett litet land med sina dryga nio miljoner invånare också en anledning till att går att genomföra en så snabb och effektiv process.

Regeringen siktar på två miljoner vaccinerade i slutet av januari. De över 60 år erbjuds vaccinationer samt alla inom sjukvården och prioriterade yrkesgrupper såsom lärare samt verksamma inom livsmedelshandeln och lokaltrafiken.

Ryssland

Mer än 800 000 människor har vaccinerats i Ryssland och mer än 1,5 miljoner vaccinationsdoser har skickats ut, säger hälsovårdsminister Mikhail Murashko enligt nyhetsbyrån Reuter.

Ryssland började rulla ut det egenproducerade vaccinet Sputnik V i början av december och som ett av världens mest drabbade länder sätter man stora förhoppningar på ett antal vacciner som de planerar att producera. Sputnik V vaccinet kräver två doser som fördelas med 21 dagars mellanrum. Vid sidan av den inhemska distributionen är detta också ett av de vacciner som fler länder till exempel Argentina och en region i Brasilien tecknat avtal med Ryssland om.

Från och med 1 januari 2021 erhåller alla vaccinerade i Ryssland ett elektroniskt vaccinationsintyg.

Sydafrika

Ett av den afrikanska kontinentens värst drabbade länder av pandemin är Sydafrika som står för en tredjedel av alla konfirmerade fall. Sydafrika som en del av Covaxprogrammet kommer att få veta under de första dagarna i januari när det kommer att få ett Covid-19-vaccin, enligt källor till sydafrikanska Sunday Times.

Den andel som kommer att tilldelas Sydafrika inom ramen för Covaxprogrammet kommer endast att räcka till att vaccinera 10 procent av landets befolkning på 58 miljoner invånare.
Prioriteringen kommer att ligga på att vaccinera hälso- och sjukvårdpersonal i frontlinjen, följt av äldre och de verksamma inom kriminalvården.

USA
1 miljon amerikaner hade vaccinerats den 23 december efter 10 dagars vaccinering enligt CDC. Människor i åldern 75 år och uppåt prioriteras. I den andra fasen av vaccineringarna inkluderas även prioriterade yrkesgrupper såsom brandmän, poliser, livsmedels- och jordbruksarbetare och anställda inom posten, livsmedelsbutiker, kollektivtrafik samt yrkesverksamma inom utbildningssektorn (lärare, stödpersonal och dagisarbetare.

Foto: Marcia L. Fudge, demokratisk politiker nominerad till att bli bostadsminister vaccinerar sig den 19 december i USA.

Av Brit Stakston