Idé & Analys om USA
Minneapolis motstånd flyttar till valurnorna
Förtidsröstningen har slagit rekord i Minnesota inför mellanårsvalet på tisdag. Nätverken som byggdes när ICE slog till mot Minneapolis i vintras hjälper nu människor att rösta. Brit Stakston följer upp hur motståndet mot migrationsräderna har utvecklats inför valet.
Av Brit Stakston 2 november, 2026
På Nicollet Avenue i Minneapolis tar de boende hand om minnesplatsen där Alex Pretti, en 37-årig intensivvårdssjuksköterska, dödades av federala migrationsagenter den 24 januari. När blommorna vissnar plockas de bort och ersätts med nya blommor, bilder och hälsningar. Trots upprepade vandaliseringar håller de ordning på platsen som blivit en mötespunkt för människor som försöker bearbeta det som hänt.
Fallet väckte stor uppmärksamhet när filmer och vittnesmål från platsen visade hur Pretti försökte hjälpa en kvinna som en federal agent hade knuffat omkull. Han höll sin mobiltelefon i handen och hade också ett vapen på sig. Men filmerna motsade flera av de uppgifter som först lämnades från officiellt håll om vad som hade hänt.
Nio månader efter hans död vädjar föräldrarna Susan och Michael Pretti fortfarande om svar. Vid en presskonferens förra veckan krävde de att de federala myndigheterna lämnar över bevismaterial till Minnesotas utredare. Själva uppger de att de inte fått någon återkoppling sedan sonens död.
– Michael och jag ber inte om någon särskild behandling. Vi vill inte vara på tv och vi är inga politiska aktivister. Vi vill inte heller bli det. Vi vill bara ha rättvisa för Alex, sa Susan Pretti.
Föräldrarna anklagar den federala regeringen för att ha ljugit om Alex för att smutskasta honom och dölja omständigheterna kring hans död. De hänvisar bland annat till den dåvarande ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem, som beskrev hans agerande som ”ett inhemskt terrordåd”.
Noem fick lämna sin post i mars efter omfattande kritik mot migrationsinsatserna. Några veckor före Pretti dödades även Renée Good av en ICE-agent i Minneapolis. Inte heller i hennes fall har de federala myndigheterna lämnat över bevismaterial till delstatens utredare.
Minnesotas guvernör Tim Walz grundade Minnesota Truth Council för att dokumentera konsekvenserna av Operation Metro Surge. Utifrån erfarenheterna ska rådet sedan föreslå åtgärder. Rådet samlar bland annat in vittnesmål om hur invånarna organiserade sig och hjälpte varandra.
Organiseringen i Minneapolis började inte med Operation Metro Surge. Mordet på George Floyd 2020 utlöste omfattande protester och kravaller. I juni 2025 mördades den demokratiska politikern Melissa Hortman och hennes make. Samma morgon utsattes delstatssenatorn John Hoffman och hans hustru för ett mordförsök.
En annan viktig faktor är att Minnesota har USA:s största somaliska befolkning. I samband med ett antal allvarliga bedrägerier där många av de åtalade hade somalisk bakgrund misstänkliggjordes alla somalier. Trumpadministrationens första insatser i Minneapolis var tydligt riktade mot den somaliska diasporan. Att majoriteten av dem var invånare i Minneapolis och amerikanska medborgare spelade ingen roll. Insatserna växte och departementet för inrikes säkerhet beskrev dem som de största migrationsinsatserna någonsin. Många i Minneapolis, liksom delstatens justitiekansler, valde att beskriva det som skedde som en ockupation.
Mest känd av Minnesotas somaliska amerikaner är kongressledamoten Ilhan Omar, som redan i december hävdade att migrationsinsatserna var ett svar på Trumps uttalanden om somalier och om henne själv. Den 12 oktober genomförde federala agenter en husrannsakan i hennes bostad i Washington. Enligt nyhetsbyrån Reuters gäller utredningen misstankar om felaktigheter i hennes familjs immigrationshandlingar från 1990-talet. Omar förnekar anklagelserna och beskriver utredningen som politisk förföljelse.
Inför mellanårsvalet i USA den 3 november har en stor del av den lokala organiseringen tagit på sig nya uppgifter.
När Twin Cities i mars blev centrum för de stora nationella No Kings-demonstrationerna syntes mycket av det motstånd som vuxit fram under vintern.
Den många olika nätverken som då agerade för att skydda sina grannar arbetar nu på olika sätt för att få fler att rösta. Under migrationsinsatserna stöttade de på många olika sätt. Allt ifrån att ge juridiska råd, hjälpa till med olika inköp eller skjutsa barn till skolan. Nu vill de hjälpa människor så att de kan rösta samt säkerställa att valet kan genomföras utan störningar.
Ett exempel på hur ett nätverk förändrat sitt fokus är Monarca, ett nätverk för snabbinsatser. Under vintern utbildade de tiotusentals invånare för att observera och dokumentera federala migrationsagenters agerande. Nu när det finns en stor oro för att federala myndigheter ska störa valet och att ICE:s agerande redan skrämt människor från att gå till vallokalerna vill de stötta i det arbetet. Därför arbetar nätverken med att ordna skjuts, knacka dörr och hålla lokala informationsmöten. Särskilda insatser görs i valdistrikt där valdeltagandet brukar vara lågt, särskilt under mellanårsvalen.
Det märks att vinterns migrationsinsatser satt sig djupt och fortfarande präglar många människors förhållande till valet.
”Rösta utan rädsla”. Sahan Journals samtal om rösträtt och oro inför valet, Saint Paul den 15 oktober.
Det blir extra tydligt i ett livesänt samtal som den lokala nyhetssajten Sahan Journal arrangerade med invånare och valansvariga om att ”rösta utan rädsla”. En av de första frågorna som ställdes var ”Kommer ICE att finnas vid vallokalerna?”
Minnesotas valansvarige Steve Simon svarade att det är den absolut vanligaste frågan de senaste nio månaderna. I sitt svar påminde han sedan om att det finns lagar som skyddar väljarna och begränsningar av vilka som får vistas i vallokalerna. Övriga råd handlade om rådet att rösta i förväg, vara uppmärksam på desinformation och hjälpa varandra att få fler att rösta. Ett konkret råd från en av deltagarna i panelen var att skriva ner tio personer att kontakta och ta reda på om de kan rösta eller behöver ha skjuts eller mer information.
En av deltagarna, Habon Abdulle, leder kvinnoorganisationen Ayada Leads och kommer från Somalia. För henne har rösträtten en särskild betydelse. Hon hade aldrig röstat innan hon flyttade till USA och arbetar nu för att fler kvinnor från den afrikanska diasporan ska engagera sig politiskt och använda sin rösträtt.
– Hjälp era grannar, uppmanar hon under Sahan Journals livesändning. Ta reda på vilka hinder de möter, om de behöver hjälp att förstå valsystemet eller hur de ska ta sig till vallokalen.
De här organisationerna förbereder sig redan för vad som kan hända efter valdagen. No Kings-rörelsen uppmanar människor att förbereda sig på fredlig mobilisering om rösträkningen skulle hindras eller om valresultatet ifrågasätts.
Det finns också en oro för att aktivisternas närvaro vid vallokalerna ska användas av Trumpadministrationen för att anklaga dem för att skrämma väljare eller bidra till valfusk. Därför uppmanas de att tänka igenom hur deras agerande kan uppfattas av människor de vill hjälpa.
Ett tydligt exempel som nämns är användandet av visselpiporna. Ljudet från dem var en del av vardagen i Minneapolis. Korta signaler varnade för att det fanns federala migrationsagenter i närheten, långa signaler betydde att någon höll på att gripas. Grannar använde dem för att varna varandra och kalla fler vittnen till platsen för att dokumentera ingripanden. Visselpiporna delades ut i bokaffärer, caféer och barer samt tillverkades med 3D-skrivare.
För dem som var rädda för att gripas blev ljudet från visselpiporna en uppmaning att fly. Nu under mellanårsvalet kan de få människor att vända om de närmar sig en vallokal.
Förtidsröstningen har redan slagit rekord i Minneapolisi för ett mellanårsval. Den 28 oktober var ökningen jämfört med motsvarande tidpunkt 2022 nära 80 procent. I Minnesota som helhet hade nästan 729 000 röstat godkänts den 29 oktober, fler än de drygt 673 000 som registrerades under hela förtidsröstningen 2022.
– Den här milstolpen handlar om mer än valdeltagande. Det handlar om att hela vårt samhälle ställer upp för valet, från de 2 600 som arbetar som valförrättare på valdagen till de som skjutsar grannar, säger Katie Smith, chef för Minneapolis valmyndighet.
Det går förstås inte att säga hur mycket av ökningen som kan kopplas till den lokala organiseringen. Men mellanårsvalet kan bli en första indikation på om engagemanget också kan leda till ett ökat valdeltagande.
Konsekvenserna av migrationsräderna är omfattande och märks fortfarande i människors vardag. Enligt Minneapolis stads egen uppskattning ledde migrationsinsatserna till närmare 700 miljoner dollar i förlorad ekonomisk aktivitet.
Människor vågade inte gå till arbetet och förlorade i många fall sina jobb. Företag förlorade intäkter när de tvingades stänga och barn hölls hemma från skolan.
Även tilliten till rättsväsendet har påverkats. I en undersökning från University of California San Diego uppgav drygt 70 procent av de Minneapolisbor som haft direktkontakt med federala migrationsagenter att de i framtiden skulle vara mindre benägna att söka hjälp hos polisen.
Det kan finnas skäl att tro att det som växte fram i Minneapolis under vintern kan bli början på ett mer uthålligt politiskt engagemang. Kanske framför allt lokalt, där människor redan lärt känna varandra och redan upplevt vad de kan åstadkomma tillsammans.
Operation Metro Surge blev också en påminnelse om vilka konsekvenser som politiska beslut får i människors vardag och ytterst vad som står på spel om många inte röstar. I ett land där valdeltagandet är lågt kan den erfarenheten få betydelse. Även om fler i Minnesota röstar än nästan alla andra delstater, så finns det även där grupper och områden där många står utanför.
Ett mellanårsval är dock en begränsad temperaturmätare på den förändring som är möjlig. Det intressanta är om människor fortsätter att engagera sig i lokala frågor, håller kontakt med varandra och använder sina nya nätverk när nästa konflikt uppstår.
Att vara rädd för myndigheter och tveka inför att be polisen om hjälp är sedan länge en del av verkligheten för många svarta amerikaner. Så även i Minneapolis. Under Operation Metro Surge fick också människor med andra bakgrunder uppleva den rädslan på nära håll. Rasismen och de skillnader som länge präglat Minneapolis försvinner inte för att människor under en period organiserat sig mot samma federala maktutövning. Men kan fler människors erfarenheter av rädsla förändra vilka som engagerar sig, vilka som lyssnar på varandra och vilka frågor som får politisk tyngd?
Det är en förändring som tar tid och som kommer att behöva prövas i fler val än det mellanårsval som sker den 3 november.
