Den utländska agent-lagen stoppades, men nu tar nästa fas vid. Den georgiska regeringen anklagas av demokratiaktivister för att statuera ett exempel och genom fallet med Lazare Grigoriadis avskräcka andra från att demonstrera.
Av Rasmus Canbäck 22 april, 2023
Med tatueringen under höger öga och ett långfinger som täcker för det vänstra har den unga georgiske aktivisten Lazare Grigoriadis blivit symbolen för det pro-europeiska motståndet mot den sittande regeringen.
Det var under ett par ödesmättade dagar i början på mars som alltifrån unga aktivister till jurister och sopgubbar tog till huvudstaden Tbilisis gator för att demonstrera mot regeringens lagförslag.
Förslaget om att importera den ryska ”utländsk agent”-lagen såg många som spiken i kistan för den georgiska demokratin.
Lagförslaget kritiserades av så väl det egna folket som av världssamfundet. Georgien som de senaste 15 till 20 åren i maklig takt närmat sig EU och väntat på att få kandidatstatus ses ofta som regionens starkaste demokrati.
Tills nyligen. Efter att Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har det gått snabbt. Konservativa och pro-ryska krafter har på kort tid ökat sitt inflytande och regeringen har till skillnad från folkets vilja inte tagit tillräckligt stark ställning mot Ryssland, trots att 20 % av landets territorium anses vara ockuperat av Ryssland. Det rör sig dels om Abchazien i landets nordvästra hörn. Dels om Sydossetien (som oftast kallas för Tschinvalidistriktet på georgiska) bara 45 minuter körning från Tbilisi.
Den som besöker Georgien kommer särskilt i de större städerna uppleva att det hänger minst lika många ukrainska flaggorna på gatorna som georgiska – om inte fler.
Regeringens lagförslag om en ny utländsk agent-lag lades fram med kort varsel. Den passerade en första remissomgång för att därefter slussas vidare till det georgiska parlamentet där regeringen bestående av Georgisk dröm och det reaktionära stödpartiet Folkets makt har majoritet.
Efter tre dagar av intensiva protester stoppades det kontroversiella lagförslaget som skulle innebära stora inskränkningar för det fria civilsamhället och medier. Alla organisationer som tar emot mer än 20 procent av finansieringen från utlandet skulle tvingas till att registrera sig som en ny juridisk enhet, ”utländsk agent”.
Visserligen stoppades lagförslaget, men efterspelet från protesterna har inte tagit slut.
Polisvåldet mot demonstranterna anses av många av demokratiaktivisterna vara det värsta som skett hittills.
Den 21-åriga aktivisten Lazare Grigoriadis fängslades tre veckor efter att protesterna ägt rum. Han anklagas av polisen för att ha kastat molotovcocktails mot kravallpoliserna och har nekats borgen. Nu hotas han av uppemot 11 år i fängelse.
När anklagelserna mot Lazare Grigoriadis förkunnades samlade aktivisterna sina krafter igen och ordnade en stödkonsert utanför det georgiska parlamentet.
I sociala medier, framför allt på TikTok, har unga sympatisörer målat den karaktäristiska tatueringen – inspirerad från Stanley Kubricks filmklassiker A Clockwork Orange – under sitt högra öga.
De följande rättegångarna har anklagats av bland andra The Georgian Young Lawyers’ Association (GYLA) för att innehålla flera felaktigheter. Bland annat ska Lazare Grigoriadis inte ha fått tillgång ett offentligt biträde innan han förhördes och poliser ska ha hotat en av hans vänner till tystnad.
Efter det ska Lazare Grigoriadis ha erkänt att han kastat molotovcocktails. Nu uppmanar människorättsadvokater rättsväsendet att Lazare Grigoriadis ska få göra om förhören under juridiskt korrekta former.
Georgiens premiärminister har Irakli Gharibasjvili har i sin tur anklagat Lazare Grigoriadis för att vara en ”anarkist”,
– All har sett filmerna på när en av anarkisterna kastar molotovcocktails mot polisen […]. Den här personens intention var att bränna polisen levande.
På filmerna syns en ung man med mask kasta en molotovcocktail, men från bilderna går det inte att se vem som står bakom masken.
Nodar Rukhzade, en av grundarna till Organisationen SHAME-movement säger till Blankspot att det finns många oklarheter.
– Vi vet inte under vilka former som Lazares utlåtande skrevs, för under det första domstolsförhöret berättade han att han blivit tillsagd av rättsväsendet att om han inte gav ett särskilt uttalande, så skulle de arrestera hans vänner.
SHAME grundades efter att aktivister tagit till gatorna 2019 för att demonstrera mot regeringens begynnande avveckling av EU-reformer. Namnet kommer från engelska uttrycket ”what a shame”, ”vad synd”, utifrån perspektivet att Georgien fram till dess haft en EU-vänlig agenda.
Nodar Rukhzade fortsätter resonera om att fallet Lazare Grigoriadis kan ses som att regeringen markerar.
– För att förstå det behöver man backa bandet ett par veckor och förstå kontext. Strax efter att lagförslaget fallit gick regeringsrepresentanter ut och kallade oss aktivister för ”utsända av satan” och att vi var hot mot Georgien. Lazares utseende med blonderade hår och tatuering under ögat passar väl in på det narrativet. De har hittat en person som passar deras propaganda utmärkt.
Nu planerar SHAME movement att fortsätta anordna stödkampanjer. Nästa rättegångssession är den 1 maj och då har de kallat till stödmanifestationer utanför domstolen där bilderna på Lazare Grigoriadis ansikte ska sättas upp.
Dagarna efter att lagförslaget drogs tillbaka reste Georgiens utrikesminister Ilija Darchiasjvili till Sverige, där Sveriges dito Tobias Billström tog emot honom under kappan av det svenska ordförandeskapet i EU.
I offentliga uttalanden nämndes vare sig polisvåldet som pågått dagarna innan eller lagförslaget som fallit – tvärtom underströks vikten av att fortsätta det georgiska närmandet gentemot EU.
Georgien är en del av den trojka, bestående av Georgien, Moldavien och Ukraina, som ingår i samma pott för att få kandidatstatus i EU. Till skillnad från de övriga två länderna beviljades inte Georgien kandidatstatus i somras trots att EU-kommissionens rapporter visar att Georgien är det land som kommit längst i det demokratiska reformarbetet av trojkan.
Resonemanget från EU-kommissionen var enkelt: Georgien anses ha för nära band till Ryssland.
I december ska EU överväga att bevilja Georgien kandidatstatus igen.
Toppbild: Stödkonserten anordnas utanför det georgiska regeringen. Efter konserten har regeringen satt upp staket med svarta skynken runt hela parlamentet. Officiellt kallas det för renoveringar. Foto Nini Gabritchidze
[Läs även: Hon lämnade Ryssland för att möta samma fasa i Georgien samt Är den utländska agentlagen spiken i kistan för den georgiska demokratin?]
