Demonstrationerna i Georgien fortsätter växa i både storlek och kraft när de nu går in på sin tredje vecka. Rasmus Canbäck reder ut vad som händer i Georgien.
Av Blankspot 29 april, 2024
De senaste två veckorna har tusentals demonstranter samlats varje dag för att visa sitt missnöje mot den sittande regeringens lagförslag om ”utländsk agent”.
Demonstrationerna nådde en kulmen söndagen den 28 april när tiotusentals samlades i centrala Tbilisi. Utländska medier som AFP har rapporterat att omkring 20 000 personer anslöt sig till dem, medan lokala källor menar att det är betydligt fler. Stundtals har protesterna mötts av polisvåld.
Blankspots reporter Rasmus Canbäck har rapporterat om situationen i Georgien i flera år och besvarar läsarfrågor om vad som sker.
[Läs Rasmus Canbäcks reportage: Blankspot på plats – Georgiens framtid avgörs i natt]
Vad handlar protesterna om?
– Regeringspartiet Georgisk Dröm meddelade i början på april att den ska driva igenom ett kontroversiellt lagförslag – ”utländsk agent” – som anses vara rysslandsinspirerat. När det drivits igenom i andra länder, så som Ryssland 2012 eller Kirgizistan i år, så har det medfört att civilsamhället och medier drabbats mycket hårt. Regeringen försökte driva igenom lagförslaget i mars i fjol också, men stoppades då av att demonstrationerna var mycket större än de förväntat sig. Även reaktionerna från det demokratiska väst var hårda. Kombinationen gjorde att lagförslaget drogs tillbaka. Denna gång verkar det dock som att regeringen har bestämt sig.
**
STÖTTA VÅR JOURNALISTIK – SÅ KAN VI GÖRA FLER REPORTAGE
**
Vad innebär lagförslaget?
– Det är en direktreglering av utländsk finansiering av civilsamhället och medier. Den organisation som tar emot mer än 20 procent av sin finansiering tvingas in i en ny juridisk enhet som dels innebär rigorösa redovisningskrav, dels ett utökat mandat från regeringen att stänga ner organisationerna.
– Det har spridits desinformation från regeringsvänligt håll, och förmodligen understödd av Ryssland, om att lagen är en kopia av en amerikansk med samma namn. Den amerikanska förkortas ”Fara”. Enligt företrädare från Transparency International som jag talat med så är det en medveten desinformation med syfte att förvirra, och lagförslagets utformning liknar den ryska motsvarigheten betydligt mer. Det är dock viktigt att bemöta, i och med just denna desinformation är återkommande. Människorättsorganisationer menar dessutom att transparenslagarna i Georgien möter EU-standard redan.
[Vill du fördjupa dig? Läs Kaukasusexperten Hans Gutbrods analys av lagförslaget]
Varför lägger regeringen fram lagförslaget nu?
– De flesta är överens om att regeringens misslyckande förra året inte skulle gå obemärkt förbi. I höst är det parlamentsval och regeringen vill förmodligen polarisera väljarklimatet och på så vis hoppas på att få fler röster. Mer konspiratoriska teorier menar att högsta ledningens kontakter med Ryssland kan vara en orsak. Grundaren till regeringspartiet, Bidzina Ivanisjvili, är en georgisk-rysk oligark och som har kritiserats av omvärlden för att ha besvärande kopplingar till Rysslands elit.
Vilka är de som protesterar?
– Man talar mycket om att Generation Z, det vill säga sådana som är under 20, utgör kärngruppen. Det är dock lite förenklat. När jag var där så mötte jag allt från tolvåringar till nittioåringar. Även om protesterna i grund och botten handlar om att bevara ett fritt civilsamhälle, så verkar den yttersta enande faktorn vara ett brett EU-stöd i kontrast mot Ryssland. Landet invaderades av Ryssland 2008 och det finns därför bred kritik mot regeringens passiva inställning till kriget i Ukraina. Lagen kallas av demonstranterna för ”den ryska lagen”. Omkring 80 % av Georgiens befolkning anses vilja ansluta sig till EU och i höstas gavs kandidatstatus till Georgien. EU-kommissionen underströk i sin rekommendation att kandidatstatus gavs till folket, inte till regeringen.
– Det är också värt att nämna att protesterna anordnas av ett nätverk av civilsamhällesaktörer som samverkar. De uppstod framför allt efter stora protester sommaren 2019 och har upparbetat gott samarbete. Med tiden har de flesta av dem blivit EU-finansierade, vilket kan vara en orsak i kombination med att de är regeringskritiska till att regeringen ger sig på just dem.
Vad säger regeringen?
– Först och främst hävdar regeringen att den är EU-vänlig och att lagförslaget handlar om transparens – vilket som sagt har tillbakavisats av människorättsorganisationer och EU. Därtill har regeringen ökat retoriken mot dem som demonstrerar och anser att de är ”radikala extremister”. De senaste veckorna har vi också sett en ökad retorik mellan EU och regeringen. Regeringen försöker dock sälla sig till en grupp konservativa i Europa där stöd för lagen går att hitta. I dagarna var premiärminister Irakli Kobachidze på en konservativ konferens i Ungern där han underströk den djupa vänskapen till Ungerns premiärminister Viktor Orbán.
Hur reagerar oppositionen?
– Oppositionen har aldrig lyckats återhämta sig efter att Micheil Saakasjvilis regering föll år 2012. Vid förra valet återvände han till landet efter flera år i Ukraina och i någon sorts tvingad exil med anklagelser om vanstyre och korruption mot sig. Han fängslades ganska snart. Numera består oppositionen av flera partier och konstellationer som verkar ha svårt att enas bakom Saakasjvilis parti ”Enade nationalla rörelsen”. Hursomhelst så är oppositionen mycket kritisk mot lagförslaget, vilket möjligen innebär att de kan väcka stöd för dem. Regeringen hoppas nog på att oppositionen ska vara fortsatt splittrad inför parlamentsvalet i höst.
– Regeringen har dessutom parlamentarisk majoritet och kan förbigå den kritiska och oppositionellt folkvalda presidenten Salomé Zurabisjvilis hot om veto mot lagen. Salomé Zurabisjvili anses vara en mycket bidragande anledning till att EU gav kandidatstatus till Georgien i höstas. Utanför sitt presidentmandat, och självfinansierat, åkte hon på charmoffensiv till Europa för att EU skulle ge kandidatstatus till Georgien. Hon har också använt sitt särskilda mandat för att benåda demonstranter från förra året, som anses ha fått rättslösa domar mot sig.
Hur reagerar omvärlden?
– EU-rådets ordförande Charles Michel har återkommande understrukit att lagförslaget förhindrar Georgiens väg in i EU. Man anser att lagförslaget är skillnaden mellan en väg mot demokrati, och en väg mot ett auktoritärt samhälle. EU-parlamentet kräver att om lagförslaget klubbas igenom hela vägen (det har klubbats i en av tre instanser hittills) så ska visumfria resor för georgier till EU dras tillbaka och relationen ses över. Ryssland har å sin sida hävdat att lagförslaget är ”rätt väg för Georgien”.
Vilken regional roll spelar Georgien för EU:s intressen?
– EU:s dilemma ligger i att Georgien är en viktig partner i den så kallade ”mellankorridoren” som går till Kina. Den är tänkt att fungera som ett alternativ till Suezkanalen och Adenbukten som hotas av Houtirebeller. I januari undertecknade EU ett investeringspaket på över 115 miljarder kronor för utbyggnaden av transportleden som går genom Georgien, Azerbajdzjan och Centralasien och vidare till Kina. Alla stater på vägen, förutom Georgien, är auktoritära. Georgien tillsammans med Armenien utgör en någotsånär demokratisk zon i Södra Kaukasien, och även i EU:s östliga partnerskap. En god relation med Georgien är nödvändig för både handelsvägarna och för att hålla Ryssland borta från regionen. I skenet av det innebär lagförslaget om ”utländsk agent” även ett geopolitiskt vägskäl.
**
**
Slutligen, vad tror du kommer att hända?
– Min gissning är att regeringen var beredda på reaktionerna denna gång och att lagförslaget därmed kommer att träda i kraft efter den 30 juni, som regeringen satt som någon sorts deadline. Det innebär att den ganska splittrade georgiska oppositionen behöver kraftsamla inför parlamentsvalet i höst, vilket får ses som ett ödesval. Senaste valet kritiserade av valobservatörer från OSSE för vissa felaktigheter. Det kommer vara en mycket turbulent tid med stegrande polisvåld framöver.
Toppbild: Söndagen den 28 april samlades tiotusentals demonstranter i centrala Tbilisi för att demonstrera.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
