Den georgiska regeringen är i färd med att införa "agentlagen". Med det kommer biståndet från utlandet att regleras hårdare, och organisationer som tar emot pengar från väst kan stängas ner. Sverige agerar nu för att orientera sig i frågan.
Av Rasmus Canbäck 10 maj, 2024
För 2024 ska Sverige ge 200 miljoner kronor (230 för 2023) i utvecklingsbistånd till Georgien, varav en beskärd andel går direkt till civilsamhället. Med införandet av den så kallade ”agentlagen” så är biståndet hotat.
Enligt svenska regeringen så är Sverige den tredje största givaren av bistånd till Georgien. Georgien ingår i det Östliga partnerskapet tillsammans med Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Moldavien och Ukraina. EU:s Östliga partnerskap grundades på initiativ av Polen och Sverige år 2009, och är ett prioriterat område för biståndet enligt den närhetsprincip som råder med regeringens reformagenda för biståndet.
Georgien sågs länge som ett föregångsland för demokratisk utveckling i en annars auktoritär närmiljö. Stödet för en EU-anslutning är 89 procent i flera mätningar i landet. I december tilldelades landet kandidatstatus för unionen.
Lagförslaget har kritiserats av utrikesminister Tobias Billström för att riskera utvecklingen mot ett EU-medlemskap, skrev han på X den andra maj.
”Situationen i Georgien är mycket oroande. Den svenska regeringen fördömer användningen av våld mot fredliga demonstranter. Förslaget till lag om utländskt inflytande och regeringens retorik äventyrar Georgiens väg till EU.”
Den senaste månaden har protesterna i Georgien växt i storlek och kraft i takt med att den georgiska regeringen ökat sin retorik. Protesterna har lockat så många som 100 000 människor, enligt lokala källor. Stundtals har protesterna mötts av våld från polisen.
Den georgiska regeringen har dessutom pekat ut västerländskt finansierade organisationer som måltavla för lagförslaget.
I Riksdagens frågestund med regeringen den andra maj ställde riksdagsledamot Johan Büser (S) en fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell om hur regeringen ska agera om lagen införs.
– Med bakgrund av den allvarliga utveckling som vi ser i Georgien vill jag fråga biståndsministern om vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa verksamheten för de organisationer som drabbas. Jag vill också fråga vilka sanktioner som ses som möjliga om lagen antas, frågade Johan Büser.
På frågan svarade Johan Forssell att Sverige bevakar situationen.
– Situationen i Georgien blir alltmer problematisk. Jag gör ingen annan bedömning av situationen där. Det här pekar på något som vi har sagt ända sedan invasionen av Ukraina år 2022. Ambitionerna från Ryssland är inte isolerade till ett enskilt land. Man använder olika metoder av hybridkrigföring, inledde Johan Forssell.
Han fortsatte berätta om den svenska omläggningen av biståndet.
– Vi har gjort stora förändringar i biståndet. En av dem är att vi inriktar biståndet mer till vårt närområde. Ukraina hör vi ofta om. Mer sällan pratar vi om närområdets övriga delar. Tittar vi på de anslagen så har de till och med ökat sedan vi tillträdde. Det är en utveckling som svarar upp mot de behov som finns, och vi kommer att fortsätta med den inriktningen, svarade Johan Forssell.
Den sjunde maj reste Johan Forssell till Georgien. Enligt regeringens pressmeddelande träffade han officiella företrädare, civilsamhällesaktörer och företrädare från den politiska oppositionen.
– Regeringen följer den oroande utvecklingen i Georgien noggrant. Sverige är den tredje största bilaterala givaren till Georgien och vårt reformsamarbete sträcker sig flera decennier tillbaka. Georgiens starka och oberoende civilsamhälle har en vital roll för landets fortsatta väg mot EU, sade Johan Forssell i pressmeddelandet.
Enligt den georgiska regeringens pressmeddelande så diskuterades så väl handelsfrågor som det nya lagförslaget mellan landets premiärminister Irakli Kobachidze och Johan Forssell. I pressmeddelandet menar den georgiska regeringen att lagförslaget handlar om att öka transparensen inom civilsamhället.
Den amerikanska människorättsorganisationen Freedom House har dock påtalat att lagförslaget är skiljelinjen mellan ett land som går i en auktoritär respektive demokratisk riktning.
Enligt oppositionella medier i Georgien ska Johan Forssell i mötet med politiska oppositionen ha understrukit att om lagförslaget antas, så kommer inte Georgien kunna gå med i EU.
Den 17 maj förväntas lagförslaget röstas igenom. Den georgiska regeringen har tidigare sagt att det är planerat att träda i kraft till den första juli. I slutet på oktober är det parlamentsval, vilket ses som ett ödesdigert val för Georgiens framtid. Från Sverige planeras redan flera delegationer med valobservatörer.
Den svenska organisationen Civil Rights Defenders som har verksamhet på plats är en av dem som kan påverkas av lagen.
– Vi följer processen kring lagförslaget noga men det är för tidigt att dra slutsatser om vilka eventuella konsekvenser det kan få för Civil Rights Defenders arbete i Georgien. I värsta fall kan en implementering av lagen innebära att Civil Rights Defenders måste avsluta allt sitt arbete i landet. Och det skulle få negativa konsekvenser framförallt för arbetet med de mänskliga rättigheterna, men också processen för Georgiens EU integrering, skriver Helena Rask, chef på Civil Rights Defenders Eurasienavdelning.
Toppbild: Johan Forssell träffar Georgiens premiärminister Irakli Kobachidze. Pressfoto från georgiska regeringen.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
