Den 8 november tillkännagav EU-kommissionen att Georgien rekommenderas kandidatstatus. Sedan dess har debatten om vem som ska ges äran för EU:s beslut rasat. Nu anklagar regeringen EU och oppositionen för att använda ryska metoder i sin retorik.
Av Rasmus Canbäck 17 november, 2023
Den 8 november deklarerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Georgien rekommenderas att få kandidatstatus till EU. Beslutet tas vid ministerrådsmötet den 14–15 december. I sitt anförande underströk Ursula von der Leyen särskilt det georgiska folkets stöd som den bidragande faktorn till rekommendationen.
I Georgien mottogs beskedet med stor entusiasm. Sedan Georgien ansökte om kandidatstatus i mars 2022 har landet, enligt många bedömare, snarare tagit steg bort från EU än mot unionen. Bland annat försökte regeringen införa ryskimporterade civilsamhälleslagar i mars 2023 och många ifrågasätter att landet återupptagit flygförbindelser med Ryssland.
[LÄS MER: Spänt inför EU-beslut om Georgien]
Georgien ansökte om kandidatstatus kort efter att Ukraina och Moldavien gjorde det, i hopp om att vara en del av samma kandidatpaket som de två andra. Initialt bedömde EU-kommissionen att Georgien kommit längre än de två andra länderna i reformpaketet. Landet fick däremot bakslag på betydande punkter, bland annat om landets närhet till Ryssland och polarisering av politiken.
I ett längre inlägg på plattformen X svarar Sjalva Papuasjvili, talmannen för det georgiska parlamentet och medlem i regeringspartiet, på kritiken. I fem utförligt skrivna punkter lyfter bemöter han vad han benämner som ”myter” om kandidatstatusen.
Bland annat skriver han under den andra punkten som handlar om att EU:s retorik om att ”folket förtjänade statusen, inte regeringen” kommer från sovjettiden.
”Att separera en demokratiskt vald regering från sitt folk är ett skolboksexempel på Kremlins taktik, och ett omtyckt revolutionärt tillvägagångssätt från sovjettiden”.
Vidare redogörs det för hur den georgiska regeringen, till skillnad från civilsamhället och oppositionen, är avsändare för att ha ansökt om kandidatstatus och att det är regeringens bedrift att rekommendationen kommit.
Sjalva Papuasjvili anklagar också oppositionen och civilsamhället för att sprida en falsk bild av att regeringen motarbetat dem.
”[Myten om att oppositionen arbetat hårt för statusen] är den grymmaste och mest cyniska. Oppositionen, särskilt den mest radikala falangen, försökte att sabotera arbetet om EU:s tolv prioriteringar, och därefter smutskasta den georgiska regeringens ansträngningar, och slutligen nedvärdera regeringens ansträngningar”.
De tolv prioriteringar han syftar till är en lista som EU-kommissionen identifierat i samband med att Georgien ansökte om kandidatstatus. För att tillkännages kandidatstatus skulle Georgien tillmötesgå punkterna.
Tankesmedjan Open Society Georgia Foundation (OSGF) har sedan dess varit samordnande för ett antal civilsamhällesaktörer för att bevaka utvecklingen. En gång i kvartalet har de publicerat en rapport där de bedömt Georgiens utveckling. Den speglar nödvändigtvis inte EU-kommissionens bedömning.
I den senaste rapporten från 15 september 2023 ansåg OSGF nio av tolv punkter vara antingen icke-fullföljda eller endast bitvis fullföljda. På den fyrgradiga skalan ansågs endast två vara mestadels fullföljda eller helt fullföljda.
De två punkter som ansågs vara icke-fullföljda var arbetet för att verka mot polarisering i politiken och verka mot oligarkstyre i Georgien. Grundaren bakom regeringspartiet Georgisk dröm, Bidzina Ivanisjvili, gjorde sin förmögenhet i Ryssland på 1990-talet och anses allmänt, trots att han formellt dragit sig tillbaka från politiken, ligga bakom betydande beslut i regeringspartiet.
Statsvetaren George Melasjvili, ordförande för den liberala och EU-vänliga tankesmedjan Europe-Georgia Institute, säger till Blankspot att en effekt av polariserande uttalanden, som Papuasjvilis, är att regeringspartiets agenda radikaliseras.
– Regeringspartiet Georgisk dröm har ett ganska stabilt stöd på runt 20–25 % av väljarna. Problemet för dem är att polariserande retorik snarare radikaliserar den egna väljargruppen än att den lockar till sig mittenväljare. Georgisk dröm har under lång tid försökt att påverka befolkningen i en riktning som för landet bort från väst och det börjar bli svårt för dem att hävda att de är för västvärlden, säger George Melasjvili.
Hur kommer det sig att uttalandet från Sjalva Papuasjvili kommer nu? Vem riktar det sig till?
– Georgisk dröm vet att europeiskt sinnade väljarbasen inte kommer att stötta dem. Förtroendet för Georgisk dröm är förbrukat. I stället försöker de att skapa artificiella narrativ om något annat. De försöker alltså locka till väljare genom att skapa nya alternativ. Det besvärliga i det hela är att det här nya inte kan vara ett stöd till väst eller Europa, och blir direkt eller indirekt ett stöd till Ryssland, resonerar George Melasjvili.
Toppbild: Talmannen Sjalva Papuasjvili i det georgiska parlamentet. Foto från georgiska regeringen.
