Analys om Azerbajdzjan, Demokrati, Twitter

Dataanalys visar en stor seger för Azerbajdzjans digitala armé

Nyhetsbyrån TT publicerade i veckan en kort notis om att Azerbajdzjan funnit massgravar. Vad de inte visste i stunden var att informationskampanjen i sociala medier kring fyndet var välplanerad. Blankspot har djupdykt i twitterdatan kring den azerbajdzjanska regimens användande av botar och trollfabriker.

Av Rasmus Canbäck 9 oktober, 2022

Den 5 oktober kablade nyhetsbyrån TT ut en notis om att Azerbajdzjan hittat massgravar i Nagorno-Karabach. Notisen återpublicerades i ett femtontal svenska medier, däribland Omni, Aftonbladet och Sydsvenskan.

Huvudkällan till nyheten var Hikmet Hajiyev, personlig rådgivare i utrikesfrågor till den azerbajdzjanska presidenten Ilham Alijev, som skrivit en tweet. Innehållet i denna tweet delades under en kort period den 19 september tusentals gånger på Twitter, både från Hajiyevs konto och andra med liknande innehåll.

Efter kritik från bland andra den svensk-armeniska historikern och freds- och konfliktforskaren Vahagn Avedian om sakligheten i notisen och huruvida Hikmet Hajiyev är en trovärdig källa så pudlade den tillförodnade nyhetschefen för utrikesfrågor på TT, Pontus Ahlmqvist.

På Twitter skrev han ”Vi brukar generellt försöka ha med sammanhang och förbehåll när vi citerar uppgifter från auktoritära regimer som vi själva inte kunnat verifiera. De armeniska uppgifterna om krigsbrott kunde t ex ha funnits med här. Vi tar till oss kritiken”.

Nyheten kom bara dagarna efter att högst uppsatta diplomater från flera länder, däribland USA, Frankrike och Norge, fördömt Azerbajdzjan för grova krigsbrott under invasionen av Armenien 13-14 september. Detta finns det ingen TT-notis om.

Frågan om hur en tweet från en auktoritär regim kunde bryta igenom TT:s faktakontroll säger något om den azerbajdzjanska regimens ageranden i sociala medier.

Med hjälp av Twitteranvändaren @Bedig_A som utvecklat programvara som systematiserar öppen data (API:er) på Twitter kan man kartlägga regimens beteenden på plattformen. Data som Blankspot utgått från inkluderar källan till en tweet, antal interaktioner, spridning och kopplingar mellan olika konton. Till exempel huruvida ett konto interagerar med ett annat, men också på vilka tidpunkter som det sker.

Med andra ord kan mjukvaran ta fram statistik om olika användares beteenden på Twitter .

Vi har utgått från de tre olika parametrarna: 1) tecken på att konton är styrda av professionella ”trollfabriker”, 2) tecken på att det finns botar och 3) tecken på statligt koordinerade informationskampanjer.

Det har gjorts genom att dels fokusera på särskilda #hashtags med tillsynes många tweets under kort tid, konton som twittrar mycket utan att få mycket interaktion och tweets från regimrepresentanter som får snabb icke-organisk spridning.

Analysen har utgått från perioder då det rått krig eller konflikt, och strax före och efter. Till exempel när Azerbajdzjan anföll Armenien i 13-14 september.

Tecken på trollfabriker

Syftet med trollfabriker är att få #hashtags med ett särskilt budskap att trenda. Till exempel #ArmenianVandalism, vilket var huvudbudskapet den 5 oktober när TT plockade upp nyheten om massgravar.

Analysen visar att taggen #ArmenianVandalism som normalt används ett tiotal gånger per dag började öka den 27 september, samma dag som EU fördömde Azerbajdzjan för krigsbrotten. Då ökade aktiviteten till ungefär 300. Där låg den stadigt till den 5 oktober då den plötsligt ökade till nästan 2000 inlägg, för att nästa dag minska till 300 igen.

Toppkonton som spred budskapet har gemensamma karaktärsdrag av att ha generiska azeriska namn, följt av siffror. Antingen har de ingen profilbild, eller en profilbild på en ung manlig person. Vissa har det styrande partiets logotyp. Nästan alla har relativt få följare, men tillräckligt många för att inte verka nystartade. De flesta startades för mellan en och sex månader sedan.

Mellan klockslagen 16:50-17:37 ökade #ArmenianVandalism genom 261 individuella konton, varav flera av de konton vi tittat på twittrat budskapet uppemot 20 gånger inom tidsspannet.

Strax därefter plockades det upp av TT.

Ett annat exempel är användaren @LiyevAqsin som stundtals blivit avstängd från Twitter. Kontot har sedan det grundades under kriget i Nagorno-Karabach oktober 2020 twittrat inte mindre än 58 200 gånger. I regel är tweetsen kortfattade och är uteslutande hyllande till den azerbajdzjanska regimen.

Så gott som alla tweets läggs ut inom spannet klockan 09:00 på morgonen till klockan 18:00 lokal tid, det vill säga en vanlig arbetsdag enligt Baku-standard.

I snitt ägnas kontot på twitter cirka fyra timmar per dag utslaget på 7 dagar i veckan, men siffran är högre om man utgår från arbetsdagar som det faktiskt är aktivt.

Det tredje exemplet är kampanjen mot den amerikanska demokratiske senatorn Bob Menendez som den 28 september lade fram ett förslag om att förbjuda att amerikanska pengar stöttar det azerbajdzjanska försvaret.

Under #CorruptPolitician genererades 7246 gillamarkeringar och 22 504 tweets från totalt 1514 konton, varav 1452 var unika. Snittiden mellan varje tweet var 2 sekunder. Flera regimrepresentanter deltog.

Ett fjärde exempel är hashtagen #NoPelosi som upprättades den 19 september när den amerikanska kongresstalespersonen Nancy Pelosi var på statsbesök i Armenien. I samband med det gjorde hon osedvanligt skarpa uttalanden mot Azerbajdzjan till följd av invasionen ett par dagar tidigare.

Analysen visar att den 18 september började #NoPelosi användas. Då twittrades det 205 gånger med sju minuter mellan varje tweet – i snitt. Den 19 september ökade det till 2370 tweets, med 27 sekunder mellan varje tweet, i snitt.

Ett konto, @Darya111991 twittrade #NoPelosi 519 gånger, vilket motsvarar ett snitt på tre tweets i minuten den 19 september utslaget på 24 timmar.

Tecken på botar

Fallet med @Darya111991 leder in på tecken som talar för ett användande av botar.

Karaktäristiskt för botar som drivs av Azerbajdzjan är dels att de har generiska användarnamn, som ofta innefattar många siffror, dels att de twittrar mycket och under lång tid, samt att deras tweets är innehållsfattiga – med andra ord att de inte framstår som unika.

Botar var inblandade i både hashtaggen #ArmenianVandalism och #NoPelosi, men framförallt används de under längre tid.

Ett exempel. Användaren @NarnialsFree twittrade 24 timmar om dygnet i 170 dagar med samma hastighet som ovan. 510 dagar twittrades det under arbetstider. Sammanlagt 24 498 tweets.

Det finns många fler exempel. Dock ökar hastigheten när särskilda budskap i tid av kris och konflikt ska kommuniceras.

Tecken på koordinerade informationskampanjer

Förutom användandet av botar och trollfabriker behövs riktiga personer med konton för att få verkligt genomslag. I fallet med TT-notisen var det Hikmet Hajiyev som var källan till nyheten, och givetvis finns det gott om azerbajdzjanska konton som twittrar.

De informationskampanjer som fått störst genomslag i sociala medier är där samverkan mellan konton drivna av riktiga personer, trollfabriker och botar sker. #ArmenianVandalism, #CorruptPolitician och #NoPelosi är sådana exempel.

Däremot sker det koordinerad samverkan utan de andra komponenterna också. Skiljelinjen mellan organisk och artificiell spridning i sådana fall är möjligen inte stor.

Ett exempel i Sverige är när den azerbajdzjanska ambassadören, en känd kritiker av Blankspot, twittrade ut en film från Cawa Media i december 2021 som visade de armeniska krigsbrotten i Nagorno-Karabach, enligt en azerbajdzjansk retorik.

Blankspot hade dagen innan publicerat en artikel om Cawa Media om att de varit på en bjudresa till Azerbajdzjan och följt upp den med en artikel om ett seminarium på en azerbajdzjansk propagandakonferens i Bryssel.

Tweeten från Zaur Ahmadov fick 130 delningar och 227 gillamarkeringar. Analysen visar att 83 av dessa kom inom loppet av 58 sekunder. De allra flesta konton är, till skillnad från tidigare exemplen i artikeln, tillsynes äkta – att riktiga personer driver dem.

Bland dem som delade under dessa 58 sekunder finns Fuad Muradov (minister för diasporafrågor), ett antal ambassadörer, PR-chefen för statliga oljebolaget SOCAR och flera statligt anställda i Baku.

Det som är slående är att ingen delning (retweet) kom i ett andra led. Med det menas att alla som delade inlägget gjorde det direkt utifrån Zaur Ahmadovs tweet. Normalt sker delning av tweets genom att en person delar något vilket leder till att en ny följare delar vidare.

Det troliga är att delningen av tweeten planerats genom interna kanaler.

Cawa Media har sedan dess frekvent publicerat artiklar om Azerbajdzjan, men har trots ett brinnande krig mellan Armenien och Azerbajdzjan lyckats vara eventfotografer för den armeniska ambassaden i Stockholm.

Att Azerbajdzjan genom ett koordinerat och välplanerat arbete i sociala medier når igenom till och med den svenska källkritiken på landets redaktioner beror säkerligen på omfattningen av arbetet.

Ambassadör Zaur Ahmadov använde artikeln från TT som ett tecken på att svenska medier faktiskt skriver om vad som sker i Azerbajdzjan.

En anledning till TT och andra redaktioners bristande källkritik är säkerligen att konflikten i Nagorno-Karabach anses vara en perifer del av Europa, och ofta hamnar utanför de västerländska mediernas intressesfär.

Rättelse (2022-10-10, 21:17): Ett twitterkonto pekades felaktigt ut som en sannolikt bot. Detta exempel är borttaget.

Av Rasmus Canbäck