I veckan misslyckades georgiska regeringspartiet Georgisk dröm att ställa landets president inför riksrätt. Nu väcks kritik från georgiska civilsamhället om att regeringen vill sabotera för landets närmande mot EU.
Av Rasmus Canbäck 19 oktober, 2023
Under onsdagen röstade det georgiska parlamentet om att inleda riksrätt mot landets president Salome Zurabisjvili, vilket skulle innebära att hon skulle avsättas.
Av 150 parlamentsledamöter krävdes 100 röster för att presidenten ska ställas inför riksrätt, men endast 86 röstade för att det skulle ske. 85 platser tillhör regeringspartiet Georgisk dröm (76) tillsammans med dess högerpopulistiska stödparti Folkets makt (9).
Den splittrade oppositionen som innehar resterande mandat uppges antingen ha avstått från att rösta eller bojkotta omröstningen.
Fram till 2024, när konstitutionen ändras, så väljs landets president separat från parlamentet. Medan regeringspartiet Georgisk dröm, tillsammans med stödpartiet Folkets makt, har majoritet i parlamentet så representerar president Salome Zurabisjvili det största oppositionspartiet Enade nationsrörelsen.
Medan presidentens makt är i huvudsak ceremoniell, med vissa mandat enligt grundlagen, så är det regeringen som innehar den formella makten.
De senaste åren har relationen mellan regeringen och Salome Zurabisjvili ökat i takt med att Georgisk dröm i allt större utsträckning gjort en kursändring i närmandet mot EU.
Inom ett par veckor förväntas EU-kommissionen presentera en bedömning om huruvida Georgien ska tilldelas kandidatstatus i EU.
[LÄS MER: Spänt inför EU-beslut om Georgien]
Den georgiska regeringen anklagas av oppositionen så väl som det EU-vänliga civilsamhället för att motarbeta processen. Det sker dels genom att närma sig Ryssland, dels genom att försöka genomföra auktoritära lagar.
I slutet på augusti och början på september åkte därför Salome Zurabisjvili på en Europaturné för att plädera för att EU ska godkänna kandidatstatus, trots att regeringen inte godkände den.
Georgiens högsta domstol dömde att den icke-auktoriserade resan gick i strid mot Georgiens konstitution, vilket ligger som grund för voteringen om riksrätt.
Enligt analytikern George Melasjvili, som leder den liberala tankesmedjan Gerogian-Europe Institute, har relationen mellan Salome Zurabisjvili och regeringen försämrats sedan kriget i Ukraina började den 22 februari 2022.
– Relationen dem emellan har försämrats sedan början på kriget i Ukraina, när hon (Salome Zurabisjvili) beslutade att inta en position där hon öppet stöttade Ukraina och Zelenskyj, vilket gick emot Georgiens regering som uppfattades som mer pro-rysk, säger George Melasjvili.
Han resonerar att situationen komplicerades ytterligare när stora demonstrationer bröt ut i Tbilisi.
– Demonstranter från oppositionen och civilsamhället krävde snart därefter att Georgien skulle ansöka om EU-kandidatstatus tillsammans med Moldavien och Ukraina. Georgiska regeringen tvingades, mot deras vilja, att göra det i och med demonstrationerna aldrig upphörde. Salome Zurabisjvili uttryckte sitt stöd för demonstrationerna, vilket orsakade en förtroendeklyfta mellan henne och regeringen.
George Melasjvili menar att den georgiska regeringen anklagade Salome Zurabisjvili för att spä på konflikten i Ukraina.
– Det går att jämföra det med hur Ungerns Viktor Orbán resonerar kring kriget i Ukraina, där han menar att ett aktivt stöd för Ukraina är motsatsen till att förespråka fred. På samma vis har den georgiska regeringen anklagat Salome Zurabisjvili tillsammans med civilsamhället för att vara en del av en global krigsbejakande rörelse.
Slutligen resonerar George Melasjvili att regeringen ser Salome Zurabisjvili som både ett hot och en tillgång, som regeringen försökt att hantera.
– Till skillnad från regeringen så har Salome Zurabisjvili goda relationer med västvärlden, vilket regeringen ser på både avundsjukt och som ett hot. Problemet för regeringen är att de inte vill låta någon institution i Georgien vara fristående från dem. Konstitutionen säger visserligen att presidenten inte får bedriva utrikespolitik, men å andra sidan säger den också att Georgien ska närma sig EU och Nato, vilket Salome Zurabisjvili förespråkar.
Han tillägger att voteringen om riksrätt är en del i ledet för regeringen att stoppa EU från att ge kandidatstatus till Georgien.
– Många i oppositionen och civilsamhället, inklusive jag, menar att hela den här charaden med riksrätten är ett av många försök från regeringen att sabotera processen mot kandidatstatus, avslutar George Melasjvili.
I början på november förväntas EU:s bedömning om kandidatstatus presenteras. Den går för beslut hos EU-kommissionen i december.
Blankspot följer utvecklingen.
Toppfoto: Georgiens parlament. Arkivbild Rasmus Canbäck
