Analys om Demokrati, Donald Trump, USA

Valsystemet i USA stod pall mot pandemin och desinformation

Väljarna är vinnarna i ett val med historiskt högt valdeltagande trots att den avgående presidenten fortsätter påstå att ett omfattande valfusk skett. Demonstrationer kommer att följa som alltid i jämna val men medier kommer att ställas inför en särskilt svår uppgift denna gång. Det skriver Brit Stakston i en analys.

Av Brit Stakston 15 november, 2020

Den amerikanska valrörelsen har som bekant kantats av rykten om att privata miliser var redo att agera “Stand by, stand down”.

Inget av det märktes i större omfattning under valdagen. Det förekom en del oroligheter runt vallokaler och i samband med påståenden om valfusk men i stort har valsystemet stått emot trycket från pandemin och desinformationen.

Frågan är dock vad som kan hända när frustrerade väljare känner sig lurade på sin rösträtt. Och presidenten dessutom hetsar dem genom att fortsätta sprida desinformation.

Vad vi ser framför oss är ett crescendo för ett politiskt ledarskap som satt sina egna maktintressen före väljarnas och ytterst före den amerikanska demokratin. Det har framträtt med en besvärande tydlighet de senaste dagarna.

Det tydliga valresultat har ignorerats eller ifrågasatts av den sittande presidenten.

Trumps linje är att han gått miste om en ny mandatperiod på grund av omfattande valfusk stöttat av “fejkmedierna“. Han har ännu inte erkänt Joe Biden som landets nya president utan istället lagt sitt fokus på att driva olika rättsprocesser så långt han kan i en rad delstater.

Det som utspelar sig är en som en instruktionsbok för ett populistiskt auktoritärt ledarskap i en digital tid.

Redan på själva valdagen fanns redan 400 initierade rättstvister i 44 stater om misstänkt valfusk. Efter valet har det inkommit ytterligare 100 som alla återfinns i denna sökbara databas.

Påståenden om valfusk har spridits i sociala medier och Trumpadministrationen startade även en hjälplinje där väljare kunde anmäla oegentligheter man sett.

Det har sedan dess kommit rapporter om påstådda valarbetare som ljuger om hur valprocessen gått till, valsedlar som ska ha slängts och andra rykten som dykt upp i olika stater vartefter att frågan om valfusk diskuterats.

Ett sådant rykte är det om att valsedlar som fyllts i med blyertspenna kommer att vara ogiltiga.

Trots det försök att flytta fokus som pågår nu med Donald Trump i förarsätet är det angeläget att parallellt uppmärksamma hur det decentraliserade och spretiga amerikanska valsystemet på kort tid förändrat sig så pass mycket under pandemin att ett historiskt stort valdeltagandet blev möjligt.

Och inte glömma att det våld som befarats i förväg inte skedde under själva valdagen.

Över 100 miljoner röstade i förtid. Ytterligare cirka 60 miljoner röster inkom på valdagen och bestod av sent inkomna poströster eller röstning i vallokaler.

Många delstater utvecklade helt nya rutiner för hur förtids- och poströstande skulle kunna genomföras och vallokaler coronanpassades.

Många av förändringarna kommer säkerligen bestå.

Det praktiska arbetet med att möjliggöra för fler att rösta säkert har drivits på av projektet “Healthy Elections” genom att forska, undersöka och samla exempel på olika lösningar. MIT och Stanford initierade det i början av året när pandemin var ett faktum. Healthy Elections uppdrag var att säkerställa att valet skulle kunna genomföras säkert för att skydda såväl demokratin som folkhälsan.

För att ge perspektiv på vilken extrem växtvärk som drabbat valsystemet så har man till exempel i stater som Wisconsin, Pennsylvania och New Jersey historiskt sett enbart haft cirka fem (5) procent förtidsröster. Denna gång valde cirka 50 procent av deras väljare att förtidsrösta vilket innebär en stor arbetsbelastning.

– Det är en anmärkningsvärd prestation av valsystemet oavsett hur man mäter det. Det har skett en transformation under en pandemi, i ett otroligt polariserat politiskt system med desinformation och anklagelser om bedrägeri som hängt över hela processen, säger professor Nathaniel Persily ansvarig för projektet Healthy Elections.

Healthy Elections har i förväg undersökt och tagit fram underlag för varje möjligt scenario för hur valet skulle kunna säkras.

De har arbetat i nära samverkan med akademin, civilsamhällsaktörer, valadministratörer och valexperter och sammanställt samt utvecklat ny praxis inom fältet. Deras erfarenheter ser nu ut att inte bara ha löst det aktuella behovet av ett säkert val men också visat sig fungera för en modell för hur man generellt kan arbeta framöver för att inkluderande och säkra valprocesser.

De förutsåg tidigt att valsystemet skulle plockas isär på det sätt det gjorts den senaste veckan. Dels sker det ofta när valresultaten är jämna och särskilt när det politiska klimatet är polariserande.

Dels har Donald Trump under denna valrörelse fortsatt på den inslagna vägen med att underminera förtroendet för valsystemet.

En faktor som bidragit till att öka ifrågasättandet av valresultatet är hur lång tid det tar att räkna förtidsrösterna i vissa stater som börjar räkna röster först på valdagen. Med de stora antalet förtidsröster detta år har det fått konsekvensen att slutresultatet dröjt extra länge.

Det är lätt att bygga konspirationsteorier om omfattande valfusk utifrån det om man vill.

En annan faktor som kunnat användas för att förstärka narrativet om valfusk är hur förtidsröstandet kan förändra det slutgiltiga valresultatet. Olika väljargrupper föredrar olika röstmetoder, på grund av tradition eller tidsbrist i storstäder att stå i kö länge.

I USA röstar demokrater tre gånger oftare än republikaner genom förtidsröster. En faktor som förstärktes ytterligare i år trots pandemins behov av säkra val för alla väljare oavsett partitillhörighet.

Trump uppmanade sina väljare att inte poströsta.

Hur valresultatet förändrades ju längre tid valräknandet skedde var alltså förväntat baserat på erfarenheter från tidigare val, men Donald Trump har exploaterat även detta och beskrev det återkommande som att röster försvann.

Även de många olikheterna i administrativa processer i delstaternas valadministration har utnyttjats som svagheter av de som vill ifrågasätta systemet. I vissa stater, som till exempel i Pennsylvania kan poströster som inkommer upp till tre dagar efter valet räknas bara de är poststämplade i tid.

Det finns också i de flesta fall alltid ett fåtal röster som skadas, kommer bort eller inte har fyllts i rätt vid förtidsröstandet. För dessa fall finns det upparbetade gedigna rutiner och kan genom ett manuellt arbete redas ut – men det tar tid och nu är arbetssituationen extra pressad när varje sådan händelse blir underlag för att sprida mer desinformation om valfusk.

Det är utifrån utgångspunkten om att varje röst måste räknas som den amerikanska valprocessen envetet arbetat sig vidare denna vecka.

Trots att arbetet störts av fortsatta utspel från den sittande presidenten om att valobservatörer inte tillåtits följa processen och försök att etablera begreppen “lagliga och olagliga röster” för att beskriva de olika röstsedlarna.

Donald Trump är en sak, hans agerande är inte förvånande. Han har drivit en linje om riggade val ända sen valet 2016. Men i stort är det mycket oroande att det republikanska partiet till stor del duckat istället för att mangrant gått ut och högljutt försvara valsystemet, väljarnas röster och demokratin.

Det vi ser nu är resultatet av fyra års attacker på politiska meningsmotståndare, myndigheter, internationella samarbeten, medier och nu den amerikanska valprocessen. Attacker som det kommer ta tid för USA att reparera sig ifrån.

De första efteranalyserna har också kommit från Twitter samt organisationer som bevakar de digitala plattformarna och hur de använts för desinformation under valet.

Election Integrity beskriver hur de digitala medieplattformarna under valet 2020 mer präglats av inhemska, regionala och lokala desinformationsaktiviteter än utländska angrepp. Desinformation publiceras av okända användare med få följare. Inläggens räckvidd växer av hur de rör sig mellan olika plattformar. Extremrörelsers kanaler på Youtube med hundratusentals följare är exempel på nischade medie-ekosystem som spelar roll för desinformationsspridning. Det finns också nya plattformar som Parler, Gab och MeWe som används i allt större av dem. Enligt Militia Watch blir dessa rörelser allt svårare att följa online när de lämnar Facebook som huvudkanal.

På Tiktok finns en trend av “välmenad” desinformation där man varnar för våld vid vallokaler och därmed skapar en oro för att gå och rösta.

ADL, Anti-Defamation League, är en internationell icke-statlig judisk organisation med säte i New York som arbetar förebyggande med antisemitism samt hat och hot online. I veckan under en eftervalsanalys bjöd de bland annat in organisationerna Militia Watch och Moonshot som båda bevakar extremiströrelser online.

De båda organisationerna verifierar bilden av en mycket lugnare valrörelse än förväntat vad gäller våld i det fysiska rummet och som en kontrast till allt det hat som funnits online under året fram till valet.

Moonshot vittnar om hur den aktiva våren och sommaren med demonstrationer mot polisvåld och rasism alltid kantats av parallella motprotester.

De beskriver det offentliga samtalet som en gryta som småputtrar hela tiden och där olika konspirationsteorier kokas samman på nätet. Grupper som tror på valfusk, ifrågasätter vaccinationer och pandemina samt är klimatskeptiska mixas samman.

– Allt detta har sänkt tröskeln för ett reaktivt våld som kan komma som en reaktion på utspel. Den tid av osäkerhet som råder nu kan utnyttjas av onda krafter, säger Vidhya Ramalingam från Moonshot men samtidigt uppmanar hon oss att våga prata med varandra.

– De som tror på konspirationsteorier kan du aldrig övertala med fakta, men vi kan nå dem om vi möter dem, pratar med dem om att även deras röst spelar roll och att de behövs, de kommer ju att vara kvar även om vi byter president, säger Vidhya Ramalingam.

Det kan vara frestande för medier att under de kommande veckorna lägga medieljuset på polariseringen. Det är dock en lika farlig väg att gå som när man konstant återgett Donald Trumps tweets utan kontext.

Media har ett tungt ansvar i den fortsatta bevakningen av extremiströrelser och de reaktioner mot valfusk som växer bland dem.

– Det är värt att tänka på att en hel del av dessa grupper baserar sin styrka i det verkliga livet, bortom nätet, på hur de analyseras av media. Det är deras viktigaste PR-metod, säger Hampton Stall, grundare av Militia Watch.

Läs mer:

Stanford-MIT: Healthy Elections Project

Election Integrity: Election Offical Handbook

Foto: TED EYTAN /  FLICKR

Av Brit Stakston