Analys om ,

”Vetenskap förflyttar sig inte lika snabbt som internet”

Desinformationsexperten Renée DiResta, verksam bland annat på Stanford universitet, var en av huvudföreläsarna under årets upplaga av Internetdagarna.

Nyligen har DiResta arbetat med Stanfords valprojekt under det amerikanska presidentvalet, Election Integrity, vilket Blankspot skrivit om tidigare.

I veckans anförande under Internetdagarna fokuserade hon på den forskning hon varit delaktig i under pandemin där de följt olika informationsmiljöer.

DiResta och det övriga forskarteamet har under pandemin tittat närmare på informationsspridningen, inklusive den information staterna själva gett, i sju länder. Det gäller USA, Ryssland, Kina, Iran, Saudiarabien, Venezuela och Brasilien.

Syftet med arbetet bakom ”Stanford Internet Observatory’s Virality Project, SIO” är att ge insikter i hur desinformation och påverkansoperationer sprids och planeras. De hoppas att forskningsresultaten kan fungera som inspel i den globala debatten om vilken roll statliga såväl som privata aktörer har i ett ekosystem av olika informationskanaler.

DiResta och SIO har i sitt arbete analyserat de olika staternas narrativ om pandemin gentemot sina invånare såväl som mot en utländsk publik samt analyserat påverkansaktiviteter från icke-statliga aktörer som agerar för ekonomisk och/eller politisk nytta för egen del.

Med internet och en mängd nya mediala ekosystem går informationen å ena sidan uppifrån ner bestående av myndighetsinformation och traditionella medier. Deras framgång bygger på den trovärdighet invånarna tillskriver dem vid ingången av en kris så som pandemin.

Å andra sidan sprider sig informationen nerifrån upp i mer informella kanaler genom den tillgång till internet många har. Dessutom finns det en mängd grupperingar inom ett nytt ekosystem av medier där vissa perspektiv är dominerande och så gott som allenarådande.

Vare sig det gäller frågan om munskydd, vaccineringar eller virusets spridning och ursprung. I vissa forum råder en åsikt och ingen annan. Men det som sker där används idag för att sakta men säkert leta sig uppåt mot traditionella medier och deras breda räckvidd.

Genom internet är det helt tydligt att möjligheterna för att information sprids informellt har ökat. Och information är helt avgörande i en krissituation som denna. Det man ser på internet spelar roll och kan påverka beteenden. Detta är också en av slutsatserna som FNs specialobservatör drog gällande pandemin och information som Blankspot skrivit om tidigare.

Den största utmaningen är det faktum att vetenskap inte förflyttar sig lika snabbt som internet. I en era av snabba svar kan det vara utmanande att kommunicera och försvara det mer långsamma som forskning när det alltid finns någon som kan leverera tvärsäkra svar och dessutom har vi här att göra med ett så pass nytt och outforskat virus. Och starka politiska krafter.

I en tid då informationsbehovet är enormt så skapas det luckor för tvivelaktiga aktörer att försöka påverka. Och de narrativ de sprider kan snabbt förflytta sig mellan olika plattformar, vilket Renee DiRestas forskningsprojekt även visar skedde under det amerikanska valet.

Det är enkelt att se den nyckelroll såväl myndigheter som traditionella medier i den bästa av världar kan ha i en kris för att säkerställa att invånare får rätt information. Det är också tydligt att graden av demokrati och tilltro till såväl myndigheter som media kommer att vara helt avgörande för hur mycket man litar på den information som kommer från dem.

I deras studier av till exempel Ryssland lyfter de fram hur RT, före detta Russia Today, med hjälp av sina tv-kanaler, webbsidor och närvaro i sociala medier i sin rapportering vill underminera de västerländska coronaåtgärderna samtidigt som deframhäver de ryska och kinesiska regeringarnas framgångar för att stoppa viruset. Allt med fokus på just den internationella publiken i syfte att visa hur långt dessa länder är från att vara demokratier genom att lyfta fram konspirationsteorier, inlåsta medborgare i länder som stängts ner och diplomatiska konflikter.

Det allra mest anmärkningsvärda är hur de också kan skifta ståndpunkt från en dag till en annan.

Den kinesiska statens bild av hur coronan hanterats förmedlas bland annat genom stora investeringar i annonsköp bland annat på Facebook. En plattform som de kinesiska medborgarna inte ens kommer åt. Här har till exempel China Global TV Network över 110 miljoner följare. Under månaderna som gått har budskapen skiftat. Just nu positionerar man sig som världsledande inom snabb virusrespons och att de har en modell för effektiva strategier samtidigt som USA får vara de som har lyckats sämst med sin hanterin av pandemin.

Till mixen av aktörer vid sidan av myndigheter och media att förhålla sig till numer förekommer också allt oftare enskilda individer. Skickliga marknadsförare med olika agendor kan ge sig in i debatten och sprida falska påståenden, öka förvirringen och öka skepsisen kring vaccinationer och respektive lands coronastrategier. De skapar innehåll utformat för att det ska bli viralt och ska delas bland allmänheten via spridning i olika forum som engagerat driver vissa perspektiv.

De är en form av influencers som i sin tur retweetas och används av olika myndigheter för sina intressen. Det exempel DiResta använde under sitt anförande var videon ”Plandemic” och en tillhörande bok som skulle marknadsföras. Det var en välproducerad video där en påstådd visselblåsare spred felaktig hälsoinformation om COVID-19 och lanserade en bred konspirationsteori om vilka som tjänar på pandemin och vad som mörkats. SIO kunde se hur det var ett välplanerat drag som förberetts i en mängd olika forum och arenor i veckor innan. Konspirationsteorier tog fart i QAnon-grupper och olika Trumpforum. Händelsen avslöjade också hur lång livscykeln för en sådan samordnad kampanj kan vara.

Den här typen av desinformationsaktiviteter är svåra att hantera för plattformarna trots att man enats om att ta ner felaktig information om pandemin. Det går inte att upptäcka på samma sätt när det inte sker som samordnade, mer lättupptäckta, kupper utan görs inom ramen för en läkare eller sjuksköterska som tar på sig rollen som ”visselblåsare”.

Och problemet är att om man tar bort sådana inlägg, trots att de innehåller mycket missvisande information, kommer dessa personer växa i sin ”offerroll” och kunna agera som yttrandefrihetsförespråkare. Och därmed får de än mer uppmärksamhet till sina felaktiga påståenden.

En faktor som skiljer pandemin från andra kriser är också att den sker i ett scenario där över 60 procent av världens befolkning är uppkopplade.

– Det är en form av massviralitet som vi inte sett under några andra kriser, sa DiResta, desinformation är inte begränsat till att enbart dyka upp i ett land.

Ett desinformationsfenomen som har faktakollats och avslöjats kan trots detta förflytta sig och dyka upp i nästa land. Det tar tid att faktachecka land för land så det hinner sprida sig även där.

En möjlig lösning som DiResta ser är att de faktakollar som görs snabbt bör översättas till ett stort antal språk så kanske man kan förhindra eller dämpa den globala spridningen av sådana här desinformations och marknadsföringsinsatser.

Hon är också tydligt kritisk till hur många länders myndigheter inte klarat sin uppgift.

– Våra traditionella institutioner har inte kommunicerat på det sättet de bör göra, och i ljuset av pandemin borde det vara en varningsklocka för oss alla. Om myndigheter inte kan ge oss korrekt information kommer andra att fylla det tomrummet med desinformation, sa hon till Internetstiftelsen i en tidigare intervju.

Återkommande under DiRestas anförande nu i veckan nämner hon också medias roll och ansvar. Ett exempel på det var de vaga referenser till sådant som ”folk har sagt på internet” trots allt ännu lyckas leta sig in på redaktionell plats.

Hon menar att traditionella medier för ofta missar att granska dessa svaga referenser men allt för ofta blir dessa lösa konspirationsteorier istället uppgraderade och får en slags ”verifiering” av traditionella medier genom det utrymme de får, menar DiResta.

Med pandemin som exempel på hur delningsdynamiken fungerar online är det nu också tydligt att olika konspirationsteorier just nu sammanstrålar.  Det finns ett stort antal anti-vaccinationsgrupper som startar i sina egna grupper, sedan förflyttar sig samma perspektiv till QAnon och andra pro-Trump grupper och påverkar sedan på lokal och statlig nivå i USA.

DiResta slutsats är att alla olika aktörer agerar just nu, på alla plattformar och alla platser. Och att balansgången mellan yttrandefrihet och att trycka undan det som är skadlig information är svår.

Lösningen bygger på en större förståelse för det här nya multikanalsbeteendet för påverkan, en högre grad av ansvarsutkrävande av såväl plattformar samt enskilda påverkansaktörer samt att man arbetar aktivt för att öka förtroendet i sammanhang där förtroendet för myndigheter och traditionella medier är lågt. Dessutom måste var och en av oss vara bättre på att skaffa sig en grundläggande digital litteracitet.

– Framtiden är i våra händer, avslutade Renée DiResta.

Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!

Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.