Analys om Coronavirus, Indien
Indisk smittspårningsapp – spårar mer än smittan
Från första början har lanserandet av appen Aarogya Setu kantats av rykten om att den kommer att användas som ett möjligt övervakningsverktyg. Regeringen har förnekat allt sådant från början men ett beslut från en domstol i Delhi ger en helt annan bild av läget.
Av Brit Stakston 18 april, 2021
När pandemin spred sig över världen fanns det inte alltid tid att tänka efter och göra de nödvändiga analyserna av hur säkra system var eller hur man kunde göra det tydligt vilken data man samlade in och till vad.
I en iver att förhindra spridning snabbt var det logiskt att tänka innovativt runt hur ny digital teknik skulle kunna användas för att underlätta smittspårningen. Smittspårningsappar sågs av många som en helig gral till att förstå pandemin och dess spridning i världen bättre.
Ett år senare har en mängd appar såväl implementerats som lagts ner i olika delar av världen.
Den allmänna folkhälsan har varit i ena vågskålen och människors globala integritet i den andra som så många gånger förr under denna globala pandemi.
I Sverige lade man till slut ner tankarna på en smittspårningsapp när det blev oklart hur datan skulle lagras och hur användarnas anonymitet skulle säkras.
En smittspårningsapp som varit omdiskuterad från första början och kantats av rykten om att den skulle komma att användas som ett möjligt övervakningsverktyg är den indiska appen Aarogya Setu.
Regeringen har förnekat allt från början men ett beslut från en domstol i Delhi i ett helt annat ärende ger i veckan en annan bild av läget.
Aktivisten Umar Khalid har suttit fängslad i sju månader för att ha medverkat i Delhiupploppen och anklagas för ”olaglig verksamhet”.
Han har nu har släppts fri mot borgen på ett villkor: att han laddar ner smittspårningsappen.
Det har inte förekommit några andra rättsfall under pandemin där ett sådant villkor har ställts för borgen. Men det här domslutet visar hur användningen av smittspårningsappen kan användas och likställas med en digital fotboja för att kontrollera personer.
Internet Freedom Foundation som är en indisk icke-statlig organisation och driver frågor om digitala rättigheter och friheter har nu reagerat. De menar att detta inte enbart handlar om Umar Khalid utan också om all de miljoner människor som laddat ner mappen. För dem bevisar detta att appen används för mer än att spåra smittan och kartlägga spridningen.
Appen Aarogya Setu använder sig av telefonens Bluetooth och platstjänstdata. Användarna får veta om de varit nära en smittad person och denna information skannas då av mot en databas med kända smittofall. Appen beräknar sedan en användarens risk för infektion och ger rekommendationer baserat på hur nära man är den smittade, för hur många dagar sedan och annan liknande data.
Appen har laddats ned 170 miljoner gånger vilket ska jämföras med de totalt 1 366 miljarder som bor i Indien. De som framför allt inte använt appen kommer från de större och tätbefolkade delarna av landet.
Uppgifterna delas sedan med regeringen.
Regeringen hävdade att namn och nummer inte kommer att offentliggöras men den samlade trots allt också in information såsom kön, resehistoria och risker för sjukdomar genom till exempel information om man är rökare.
Under året har det också avslöjats att datan i appen delta med bland annat Kulgams polisdistrikt uppger techsajten Inc 42. Detta trots att det i användarvillkoren tydligt står att datan endast får delas med hälsomyndigheter.
Den indiska smittspårningsappen är med andra ord ett tydligt exempel på en app vars användningsområden ser ut att sträcka sig bortom det ursprungliga syftet.
Det indiska hälsoministeriet undersöker nu också möjligheterna med att använda ansiktsigenkänningsteknik för kontaktlös vaccineleverans.
Relevant i sammanhanget är hur starkt den indiska regeringen kritiserat de stora tech-jättarna i USA och deras datanvändning.
Covid-19 befaras nu också användas som argument för att skynda på en ny dataskyddslagstiftning i Indien som även den är omdiskuterad för att leda till överdriven statlig kontroll.
**
Texten är en del av en utställning om pandemin vs demokratin.
Jorden runt har mänskliga rättigheter pressats undan i kampen mot viruset. Folkhälsan har varit viktigare än allt annat. Men hur kommer det påverka demokratin långsiktigt? Den frågan ställer vi oss i en utställning där vi belyser hur pandemin påverkat demokratin i olika delar av världen och i Sverige.
Just nu är utställlningen möjlig att ta del av i Vallentuna.
Är du intresserad av att få ta del av detta och boka in en egen föreläsning hör av dig till lin@blankspot.se.
Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.
Nyhetsbrevet kommer varje söndag med det senaste från Blankspot.
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!
Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.
