Efter att det kontroversiella lagförslaget om "utländsk agent" drogs tillbaka i Georgien i fjol har regeringen föreslagit det igen. Nu är frågan om det georgiska civilsamhället lyckas stoppa lagförslaget ännu en gång.
Av Rasmus Canbäck 3 april, 2024
Det georgiska regeringspartiet Georgisk dröm meddelade på onsdagen att den planerar att återigen lägga fram ett förslag om en ”utländsk agent-lag”. Den ryskimporterade lagen stoppades så sent som i mars i fjol efter massiva protester i landet. Efter flera dagars demonstrationer som möttes av polisvåld tvingades regeringen då att dra tillbaka förslaget.
Många aktivister menade då att det var en tillfällig vinst, och att de förväntade sig att regeringen skulle återkomma med lagförslaget igen. Det är vad som nu är på väg att ske.
Lagförslaget innebär att alla organisationer och medier som tar emot mer än en viss andel av sin finansiering från utlandet hamnar under en särskild juridisk status som ”utländsk agent”. Lagen är tänkt att, liksom i Ryssland, medföra hårdare revision och ytterligare begränsningar.
Bara för ett par veckor sedan röstade det kirgiziska parlamentet igenom ett liknande lagförslag under former som kritiserats av människorättsorganisationer för att vara anti-demokratiska.
Dessutom kommer den georgiska regeringens lagförslag bara ett par månader efter att landet tillkännagivits kandidatstatus för EU. I motiveringen lät EU-kommissionen ordförande understryka att det gavs till folket – inte till regeringen. En anledning anses vara att regeringen försökt att genomföra lagförslaget om utländsk agent, vilken är hårt kritiserad av EU.
**
**
Lagförslaget kommer även cirka ett halvår innan Georgien går till parlamentsval i oktober. Enligt den Georgienbaserade engelskspråkiga nättidningen OC Media så ska lagförslaget ha gått igenom samtliga instanser till slutet på juni i år. Regeringspartiet hävdar att syftet med förslaget är att ”motverka extremism”.
Enligt statsvetardoktoranden Per Ekman vid Uppsala universitet, som bland annat bevakar utvecklingen i Georgien, så är huvudorsaken till regeringens agerande att den vill positionera sig inför det stundande valet.
– Regeringspartiet Georgisk dröms viktigaste mål nu är att vinna parlamentsvalet i oktober. Allt annat är underordnat det målet, säger Per Ekman till Blankspot.
En del av förklaringen är att regeringen vill kunna använda lagen för att begränsa oppositionella röster.
– Om lagen träder i kraft skulle regeringen kunna använda den dels för att stoppa eller försvåra för organisationer och dels för att bemöta eventuell kritik mot brister i demokrati och rättsstaten inför valet. Regeringen skulle kunna säga att kritiken är en del av en utländsk konspiration som vill skada Georgien. Den typen av konspirationer har redan använts, exempelvis i samband med Rysslands krig mot Ukraina där georgiska regeringen hävdat att oppositionen tillsammans med väst velat dra in Georgien i krig, säger Per Ekman.
Per Ekman menar också att lagförslaget riktar sig mot organisationer som får finansiering framför allt från EU och USA.
– Många av organisationerna som berörs av lagen får ekonomiskt stöd av EU och USA för att arbeta med frågor som rör demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Den politiska polariseringen i landet lär också öka från en redan hög nivå. Georgisk dröm har redan trappat upp retoriken mot dessa organisationer, säger Per Ekman.
Vad kommer det betyda för EU-kandidatstatusen?
– Jag bedömer inte att en enskild lag, om än en kontroversiell sådan, skulle resultera i att EU tar bort Georgiens kandidatstatus. Däremot så kan en negativ utveckling i Georgien bromsa möjligheten att börja förhandla med EU. EU kommer att titta på det georgiska valet i oktober och göra en helhetsbedömning, i vilken riktning går Georgien vad gäller demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter, resonerar Per Ekman.
Per Ekman avslutar med att säga att oppositionen och befolkningens reaktioner kan vara avgörande för huruvida lagförslaget träder i kraft.
– Denna bedömning kommer vara vägledande för hur EU:s relation med Georgien tar sig uttryck de kommande åren. På kort sikt är det mer tveksamt vilken påverkan EU har på den georgiska regeringen. Reaktionerna från den georgiska oppositionen och befolkningen lär bli avgörande för om lagen kommer att träda i kraft eller inte, säger Per Ekman.
Toppbild: Bild från fjolårets protester när lagförslaget om utländsk agent höll på att gå igenom. Foto från Cepa.org
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
